Vilka mediciner kan man ge?

Även om barnet inte blir hjälpt av antibiotika, kan det ibland vara skönt att ge lite näsdroppar eller något som sänker febern och gör barnet lite piggare. Men vilka mediciner är okej att ge? Och när behövs de?

FEBERNEDSÄTTANDE OCH SMÄRTSTILLANDE LÄKEMEDEL
Feber är kroppens eget försvar mot infektioner. Den är oftast ofarlig och behöver sällan behandlas, men ibland kan man behöva ­sänka barnets temperatur för att det ska klara av att dricka och äta.

Har barnet över 39 grader i feber är det ofta bra om man för­söker dämpa febern på något sätt. Men det finns inga exakta gränser för när det behövs feber­nedsättande medicin. Vilken mätmetod man använder kan ju också ge lite olika ­resultat.

Är barnet under sex månader bör man rådgöra med barnavårdscentralen innan man ger febernedsättande medicin. Samtidigt är det särskilt viktigt att försöka svalka av små barn som inte kan reglera sin egen svettning lika bra och därför har större risk att bli överhettade. Framför allt till natten, eftersom man inte har samma kontroll över barnet då.

Klä inte ­barnet för varmt och försök att ha svalt där barnet sover. Till barn över sex månader kan man ge febernedsättande läkemedel. De är ju även smärtlindrande, och många gånger är det den effekten man vill åt, till exempel vid öroninflammation eller halsont.

I första hand ger man läkemedel med paracetamol, till exempel Alvedon, Panodil, Reliv eller Curadon. De är både febernedsättande och smärtstillande. Från sex års ålder kan man som alternativ även ge läkemedel med ­ibuprofen, till exempel Ipren eller Ibumetin.

Medel med acetylsalicylsyra, till exempel ­Magnecyl, Treo och Bamyl, ska inte ges mot feber till barn och ungdomar under 18 år om inte läkare har ordinerat det. Anledningen till detta är att de i sällsynta fall kan ge allvarliga biverkningar.

De flesta läkemedel med paracetamol finns i flytande form. De kan ha olika smaker som hallon och jordgubb. Är det svårt att ge ­barnet en viss sort kan man därför pröva med en annan smak och se om det går bättre. Även stolpiller, som förs in i ändtarmen, kan vara ett bra alternativ om barnet har svårt att ta medicinen. Stolpiller med paracetamol är inte lika irriterande för ändtarmen som antibiotika kan vara, men även här finns en osäkerhetsfaktor i hur mycket av läkemedlet som tas upp av kroppen.

NÄSDROPPAR
Ofta beror nästäppan på intorkat snor. Då är det bra att droppa eller spraya koksaltlösning i näsan. Det finns färdig att köpa på Apoteket, men det går också bra att blanda till själv. Det tunnar ut snuvan och rengör på ett skonsamt sätt. Att höja huvudändan på barnets säng kan också hjälpa, eftersom svullnaden i näsans slemhinnor minskar om man sover med ­huvudet högt.

Till lite större barn kan avsvällande droppar eller spray användas, men många gånger kan det räcka med att skölja näsan och försöka få bort det som hindrar andningen.

De avsvällande sprayerna och dropparna finns i flera likvärdiga varianter, till exempel Nezeril, Nasoferm och Otrivin. De bör inte användas längre än 10 dagar i sträck, eftersom de då kan få motsatt effekt och orsaka nästäppa. Vissa droppar är godkända för användning redan vid en månads ålder, men enligt distriktsläkare Sigvard Mölstad bör man överhuvudtaget vara försiktig med läkemedel till så små barn.
Använd koksaltlösning i första hand.

HOSTMEDICIN
Hostan är en del av kroppens försvar mot sådant som irriterar luftvägarna. Särskilt hos små barn är hostreflexen väldigt viktig och därför ska man undvika att ge dem hostdämpande medicin. Är barnet under två år ska man alltid rådgöra med läkare innan någon hostmedicin ges.

I stället för hostdämpande medel kan man ge slemlösande hostmedicin till barn. Men enligt Sigvard Mölstad har de inte särskild stor effekt.
– Ofta fungerar det lika bra att ge barnet vatten att dricka. Vid rethosta är varm dryck ofta det bästa.
Ibland skriver läkaren ut någon recept­belagd hostmedicin, till exempel Mollipect. Den är slemlösande men även luftrörsvidgande. Sigvard Mölstad menar att effekten på slemmet är tveksam även här, men att man kan ha viss hjälp av att den vidgar luftrören.
– Hostmediciner har dålig effekt vid vanlig förkylningshosta, säger Sigvard Mölstad. Men vid förkylningsastma eller krupp finns det en del mediciner som kan hjälpa. Får barnet pip i bröstet eller astmaliknande symtom kan luftrörsvidgande mediciner som till exempel ­Bricanyl, Ventolin eller Mollipect ha effekt.


För hög dos eller ­medicin av misstag?

Misstänker du att ditt barn fått i sig fel läkemedel eller för hög dos kan du ringa till Giftinformationscentralen. De kan nås dygnet runt.

– Av alla frågor vi får som rör barn är ungefär en fjärdedel frågor om läkemedel, säger Jonas Höjer, läkare på Giftinformationscentralen.
Han berättar att de flesta frågorna rör sig om smärtstillande läkemedel, vitaminer, hostmediciner och olika hudläkemedel. Det är ganska vanligt att man råkat förväxla barnets läkemedel med något av föräldrarnas, att man upptäcker att man gett för hög dos, eller att barnet stoppat i sig av några tabletter som legat framme.
– Oftast kan vi lugna föräldrarna, säger Jonas Höjer. Att ha stoppat i sig någon enstaka vitamin­tablett eller p-piller är till exempel oftast helt ofarligt.

En del är skadligt
Vissa hostmediciner eller smärtstillande läkemedel i för hög dos kan däremot vara skadliga för barnet. Läkemedel med paracetamol används ju ofta till barn, men kan ge leverskador om de ges i för hög dos. Ett litet barn kan skadas av så lite som fem, sex tabletter. Jonas Höjer berättar att det inte är helt ovanligt att man feldoserar dessa läkemedel.
– Ibland har man inte tänkt på att paracetamol ingår i många olika preparat som till exempel Alvedon och Curadon, och har då av misstag gett barnet av båda läkemedlen, berättar Jonas Höjer.
När det gäller hostmedicinerna är det framför allt de som är avsedda för vuxna som kan vara farliga om barnet av misstag fått i sig.
– Ha inte flaskor för vuxna och barn bredvid varandra i kylskåpet. Det är inte ovanligt att man tar fel om man går upp på natten för att ge barnet något mot hostan, säger Jonas Höjer.

Medicinskt kol
Har barnet fått i sig något som kan vara skadligt ger Giftinformationscentralen ibland rådet att ge barnet medicinskt kol, som binder upp det farliga ämnet innan det hinner tas upp av kroppen. Det finns receptfritt på apoteket och är något som Jonas Höjer rekommenderar alla småbarnsföräldrar att ha hemma. Ibland räcker det att ge detta, men ibland kan man även få rådet att åka till sjukhus med ­barnet.
Att ge barnet mjölk eller vatten hjälper oftast inte vid läkemedelsförgiftningar. Rådet att framkalla kräkning hör också till undantagen.
– Det bästa är att ringa oss, säger Jonas Höjer, så kan vi ge råd om vad som eventuellt behöver göras.

Giftinformationscentralens telefonnummer för rådgivning är 08-331 12 31.
Vid akuta förfrågningar kan man ringa larmnumret 112, och begära giftinformation.

Artikeln publicerades i Vi Föräldar 11/2006

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler