Vaccinerna som skyddar ditt barn

Vaccinerna som skyddar ditt barn

Vaccinerna som skyddar ditt barn

Idag erbjuds alla svenska barn vaccinering mot nio olika sjukdomar. Nytt
för i år är vaccination mot pneumokocker som bland annat kan ge allvarlig hjärnhinneinflammation. 

Redan vid 3 månaders ålder är det dags för barnets första vaccinering. I den första sprutan samsas vaccin mot ett stort antal sjukdomar.
– Idag får barn vaccin mot fem olika sjukdomar i samma spruta och vi har inte nått taket än. För det enskilda barnet är det viktigt att antalet stick hålls nere, säger Kari Johansen, överläkare på Smittskyddsinstitutet, SMI.

Utöver skydd mot de nio sjukdomarna kan barn som löper större risk att smittas även vaccineras gratis mot lungsjukdomen tuberkulos och leversjukdomen hepatit B. Det kan till exempel vara om en bebis ska besöka släktingar i ett annat land.

Nytt för i år är vaccination mot pneumokocker, som bland annat kan ge hjärnhinneinflammation. Vaccinationen är gratis för barn födda från och med den 1 oktober 2008.
Före jul kom också beslutet att vaccinering mot humant papillomvirus, HPV, som kan orsaka livmoderhalscancer, ska ingå i vaccinationsprogrammet. Vaccineringen blir gratis från 2010 för flickor födda 1999 eller senare.

Sverige har en hög andel vaccinerade barn, mycket tack vare en fungerande barn- och skolhälsovård. Idag är landstinget och kommunerna, genom bvc och skolhälsovården, ansvariga för genomförandet av vaccinationen av barn. Socialstyrelsen ger rekommendationer om vilka vacciner som ska ingå i programmet men inget hindrar ett landsting eller en kommun från att utöka vaccinationsprogrammet utöver Socialstyrelsens rekommendation. 

FLER VACCINATIONER
I vintras tillsatte regeringen en utredning som ska se över det svenska vaccinationsprogrammet. Den ska bland annat undersöka om det behövs nya kriterier för vilka vacciner som bör ingå, vilka som ska ha ansvar för programmet och hur det ska finansieras.
– Introduktionen av nya vacciner i de nationella vaccinationsprogrammen kan fram­över vara mer komplicerade och kontroversiella beslut, förklarar äldre- och folkhälsominister Maria Larsson behovet av utredningen.

Utredaren ska också se över om informationen som ges till föräldrar vid vaccinering är tillräcklig.
– Vaccinering är förmodligen en av de viktigaste sakerna som vi kan göra för barns hälsa. Vi har en tendens att fokusera på riskerna med vaccinering och glömma bort hur farliga de här sjukdomarna faktiskt är även idag. Jag tycker det är fantastiskt att våra barn kan växa upp utan att riskera att få de här sjuk­domarna, säger Anders Tegnell som är medicinalråd på Socialstyrelsen.

Det är inte självklart vad som ska ingå i ett nationellt vaccinationsprogram. I många länder har man en tradition av fler vaccinationer än i Norden.

Vaccineringen i Sverige bygger på vilka smittsamma sjukdomar som finns här. Dagens vaccineringar är säkra och har en god effekt. Sedan är det upp till varje familj i samråd med läkare att se vilka ytterligare vaccineringar just de behöver, menar Kari Johansen.
– Vi vill inte vaccinera mer än vad som behövs så klart, men samtidigt är det oerhört viktigt att barn får de vaccineringar som erbjuds. I första hand handlar det om att skydda barnet och i andra hand att skydda varandra så att epidemier inte bryter ut, säger Kari Johansen.

Om en person är ovaccinerad så skyddas han eller hon oftast av att de flesta i dess närhet är vaccinerade mot sjukdomen. Men det är inget vi kan räkna med när vi åker utomlands.
– Så fort vi reser exponeras vi för andra befolkningars sjukdomar. Som förälder utsätter man då sitt ovaccinerade barn för en stor risk, säger Kari Johansen.
USA är ett av de länder som erbjuder flest vaccineringar till barn. Där ingår bland annat vaccination mot vattkoppor.
– Det har visat sig vara kostnadseffektivt för USA att införa de här vaccinerna. I Skandinavien har vi en tradition av att ha färre vaccinationer, säger Kari Johansen
Det finns ett antal sjukdomar där det finns vaccin, men som idag inte ingår i det svenska vaccinationsprogrammet. Vaccin mot rota-virus, vattkoppor, meningokocker och hepatit B är nu under diskussion.

Rotavirus, en magsjukdom som ger barnet kräkningar, diarré och feber. Varje år tas mellan 1 500 och 2 000 barn in på sjukhus på grund av viruset. För det mesta är det barn under 2 år som drabbats av uttorkning och behöver vård i några dygn. I U-länder dör enligt WHO över en halv miljon barn varje år av rotaviruset. I Sverige har tre barn dött av sjukdomen de senaste tio åren.
Kari Johansen på SMI skulle gärna se en allmän vaccination mot rotavirus.
– Barnen, familjerna, samhället och sjukvården skulle vinna på en vaccinering. Det skulle skapa utrymme att ta hand om andra barn som behöver sjukhusvård istället för de som smittats av rotavirus, säger hon.

Vattkoppor, en virussjukdom som ger feber och kliande blåsor över hela kroppen.

Meningokocker är en bakterie som kan orsaka allvarlig hjärnhinneinflammation.

Hepatit B attackerar levern och kan leda till gulsot.

Vilken spruta ges när?

2007 ändrades programmet för vaccinationer. Alla barn som är födda 2002 eller senare vaccineras enligt det nya programmet. I det nya programmet får barnet vissa doser tidigare och det har införts ytterligare en dos mot difteri, stelkramp och kikhosta. Så här ser vaccinationsprogrammet ut:

Vid 3 månader: difteri, stelkramp, kikhosta, polio, hib, pneumokocker.

Vid 5 månader: difteri, stelkramp, kikhosta, polio, hib, pneumokocker.

Vid 12 månader: difteri, stelkramp, kikhosta, polio, hib, pneumokocker.

Vid 18 månader: mässling, påssjuka, röda hund.

Vid 5–6 år: difteri, stelkramp, kikhosta, polio.

Vid 6–8 år: mässling, påssjuka, röda hund.

Vid 11 år: HPV, humant pappillomvirus (mot livmoderscancer), införs 2010.

Vid 12 år: HPV, humant pappillomvirus, införs 2010

Vid 14–16 år: difteri, stelkramp, kikhosta.

Utöver detta ges vaccination mot tbc och hepatit B gratis till barn med ökad risk att smittas. Barn vaccineras med en dos mot tbc vid 6 månaders ålder. Vaccinering mot hepatit B kan ges redan på BB. Totalt behövs tre doser.

Mässlingsutbrott i Storbritannien

Antalet barn i Storbritannien som inte vaccinerats mot mässling har varit högt sedan slutet av 1990-talet. Under 2008 har också rekordmånga fall av mässling rapporterats runt om i landet. 65 procent av de insjuknade har varit barn.

Myndigheterna beräknar att så många som 1,9 miljoner skolbarn och 300 000 förskolebarn är ofullständigt skyddade mot mässling och i somras inleddes en rikstäckande vaccineringskampanj som riktar sig just mot barn och ungdomar.

I Sverige rapporterades 25 fall av mässling förra året. Två personer hade blivit smittade i Storbritannien, enligt Smittskyddsinstitutet. 


 

Inför utlandssemestern:

Kan mitt barn vaccineras tidigare?
De flesta vaccinationerna kan ges tidigare än vad som rekommenderas i vaccinationsprogrammet. Vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund kan fås från 8 månaders ålder. Sker det före 1 års ålder behövs en extra dos. Även vaccination mot TBC kan ges tidigare. Familjer som reser med mycket små barn kan också ge första dosen som innehåller vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och pneumokocker tidigare än de rekommenderade 3 månader.

Om barnet vaccineras så tidigt som vid 2 månader istället för 3, ökas oftast antalet doser eftersom barnets immunförsvar är mer omoget vid en tidigare ålder.

Enligt Världshälsoorganisationens rekommendationer vaccineras barn i utvecklingsländer första gången så tidigt som vid 6 veckors ålder.

Hur är det med biverkningarna?

Vaccineringens biverkningar är något som många föräldrar oroar sig för. Så här står det i Socialstyrelsens skrift Det svenska vaccinationsprogrammet för barn, information till föräldrar:

”De allra flesta barn får inga eller endast obetydliga biverkningar av vaccinationer. Det kan ibland vara svårt att skilja biverkningar från sådant som är normalt för åldern, till exempel kräkningar hos de allra minsta barnen.

Vid vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och pneumokocker kan stickstället bli rött och ömt och barnet kan få lättare feber under några dagar. Det kan också bildas en liten knöl på djupet under huden. Några barn kan få en större rodnad, högre feber och allergiska reaktioner, men det är ovanligt.

Vid vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund kan barnet få något som liknar en försvagad form av sjukdomarna med feber och utslag. Det kommer i så fall efter någon vecka. Barnet smittar inte och besvären brukar försvinna inom några dygn.

Några barn kan få feberkramper, nässelutslag eller lindrig ledvärk, men det är sällsynt.
De flesta vacciner innehåller små mängder tillsatsämnen som till exempel konserveringsmedel, aluminiumhydroxid, gelatin eller spår av antibiotika. Dessa ämnen har bland annat till uppgift att förbättra hållbarheten, lösa upp beståndsdelar och öka vaccinets effekt. Det finns inget som talar för att dessa ytterst små mängder av tillsatsämnen är farliga.

Biverkningar i samband med vaccinationer går normalt över inom några dagar, men om du är orolig eller om du undrar över något ska du naturligtvis kontakta barnavårdscentralen, skolhälsovården eller sjukvården.

Före vaccinationen – Berätta om ditt barn blev sjukt eller reagerade på annat sätt i samband med tidigare vaccinationer, eller om barnet är allergiskt mot något.
Efter vaccinationen – Kontakta barnavårdscentralen, skolsköterskan eller sjukvården om du märker något ovanligt hos ditt barn under den närmaste tiden efter vaccinationen.”

Mer information om biverkningar hittar du i Patient-FASS, fass.se.
 

Publicerad i Vi Föräldrar nr 4 2009.

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler