Stora boken om sjuka barn: Förskolan - en smitthärd?

Stora boken om sjuka barn: Förskolan – en smitthärd

Stora boken om sjuka barn: Förskolan - en smitthärd?

Inte alla föräldrar är förberedda på hur ofta ett förskolebarn kan bli infekterat, vilket kan vara jobbigt  för både barn och föräldrar. Här följer ett utdrag om förskolan ur Stora boken om sjuka barn.

Vi föds alla med en mängd antikroppar som vi har fått av vår mamma och som skyddar oss mot många infektioner det första halvåret. Därefter måste barnet självt utveckla antikroppar mot olika infektioner.

När barnet smittas utvecklas antikroppar och barnet blir immunt. Immunsystemet hos ett nyfött barn kan beskrivas som väl utvecklat men otränat.

I takt med att barnet träffar andra tränas försvaret mot de infektioner som kommer i barnets väg. Vid förskolestarten kan man säga att hårdträningen sätter in på allvar.

Under de närmaste åren kommer barnet att utsättas för en mängd nya smittämnen och utveckla antikroppar mot olika infektioner.

De flesta svenska barn går i någon form av förskoleverksamhet och har under sina första 4 år i genomsnitt 6–8 vanliga infektioner per år, till exempel förkylning, öroninfektion, kräkningar och diarréer.

Varje infektion läker ut på ungefär 1 vecka, alltså har små barn olika sjukdomssymtom i snitt nästan 2 månader om året.

En del drabbas mer än andra, vissa barn kan ha upp till 15 infektioner på 1 år – och alltså vara mer eller mindre sjuka i 3–4 månader – utan att det är onormalt. Lägger man till eventuella syskons sjukdomar förstår man varför det ibland kan kännas som om man oftare är hemma än på jobbet.

I takt med att barnet blir äldre minskar infektionerna. Från 5-årsåldern räknar man med 2–3 luftvägsinfektioner per år i genomsnitt.

I stora barngrupper ökar risken för smitta. Barn i förskola är följaktligen sjuka oftare än barn som är hemma. I undersökningar från Danmark har man uppskattat att ungefär 30 procent av infektionssjukdomarna bland förskolebarn kan bero på att barn vistas i större grupper än den egna familjen.

Undersökningar har också visat att barn i familjedaghem (eller hos dagbarnvårdare, som det också kallas) löper något mindre risk att drabbas av infektioner än barn i traditionell förskolemiljö.
Men familjedaghem är inte automatiskt ett säkrare alternativ från smittsynpunkt. Trots att barngrupperna kan vara små kanske flera familjedaghem jobbar ihop eller besöker öppna förskolan. Och då kan barnen i praktiken ha lika många kontakter med andra barn som de som går i ”vanlig” förskola.

NÄR SKA BARNET VARA HEMMA?
Som förälder är det inte alltid lätt att veta var gränsen går för när ens barn ska vara hemma i stället för i förskolan när det verkar ha fått en infektion. Mitt i morgonstressen ska man avgöra om ens hängiga barn är sjukt eller bara lite morgontrött. Har den envisa hostan blivit bättre eller sämre under natten? Var går gränsen mellan att vara vanligt småförkyld och att vara sjuk?

Här spelar förskolans inställning stor roll. Vet man som förälder att personalen har en tillåtande attityd kanske man, om barnet verkar någorlunda piggt, lämnar det med vetskap om att personalen ringer om barnet börjar må sämre. Vet man att pedagogerna har en ”strängare” attityd kanske man vabbar direkt.

Klara, odiskutabla symtom som feber eller diarré är många gånger lättare för oss föräldrar att hantera. Men alla gör vi olika bedömningar och är förskolans regler otydliga kan det lätt bli konflikter med personalen och de andra föräldrarna.

VAD ÄR "ALLMÄNTILLSTÅND”?
Nästan överallt läser man att det är allmäntillståndet som ska avgöra när barnet ska stanna hemma eller gå tillbaka till förskolan. Men vad menas med ett gott allmäntillstånd? Är det okej att vara lite trött och hängig eller ska barnet vara precis som vanligt?

Här är det du som förälder som känner ditt barn bäst och som avgör om barnet verkar må så pass bra att det orkar vara i förskolan. Därefter är det personalen som bäst ser hur barnet klarar av tempot under dagen. För vad man generellt menar med ”ett gott allmäntillstånd” är att barnet ska vara piggt och orka med förskolans aktiviteter – även att vara ute.

GEMENSAMMA RIKTLINJER
53 procent av Sveriges förskolor har, enligt undersökningen Hygienrutiner i förskolan, skrivna riktlinjer för när barnen bör stanna hemma på grund av sjukdom eller smitta. En del kommuner och förskolor har ett särskilt dokument där föräldrar kan läsa hur personalen ställer sig till exempelvis hosta, snuva, ögoninfektion, svinkoppor, löss, springmask och maginfektioner.

Socialstyrelsens kunskapsöversikt Smitta i förskolan är ett försök att skapa gemensamma riktlinjer över hela landet. Den tar upp vad infektionerna innebär, både för det enskilda barnet och för hela gruppen.
Den kan laddas ner från socialstyrelsen.se.

ATT SMUGGLA IN SJUKA BARN
Innan man får barn är det svårt att föreställa sig den press man kan känna när ens barn ständigt är sjukt. Många bor långt från föräldrar och släktingar och saknar backup om något händer.

De senaste åren har ”alvedonbarn” blivit ett begrepp för att smuggla in ett sjukt barn i förskolan efter att ha gett det febernedsättande medel. När personalen sedan ringer har föräldern gjort sig oanträffbar eller kanske hunnit med sitt viktiga möte.

Tidningskrönikörer har lite halvhjärtat försvarat eller i hårda ordalag kritiserat fenomenet, men hur vanligt detta skulle vara är det ingen som vet. Frågar man förskolepersonalen får man bilden att det är ytterst ovanligt men inträffar någon enstaka gång.

Självklart är det fel att lämna sjuka barn i förskolan. Varken barnet, föräldern eller de andra barnen på avdelningen mår bra av det. Barn har rätt att vara hemma när de är sjuka och inte mår bra.

Frånsett det luddiga begreppet allmäntillstånd verkar tumregeln om att barn behöver minst 1 feberfritt dygn hemma (utan febernedsättande medel i kroppen) innan de återvänder till förskolan ha fått stort genomslag. Majoriteten – men inte alla – betraktar det feberfria dygnet som en självklarhet.

Svårare är det med magsjuka, där reglerna varierar mer. När kan man börja i förskolan eller skolan igen och hur vet man hur länge infektionen smittar? Normal avföring är en vanlig riktlinje, förutom att barnet inte ska vara hängigt eller ha ont i magen. Barnet ska även kunna äta vanlig mat. ”Minst 2 symtomfria dygn” är rekommendationen som ges i Smitta i förskolan efter vinterkräksjuka. Men magsjukor är mycket smittsamma och hur man än gör kan många, såväl personal, föräldrar som syskon, smittas av till exempel vinterkräksjuka.

VID ANTIBIOTIKABEHANDLING
Tar ditt barn antibiotika av något slag måste hela kuren inte vara avslutad innan han eller hon är välkommen tillbaka till förskolan. Enligt Smitta i förskolan kan barnet återgå till barnomsorgen ”när smittsamheten beräknats minska och när barnet orkar delta i verksamheten. Behandlande läkare ska kunna lämna uppgifter om när smittsamheten har minskat.”

Vid exempelvis öroninfektion anses det vara okej att gå när smärtorna och febern har försvunnit efter något eller några dygn med medicin. Vid en streptokockinfektion, till exempel halsfluss, bör barnet stanna hemma i minst 2 dygn på grund av smittrisken.

Men att barnet är tillräckligt friskt för att gå i förskolan är inget skäl för att avbryta antibiotikabehandlingen. Det är mycket viktigt att kuren fullföljs. Tänk dock på att förskolepersonalen inte kan förväntas ge ditt barn medicin.

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler