Sömnkrångel

Sömnkrångel

Sömnkrångel

Nattskräck, gå i sömnen, mardrömmar.

Generellt blir sömnen bättre ju äldre barnet blir. Nattliga uppvaknanden blir mer sällsynta och de okristligt tidiga morgnarna, med en klarvaken minimänniska bredvid sig i sängen, blir färre. När de första småbarnsåren är över sover en hel del barn lugnt hela nätter i egen säng. Då vill man gärna tro att nattvakens tid är förbi.

Men många föräldrar märker att även lite större barn ibland har problem med sömnen. Det finns flera olika typer av sömnstörningar som är mer eller mindre vanligt förekommande hos barn, men något de flesta upplever är mardrömmar.

– Mardrömmar är ett helt normalt inslag under uppväxten och det kanske inte är så konstigt. Det finns mycket i omgivningen som kan te sig skrämmande för små barn och som kan framkalla obehagliga känslor och tankar, säger barnläkaren och sömnforskaren Berndt Eckerberg.   

Dagen återupplevs nattetid

Han förklarar att drömmar hänger samman med hjärnans bearbetning av sådant vi varit med om under dagen. När vi sover behandlas intrycken från det gångna dygnet, en process som sker i korttidsminnet. Uppgifter som bedöms som ny, värdefull kunskap skickas till långtidsminnet för lagring.
Men för att kunna avgöra vad som är ny information plockas liknande erfarenheter fram ur långtidsminnet och jämförs med våra nyvunna erfarenheter. Med andra ord är det en stor mängd upplevelser som snurrar runt i hjärnan nattetid.

– Den här processen kan säkerligen bidra till både drömmar och mardrömmar, konstaterar Berndt Eckerberg.

Barn som har otäcka drömmar kan ibland prata i sömnen, skrika eller vrida sig oroligt i sängen. Eftersom drömmar förekommer under den ytliga REM-sömnen (rapid eye movement) är barnet lättväckt. Ibland vaknar det av sig självt och vill ha tröst och många gånger kommer barnet ihåg drömmen dagen efter. Mardrömmar kan vara starka upplevelser och många minns sina nattmaror även i vuxen ålder.

– Mardrömmar är inget farligt för barn och det behöver inte bero på några djupa psykologiska problem. Men återkommer de ofta kan det vara bra att prata med någon inom vården, säger Berndt Eckerberg.

Tre andra nattliga fenomen som ibland drabbar barn i förskoleåldern är sömngång, nattskräck och förvirringstillstånd. Till skillnad från den ytliga drömsömnen uppstår de här tillstånden i slutet av djupsömnen. Utmärkande för samtliga tre är att barnet i vissa avseenden beter sig som om det vore vaket, fast det i själva verket sover tungt. Därför kan det vara svårt att som förälder förstå det som händer och det är lätt att förväxla med drömmar.

Förvirringstillstånd
Vanligast av de tre fenomenen är förvirringstillstånd. Barnet stirrar med konstig blick och kan sätta sig upp i sängen eller ställa sig på golvet. Det kan prata, smacka eller klappa händerna. Barnet beter sig allmänt förvirrat men är inte mottaglig för vare sig närhet eller resonemang.

– Enligt grova uppskattningar drabbas ungefär hälften av alla förskolebarn någon gång av förvirringstillstånd. Möjligen är det ännu vanligare eftersom barnen ibland kanske somnar om utan att föräldrarna vaknat, säger Berndt Eckerberg.  

Nattskräck
En mer dramatisk variant av sömnstörning är det som brukar kallas nattskräck. Barnet tycks fullständigt skräckslaget och kan skrika hysteriskt. Attackerna varar ofta mellan tre till tio minuter, men kan vara både längre och kortare. När det hela är över ser barnet plötsligt helt normalt ut igen. Det förstår sällan självt vad som hänt och somnar lugnt om. Nattskräck är inte lika vanligt som förvirrings­tillstånd, men ändå drabbas upp till vart femte barn. Allra vanligast är det i förskoleåldern men det förekommer i alla åldrar, från spädbarn till vuxna. För föräldrar kan det här vara en mycket obehaglig upplevelse, men det finns sällan någon anledning till oro, säger Berndt Eckerberg.

– Även om barnet beter sig som det vore skräckslaget så är det inte det. Det upplever egentligen ingenting och efteråt har det inget minne av vad som hänt. Attackerna är inte på något sätt skadliga för barnet, men det är naturligtvis bra om man är i närheten och ser till att det inte gör sig illa på något.  

Som förälder vill man försöka mildra attackerna genom att lugna och trösta. Men sådana närmanden får oftast motsatt effekt och experternas råd är att försöka motstå frestelsen att krama och smeka.
 
– Attackerna blir oftast bara värre och barnet värjer sig mot närmanden. Det är inte farligt att försöka väcka barnet men det är oftast väldigt svårt eftersom det sover djupt, säger Berndt Eckerberg.

Gå i sömnen
Sömngång är ytterligare ett nattligt fenomen. Det är vanligast i åldrarna 4 till 12 år och omkring 15 procent av alla barn går i sömnen någon gång. Sömngångare är ofta svåra att få kontakt med. Ögonen är öppna och ser, trots att barnet sover. Förr avråddes man från att väcka sömngångare eftersom man trodde att det kunde vara farligt. I dag vet man att det inte stämmer. Däremot kan det, precis vid nattskräck, vara mycket svårt att väcka. Det enklaste är att leda barnet tillbaka till sängen och låta det sova vidare.

– Sömngång är i sig inget farligt. Däremot finns det en risk att barnet skadar sig om det slår sig på något eller råkar trilla ner för en trappa. Det är viktigt att vara noga med att låsa ytterdörrar om man har en sömngångare i huset. Går barnet i sömnen ofta, kanske en gång i veckan, tycker jag att man bör vända sig till sjukvården för att utreda vad det beror på. Det samma gäller förvirringstillstånd och nattskräck, säger Berndt Eckerberg.

Till skillnad från mardrömmar som uppstår under den ytliga REM-sömnen kommer samtliga tre andra sömnstörningar i övergången från djupsömn till ytligare sömn. Exakt vad det är som händer i hjärnan och vad som framkallar de olika beteendena hos barnen kan läkarvetenskapen inte ge något uttömmande svar på.

– Det blir en slags kortslutning i hjärnan. Något i omkopplingen fungerar inte som det ska, säger Berndt Eckerberg.

Sömnbrist utlösande faktor
Sömnstörningar kan återkomma flera gånger under en och samma natt, men uppträder oftast mot slutet av första djupsömnsperioden (en och en halv till två timmar efter insomnandet) då vi tar igen det mesta av vår sömnskuld. Ju tröttare vi är desto längre blir den första djupsömnsperioden och ju längre djupsömn desto svårare övergång till ytligare sömn. Och ju svårare övergång desto större risk för sömnstörningar. Sömnbrist är också en av de faktorer som har ett tydligt samband med sömnstörningar och som ofta är en utlösande faktor.
 
– Vid ett tillfälle kontaktades jag av en familj med en 2-åring som led av nattskräck nästan varje natt. Barnet hade slutat sova middag därför att föräldrarna tyckte att han sov dåligt på natten. När de på min inrådan lät barnet börja sova middag igen försvann nattskräcken, berättar Berndt Eckerberg.

Sena kvällar, tidiga morgnar och högt vardagstempo kan leda till trötthet och därmed olika former av sömnstörningar hos barn med anlag för det. Men det är inte alltid sömnbrist beror på att barnet sover för lite, ibland handlar det om att själva sömnen inte är tillräckligt god. Sömnkvalitén påverkas bland annat av syretillförseln under natten.

– Om det är trångt i övre luftvägarna kan syreintaget försämras och när syretillförseln sjunker kan det medföra att djupsömnen störs och blir ineffektiv. Och utan bra djupsömn blir man inte helt utvilad, säger Berndt Eckerberg.

Snarkning kan vara ett tecken på begränsad syretillförsel liksom om barnet sover med öppen mun.

– Det är ganska vanligt att sömnproblem orsakas av stora tonsiller eller en körtel bakom näsan. Därför kan det vara bra att låta en läkare undersöka barnet, säger Berndt Eckerberg.

Förutom problem med sömnen kan sömnstörningar triggas av infektioner, feber eller stress. De flesta drabbas av sömnstörningar bara enstaka gånger och då finns det ingen anledning att agera. Berndt Eckerberg rekommenderar dock att man söker hjälp om barnet är trött om dagarna, eller om fenomenen ofta återkommer.  

Artikeln publicerades i Vi Föräldrar 7/2008

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler