Pussa barnen - skydda mot allergi

Skydda mot allergi

Pussa barnen - skydda mot allergi

Att ha många syskon och växa upp på en bondgård är två faktorer som tycks skydda mot allergi.
Lättare att uppfylla är kanske att amma, inte röka och ofta vädra hemma. Och att pussa sina barn.

I Sverige och i andra västländer är allergi numera den vanligaste kroniska sjuk­domen hos barn och ungdomar.
En tredjedel av alla barn i Sverige har någon form av allergi.
– I denna siffra ingår ”äkta allergi”, astma och eksem, det vill säga de allergiska sjukdomarna, förklarar barnallergiläkaren Caroline Nilsson.

Mycket tyder på att benägenheten att utveckla allergi grundläggs under de två första levnadsåren. Bland annat har man kunnat se att spädbarn som adopteras till Sverige från ett u-land, där allergier är ovanliga, löper större risk att utveckla allergi än lite äldre barn som adopteras.
Även arvet har betydelse för vem som utvecklar allergi.

Redan på 1800-talet gjorde man kopplingen att allergi kunde ha med välfärd att göra. Sjukdomarna fanns bara hos de ”bättre bemedlade” i samhället, som hade renare vatten och hem, bättre hygien och mindre dragiga bostäder.

Enligt den så kallade hygienhypotesen måste barnets immunsystem utsättas för bakterier för att utvecklas på rätt sätt, annars blir det felprogrammerat och barnet kan då lättare bli allergiskt.
Hygienhypotesen uppkom när man såg att barn med många äldre syskon och barn som tidigt började i förskolan i mindre utsträckning fick allergiska sjukdomar än andra. Dessa barn utsätts för fler bakterier och virus från syskon och omgivning.

Kan alltså många infektioner skydda mot utveckling av allergi?
– Nej. Att ha många infektioner verkar inte ha någon effekt. Däremot kan att tidigt i livet utsättas för vissa virus ge ett visst skydd enligt en studie som jag gjort på 300 nyfödda barn som jag följde upp till 2 års ålder.

De flesta vuxna bär på dessa virus utan att ha några symtom.
– Mitt tips är att så ofta man kan pussa på sitt barn eftersom dessa virus överförs via saliv, säger Caroline Nilsson.

Vidare funderar experter över om att bli förlöst med kejsarsnitt kan ha någon betydelse:
– Man diskuterar om det är en riskfaktor att barnet vid ett kejsarsnitt inte får lika mycket bakterier från mamman som vid en vaginal förlossning. Strutsbebiser, till exempel, kan inte överleva om de inte får i sig av mammans tarmbakterier, säger Caroline Nilsson.

Det har skrivits lite om en filt, konstruerad av en uppfinnare i Falköping, med låga doser allergen från bland annat hund, katt, ko, häst, gräs– och trädpollen. Tanken går ut på att ämnen som finns i barnets närhet de första timmarna av dess liv, blir barnet inte allergiskt mot:
– Jag förstår tanken. Man har diskuterat att på något sätt göra en sådan studie, att från när barnen är små oralt ge små doser av lämpliga allergen. Men eftersom det finns risk för svåra reaktioner är det här inget man ska syssla med själv, säger Caroline Nilsson.

De allergiförebyggande råd som numera ges är att, om det går, amma åtminstone tills barnet är 4 månader gammalt, att inte röka samt att ofta vädra hemma.
– Eftersom vi numera vet att vårt immunförsvar påverkas av stress, borde vi kanske även fråga oss om stress kan ha betydelse för allergiutveckling, funderar Caroline Nilsson.

Två väldokumenterade skyddsfaktorer mot allergi är enligt sajten forskning.se många syskon och uppväxt på bondgård.

Publicerad i Vi Föräldrar nr 5, 2009.

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler