Scharlakansfeber

Scharlakansfeber är en smittsam bakterieinfektion. Den drabbar oftast barn mellan 5 och 10 år men har på senare år blivit mindre vanlig.

Symtom
Barnet får feber, ont i halsen, mår allmänt dåligt och får ofta också ont i magen, blir illamående och kräks den första dagen.
Nästa dag brukar utslagen komma – röda och finprickiga, ofta som mest i armvecken och ljumskarna. Utslagen är lätt upphöjda och huden kan kännas som ett sandpapper när man stryker över den med handen. Så småningom kan de flyta ihop och sprida sig till armar, ben och ansikte. Svalget är rött med röda, förstorade halsmandlar som ofta också har vita, prickformade beläggningar.
De första dagarna är tungan gulvit med röda knottror, men efter någon dag försvinner den gulvita beläggningen och tungan blir i stället smultronröd med tydliga knottror, så kallad smultrontunga.
Om barnet inte får antibiotika brukar febern minska successivt för att vara borta efter fem till sju dygn. Med antibiotika blir barnet feberfritt efter ett till två dygn. Utslagen brukar vara borta efter en vecka. Efter någon eller några veckor kan barnet få fjällande hud på handflator, fotsulor, fingrar och tår.

Hur smittar det?
Via luften, till exempel när en infekterad person nyser eller hostar, och via direktkontakt.
Scharlakansfeber smittar från första dagen och fram till två dygn efter att behandling inletts.

Inkubationstid*
2–4 dagar.

Hur kan man hjälpa barnet?
Se till att barnet har det svalt i rummet.
Ge mycket dryck och mat som är lätt att svälja – glass brukar gå bra. Vid behov kan man ge smärtstillande och febernedsättande läkemedel.

Ska man söka läkare?
Sök läkare när du upptäcker att barnet är svullet och rött i halsen och har utslag. Läkaren kan skriva ut ett recept på antibiotika.

När kan barnet gå till förskolan/skolan?
Barnet ska vara feberfritt. Om det orkar med verksamheten i barngruppen kan det gå till förskolan efter två dygns antibiotikabehandling.

* Inkubationstid = den tid det tar från det man har blivit smittad tills sjukdomen bryter ut/symtomen kommer.

Artikeln publicerades i Vi Föräldrar 11/2004


Fotnot: Faktauppgifterna är hämtade från Bonniers Barnläkarbok samt från intervjuer med bland andra Kari Johansen och Annika Linde, båda läkare på Smittskyddsinstitutet och Jackie Swartz, läkare på antroposofiska Vidarkliniken i Järna.
Texten är faktagranskad av Tor Lindberg, professor emeritus i barnmedicin.
Alla råd gäller i övrigt friska och normalutvecklade barn.

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler