När barnet är sjukt

När barnet blir sjukt för femtioelfte gången är det lätt att tappa modet. Men febern, snuvan och hostan är faktiskt ett tecken på att barnets försvar mot infektioner fungerar.

Under barnets första månader brukar det oftast gå bra. Då har ammande barn ett ganska gott infektionsskydd, eftersom de får skyddskroppar från mamman. Men vid 7–8 månaders ålder är
skyddskropparna slut – och än har barnet inte hunnit bygga upp ett eget och tillräckligt starkt infektionsförsvar.

När ska man söka hjälp?

Be om råd eller sök hjälp om barnet:
• har haft feber i mer än tre hela dygn
• har feber och rejält ont i magen
•  har feber och ont i örat
•  har feber och rejält ont i huvudet
• är slött, taget och dricker dåligt
• har svårt att andas
• får kramper

Det är då det brukar börja.

– Tiden mellan 7 och 18 månader är människans mest infektionskänsliga ålder. Man brukar räkna med att ett barn i den åldern normalt får en rejäl infektion var femte vecka. Om barnet är i förskolan är det normalt med en infektion var tredje vecka, säger barnläkaren och författaren Lars H Gustafsson, som snart är aktuell med en omarbetad upplaga av sin bok Ungen är sjuk – vad ska jag göra?
.
Ett barn som just har haft en infektion borde vara immunt mot nya infektioner under en tid, kan man tycka – men det är precis tvärtom. Får man en infektion blir motståndskraften nedsatt, och då smittas man lättare av de virus som alltid finns omkring oss.

Både bra och dåligt
Men samtidigt fungerar barnets infektioner som ett slags vaccination. På sikt stimulerar de kroppen att bygga upp ett infektionsförsvar. Och med tiden kommer infektionerna alltmer sällan – ofta märks det redan vid 2 års ålder.

Dessutom kan det följa annat gott med sjukdomen:

– Man kommer sällan sitt barn så nära som när det är sjukt, säger Lars H Gustafsson.

– Och för barnet kan sjukdomen bli en positiv upplevelse – att man fick mer tid med pappa och mamma än man brukar. Och att man klarade av en svårighet. Hälsan, förskolan och skolan får ett större värde igen: ”Hej, här är jag – nu är jag frisk igen!”

Här kan du få hjälp

Under dagtid kan bvc-sjuksköterskan bedöma vilken hjälp ditt barn behöver.
Om man vill ha kontakt med en läkare är det klokt att i första hand vända sig till närmaste vårdcentral.
Den som bor i närheten av en barnklinik kan också vända sig direkt dit, särskilt om barnet är under 1 år eller mycket sjukt. Det kan vara bra att ringa först.
Barnkliniken kan man som regel kontakta även under jourtid.
På många orter finns också rådgivningscentraler eller sjukvårdsupplysningar med personal som kan
bedöma vad ditt barn behöver.

Ring gärna en gång för mycket

Dricker barnet? Är det uppe åtminstone korta stunder? Går det att prata med det? Har det inga andra symtom än snuva, måttlig hosta och feber?

I så fall kan man i lugn och ro avvakta i tre dagar, tycker Lars H Gustafsson:

– De flesta virusinfektioner tar så lång tid på sig och man ska ge naturen en chans innan man börjar mixtra för mycket.

Men om allmäntillståndet försämras – om barnet börjar dricka dåligt, blir slött, vägrar lämna sängen eller om febern är kvar på fjärde dygnet – kan det vara klokt att kontakta sjukvården. Särskilt om man är ovan vid sjuka barn är det bättre att höra av sig en gång för mycket än tvärtom.

– Jag har hittills aldrig mött någon förälder som jag tycker har sökt i onödan. Jag tycker att oron är skäl nog, säger Lars H Gustafsson.

Virus eller bakterier?

Nästan alltid när barn får feber, hosta och snuva beror det på virus.


Febern kan komma snabbt, stiga till omkring 40 grader, stanna i två, tre dygn och sedan försvinna lika fort
som den kom.


Det finns ingen antibiotika som hjälper mot virus och de flesta virusinfektioner läker också ut av sig själva inom några dagar. Men ibland uppstår komplikationer.


Eftersom viruset försvagar kroppens motståndskraft kan barnet infekteras av bakterier också. Då brukar temperaturen stiga på nytt. Hostan kan bli djupare och mer skrällande, barnet kan ha ont när det andas eller ont i örat och snuvan kan bli grön och tjock.


Många bakterieinfektioner läker också ut av sig själva, men det finns en risk att de kan ställa till trassel innan dess. Läkare brukar därför vilja titta på barn med misstänkt bakterieinfektion. Ibland får barnet antibiotika.


Så står man ut

När kroppen blir sjuk och inte fungerar som den brukar kan små barn bli förtvivlade, oroliga eller förvirrade. Och är man liten kan det vara svårt att uttrycka sådant på annat sätt än genom otålighet och gnäll.

Men det går att göra sjukdomstiden lite mer uthärdlig. Vila, sällskap och sysselsättning är något av det viktigaste, enligt Lars H Gustafssons erfarenhet.

Sjuka barn behöver vila. Större barn gör det ofta självmant, de känner att de mår bra av det. Med mindre barn är det svårare, men det kan underlätta om barnet får vara i mammas och pappas säng, eller om det rent av går att ordna en sjuksäng i köket.

Om sängen dessutom dukas upp med leksaker kan det bli ännu populärare. Ett bord intill, eller ett som kan skjutas in över sängen, är bra för lek, pyssel, dryck och kanske en bandspelare.

Större barn kan ha en skärbräda över knäna om de vill rita eller bygga lego. När det känns tråkigt kan en ny leksak, bok eller film förgylla tillvaron.

Pussel, stora ritblock med mycket färgpennor eller vattenfärg är bra saker för större barn.

Servera gärna maten på sängen. Och vädra ur rummet ordentligt ett par gånger om dagen.

Som vuxen är det lätt att känna sig inlåst när man har hand om sjuka barn. En så enkel sak som att komma ut och handla kan kännas som en befrielse.

– Är ni två vuxna i familjen måste ni hjälpas åt. Om jag ska utgå från min erfarenhet går det fortfarande ofta till så här: Det är hon som stannar hemma. Strax innan han slutar jobbet ringer han hem: ”Hej – ska jag handla på hemvägen?” Då tycker jag att hon ska svara: ”Nej – skynda dig hem i stället så går jag ut och handlar, jag behöver komma ut en stund!”

– För det behöver man – både frisk luft och att få se vuxna på nära håll, säger Lars H Gustafsson.
Svårare är det för ensamstående föräldrar, som dessutom i ännu högre grad behöver avlösning.

– Många har en egen mamma eller en vän som kan ställa upp. I några familjer kanske den andra föräldern kan göra en insats. I annat fall tycker jag inte att du ska dra dig för att ringa på hos grannen och be om hjälp, råder Lars H Gustafsson.

Artikeln publicerades i Vi Föräldrar 2/2002

Så tar du hand om ditt sjuka barn

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler