Springmask: Sannolikt har alla barn, och barnfamiljer, någon gång haft springmask. Masken är liten, 1-2 cm lång, vit, sytrådstunn och kommer fram i sängens värme på kvällen och kan då ses i ändtarmsöppningen.


Masken sprids vidare via de små ägg som honan lägger i vecken i ändtarmsöppningen. Om barnet kliar sig och får fingrarna i munnen, får de äggen i sig. De sprids också till andra via dammet i sovrummet, pyjamas, underkläder och sängkläder.
Symtom: Masken är ofarlig men ger klåda i stjärten, särskilt kvällstid och stör sömnen. Barnet kan bli trött och kinkigt dagtid.
Diagnos: Kan vid behov bekräftas genom ett så kallat tejp-test. Man trycker vanlig tejp mot ändtarmsöppningen, äggen fastnar på tejpen och därefter ses i ett mikroskåp.
Behandling: En engångsdos av ett maskdödande medel(hör med din bvc), och en upprepning efter två till tre veckor. Viktigt är att behandla alla familjemedlemmar och att tvätta underkläder och sängkläder samt städa rummet vid båda tillfällena.
Hemma eller förskola: Barnet kan vara på förskolan, som dock ska veta att barnet har mask och får behandling.

Spolmask: Vanlig i länder med sämre hygien och sällsynt i länder med god hygien, varför den är ovanlig i Sverige. Man smittas genom till exempel förorenade grönsaker och inte direkt från person till person. Vidare smittas man inte av djur, exempelvis hundar. Masken som kan vara av daggmask storlek, kommer ut med avföringen eller kräks upp.
Symtom: Masken/maskarna kan leva i tarmen under lång tid utan att ge symtom. Barnet kan bli trött och hängigt och om det är många maskar i tarmen kan det ge knipsmärtor, som ibland kan vara kraftiga.
Diagnos: Inte svår att ställa om masken kommit ut av sig självt. I annat fall kan man i mikroskåp upptäcka äggen i avföringen.
Behandling: Spolmaskinfektionen behandlas effektivt med ett läkemedel som barnet tar i tre dagar.
Hemma eller Förskola: Barnet kan vara på förskolan som vanligt.


Artikeln är publicerad i Vi Föräldrar nr 9, 2006