Ska man ge febernedsättande medicin? Svalka med våta handdukar? Det beror på vem du frågar, men enligt nya rön är svaret nej.
Håll om barnet – inte för att det behövs utan för att det kanske känns bäst så. Men försök inte hindra krampen, för det går inte. Håll bara om, försök behålla lugnet och invänta att krampandet ska gå över. Det är barnläkaren Inge Axelssons råd om hur man tar hand om ett barn som får feberkramp för första gången. – Om krampen inte går över inom någon minut ringer man 112. I de allra flesta fall har krampen gått över när ambulansen kommer, och om den inte har det får barnet kramplösande medel då. Om krampandet går över så snabbt att man inte behöver ringa 112 bör man ändå ta sig till sjukhus eller vårdcentral efteråt, tycker Inge Axelsson. – Då får föräldrarna veta vad feberkramp är och vad de ska göra om det händer igen. Då kan man också, för säkerhets skull, kontrollera så att det inte är en farlig infektion som orsakar febern och feberkrampen. Men det är ovanligt. Oftast är det en banal infektion som är orsaken. Ibland läggs barnet in på sjukhus över natten för observation. Ibland får man med sig kramplösande medicin att ha till hands hemma om barnet skulle få feberkramp igen (barn som en gång har haft feberkramp har större risk att drabbas igen). Tidigare – och ibland fortfarande – har feberkramp behandlats med febernedsättande läkemedel som Alvedon eller Ipren. Det har också förekommit – och förekommer ibland fortfarande – att man försöker kyla ner barnets kropp med våta handdukar eller tvättlappar. I Inge Axelssons artikel Feberkramper kan inte förebyggas, som har utsetts till förra årets bästa artikel i Läkartidningen, går han igenom vad forskningen idag vet om feberkramp. Han skriver bland annat att avkylning med vatten kan ha biverkningar och att man därför bör avstå från det i nuläget. – Att kyla av kroppen med våta handdukat gör att de perifera blodkärlen drar ihop sig. och då kan temperaturen stiga, tvärtemot vad tanken är. Dessutom är det obehagligt för barnet, säger han. Inge Axelsson drar också slutsatsen att feberkramp inte uppstår på grund av snabbt stigande feber, som många hittills har trott, samt att feberkramp inte kan förebyggas med febernedsättande läkemedel. – Om febernedsättande medel ges enligt anvisningarna är det inte farligt, men det botar inte, som många tror. Och man ska inte vara rädd för feber. Febern är ofta en vän, en hjälp i kroppens kamp mot infektioner. Ändå behandlas feberkramp fortfarande på sina håll med både febernedsättande läkemedel och avkylning av kroppen. När Vi Föräldrar söker på ”feberkramp” på 1177.se, landstingens och regionernas gemensamma webbplats för sjukvårdsrådgivning, hittar man formuleringar om såväl febernedsättande läkemedel som baddning med våta tvättlappar. Det står också att feberkramp orsakas av snabbt stigande feber. Vi ringer upp Lars-Olof Hensjö, medicinsk chef på 1177.se, och frågar varför. – Jag ser att vår text inte är uppdaterad. Det beklagar jag verkligen. Inge Axelssons artikel är mycket intressant. Det är klart att vi behöver se över vår text och vi ska sätta igång det arbetet så snabbt som möjligt, säger han. Några veckor senare är informationen om feberkramp uppdaterad och i linje med Inge Axelssons råd. Publicerad i Vi Föräldrar nr 7, 2011.
Många olika sorters bakterier i tarmen tidigt i livet är avgörande för om barnet blir allergiskt eller inte. Det visar en ny, banbrytande studie från Linköpings universitet som publicerats i Journal of Allergy and Clinical Immunology.
Äggallergi och små barn kan kännas svårt, speciellt eftersom ägg är så vanligt förekommande i maten. Barndietisten Sara Ask ger sina bästa tips och råd för att fortsätta äta gott om man är allergisk mot ägg.
Antibiotika vid halsfluss? Vid öroninflammation? När är antibiotika att rekommendera och när är det helt verkningslöst? Vi Föräldrar bjuder på en bra guide.
Matallergi och små barn kan kännas svårt, speciellt om barnet inte tål något så vanligt som mjölkprotein. Vi Föräldrars dietist Sara Ask får många frågor om just det och ger här sina bästa tips och råd för att fortsätta äta gott och samtidigt förenkla vardagen.
Ett av tre barn får förkylningsastma, men det positiva är att det oftast växer bort.
Atjoo, nu är förkylningarna här. Planera vabbandet ihop med din partner, skippa dåliga samvetet (mot både barnet och jobbet) och njut av att få gosa hemma.
En månad efter förskolestart brukar de komma som det där brevet på posten – infektionerna. Förkylningen, magsjukan och hostan. Men hur vet man när det är dags att stanna hemma?
Göteborgs kommun driver ett projekt för att fånga upp barn med autism på ett tidigt stadium.
Visst är det skönt att vara i solen! Men barns hud är känslig och måste skyddas. Här är vad du måste tänka på.
Länge trodde man att småbarn inte fick pollenallergi, men nu vet man att det går allt längre ned i åldrarna.
Att se sitt barn sövas ned inför en operation kan kännas obehagligt. Men genom att fylla på med fakta i förväg är det lättare att vara ett bra stöd.
Det är inte farligt med tårar. Och det finns bättre och sämre sätt att trösta på. Vår expert reder ut.
Hemma för vård av sjukt barn? Igen? Så här gör du det smidigare.
Ny forskning visar att tempen i rumpan är mest tillförlitlig.
Dags att tänka på solskydd för vårsolen är starkare än du tror.
Vi tipsar om nio fina och mjuka mjukisoveraller som är enkelt att sätta på och sköna att ha.
Låt dina barn cykla säkert - här listan på vad som krävs för att släppa ut dem i trafiken helt själva.
Så utöver du Heimlich manöver om olyckan skulle vara framme.
Guiden till en av våra vanligaste barnsjukdomar vattkoppor.
Lite snorig vid läggdags, falsk krupp klockan ett på natten. Vad är det egentligen som händer med bacillerna i nattmörkret?
Varsågod, här är 10 läkartips som gör att du och barnen kan slippa några av vinterns infektioner.
Munnar knips ihop, medicin spottas ut och tårar rinner - att få barn att ta läkemedel på rätt sätt är inte lätt. Här har du tipsen som underlättar på vägen från gapa till svälj.
Att vaccinera sitt barn är självklart för många föräldrar - men väcker också en del frågor. Vi tog hjälp av några av Sveriges främsta smittskyddsexperter för att svara på läsarnas vanligaste frågor om vaccinationer.
Små barn är oftast allergiska mot något i maten, och mjölkallergi är vanligast. Har får du svar på 15 frågor om allergi.
Alla barn blir sjuka, förr eller senare. När det väl händer är det skönt att vara redo. Här är bvc-sjuksköterskans bästa tips.