Marvin har diabetes

Marvin har diabetes

Marvin har diabetes

Marvin, 6 år, får insulin via en slang i magen.

Marvin är 6 år. Han är som de flesta andra 6-åringar, bortsett från en liten plast­kateter i magen, en så kallad insuflon-knapp. Genom den kan Marvin spruta in sitt insulin. Marvin har nämligen diabetes, typ 1. Det innebär att hans kropp slutat att tillverka hormonet insulin, som behövs för att bryta ner sockret i blodet.

– Marvin var lite slö, gnällig och blek. Han åt som en häst på förskolan utan att öka i vikt. Och när vi var på husvagnssemester fick vi stanna stup i kvarten för att han var tvungen att kissa. Dessutom drack han mycket, berättar mamma Silke.

Inte förrän Silke fick höra Marvins diagnos vid en rutinkontroll hos barnmorskan, förstod hon och maken Magnus.

Diabetes typ 2 vanligast

• Den vanligaste formen av diabetes är typ 2, cirka 85 procent av alla som har diabetes i Sverige har typ 2. Majoriteten är överviktiga. Viktuppgång och bukfetma påverkar nämligen hur mycket insulin kroppen behöver producera.

• Vid både typ 1 och 2 av diabetes är blodsockret förhöjt. Hos personer med typ 2 kan bukspottkörteln fortfarande producera insulin, men kroppens känslighet för insulin har minskat. Denna variant kallas ofta för åldersdiabetes, men eftersom även yngre personer drabbas numera är namnen missvisande. (Diabetes kallades förr även för sockersjuka).

• Typ 2 diabetes är en kombination mellan gener och livsstilsfaktorer. ”Bara” 20 procent får diabetes typ 2 enbart på grund av övervikt. Resterande har dessutom en medfödd känslighet för diabetes typ 2.

• Diabetes typ 1 är vanligast i Finland, Sverige och på Sardinen. Man tror att det beror på något som immunförsvaret utsätts för, och som gör att immunförsvaret sedan gör fel och förstör betaceller som tillverkar insulin. Det skulle kunna vara en infektion, eller kanske något i kosten, som komjölk. Studier kring detta pågår.

Källor: Svenska diabetesförbundets hemsida, diabetes.se samt symposium om typ 2 diabetes i Stockholm, maj 2007, karolinska.se Vid diabetes är sockerhalten i blodet för hög. Det kan antingen bero på att kroppens känslighet för insulin har minskat (diabetes typ 2) eller på att kroppens produktion av insulin, helt eller nästan slutat fungera (diabetes typ 1).

När man har diabetes typ 2 kan det räcka med att lägga om kosten för att få bukt med sjukdomen. Den som har typ 1 måste tillföra insulin för att må bra.

Måste ta insulin
För Marvin har sjukdomen betytt att han måste mäta sitt blodsocker varje gång han äter, och ta insulin för att hålla blodsockret på en jämn och bra nivå.

– Jag äter inte så mycket godis längre, säger Marvin. Bara när jag är på kalas. Fast jag saknar inte godis, jag får ju äta glass.

Marvin har alltid med sig sin ryggsäck med mediciner i. Han är öppen med sin sjukdom i förskoleklassen där han går.

– Vi har försökt få Marvin att känna att han inte ska skämmas, att han inte ska behöva gömma sig med medicinen. Han visar sina nya mediciner på skolan så att de inte blir någon skamlig hemlighet, berättar Marvins pappa Magnus.

Många tror att man inte kan äta något socker över huvud taget när man har diabetes.

– Marvins farmor bakar alltid sockerfritt till oss, men vi kan äta en liten bit av den vanliga sockerkakan, säger Silke, bara vi tar rätt mängd insulin efteråt. Vad många inte tänker på är att även sockerfritt innehåller kolhydrater.

Den som har diabetes ska sträva efter att äta långsamma kolhydrater, som håller blodsockret på en jämn och bra nivå, och minskar hungerattacker och sug efter godis. Kroppen tar upp kolhydrater olika snabbt beroende på hur de är uppbyggda. Långsamma kolhydrater finns bland annat i bönor, pasta, ris, rotfrukter och grovt bröd.

Snabba kolhydrater, däremot, som finns i produkter som innehåller mycket socker (godis, saft, läsk, kakor, bullar och vitt bröd) gör att blodsockernivån hastigt stiger och sedan stupar brant, och sedan gör dig trött och hängig.

Silke dukar fram grovt bröd, ost och saft med sötningsmedel och ropar på barnen. Men innan Marvin kan äta sitt mellanmål måste han mäta blodsockret så att han tar rätt mängd insulin efteråt.

– Man sticker i fingret, förklarar lillasyster Jenny.

Silke kan oroa sig för att Marvin ska få känningar av lågt blodsocker i skolan. Barn busar, hoppar och studsar ju omkring – och gör av med en massa energi, vilket ökar behovet av energi. Marvin brukar känna sig lite skakig när det händer och ta en druvsockertablett för att snabbt fylla på med socker igen.

– Blir blodsockret så lågt att Marvin förlorar medvetandet, har vi en akutspruta med hormonet glukagon i beredskap som höjer blodsockret, säger Silke.

Fick sprutskräck
Att hamna i insulinkoma, som det heter, kan vara farligt eftersom hjärnan inte mår bra av för låga halter socker – men troligen får ett barn i denna ålder inga skador på hjärnan, även om han skulle ha en mycket svår känning med medvetslöshet och kramper, enligt barnläkaren Ragnar Hanås.

Att ständigt gå omkring med för högt socker är inte bra för kroppen utan kan på sikt leda till olika komplikationer och sjukdomar, i till exempel hjärta och kärl. En mer akut komplikation av insulinbrist är så kallad syraförgiftning.

Insulinet tar Marvin via en infusionsslang i magen. Den finns där för att Marvin ska slippa sticka sig själv med sprutor fyra gånger om dagen, eftersom han efter en tid fick en jobbig sprutskräck och blev rädd för föräldrarna, som var tvungna att ge honom sprutorna varje dag.

– Vi var tre, fyra personer som försökte hålla i honom, säger Magnus. Det var katastrofläge. Marvin sprang iväg och gömde sig. Han var skräckslagen.

Men: infusionsslangen måste bytas var fjärde dag. Pappa Magnus har fått förtroendet att sticka Marvin i magen för att få den på plats. För att minska risken för att det ska göra ont, använder de ett bedövningsplåster som får sitta en stund före själva sticket, vilket brukar fungera bra.

– Man får inte misslyckas när man får barnets förtroende, konstaterar Magnus. Jag satt en hel natt på kontoret och övade på mig själv.

– Magnus är ju van vid grävskopa i vanliga fall, det är stor skillnad att styra en liten nål, retas Silke.

Hela familjen äter bättre
Tonen i familjen är skämtsam och varm. Men när Silke just fått veta att hon och Marvin hade diabetes blev hon nedstämd och oroade sig, främst för Marvin.

– Jag var rädd för att Marvin skulle hamna utanför socialt på grund av sin sjukdom.

– Men det har funkat väldigt bra i skolan, konstaterar Magnus.

– Marvins lillasyster Jenny brukar säga att ”Snart är jag 6 år, då ska jag också ta sprutor och börja skolan”, fyller Silke i.

Marvin får hjälp i skolan med att reglera insulin och hålla koll på blodsocker, fröken antecknar också vad han äter under en dag. Det finns även en handlingsplan för hur hon ska agera om Marvin blir dålig.

Var tredje månad besöker Marvin diabetesmottagningen i Uddevalla. Den apparat som mäter hans blodsocker registrerar alla värden under en längre period. På så sätt kan man se om Marvin ofta har högt eller lågt blodsocker vid någon tidpunkt på dagen, och justera kost och insulin för att få ett så jämt blodsocker som möjligt.

Just nu tycker Silke och Magnus att de har bra koll på sjukdomen, men de tänker framåt ibland, på hur det kan bli när Marvin blir äldre och kanske är långt hemifrån och testar att dricka öl eller vin. Den som tar insulin är extra känslig för alkohol. Men den dagen, den sorgen, tänker de.

Magnus tycker att sjukdomen bidragit till bättre kosthållning hemma hos dem.

– Vi äter bättre, säger han, var tredje timme ungefär om vi räknar in mellanmålen. Det blir inga spontana mellanmål längre, vi är noga med att äta på bestämda tider eftersom Marvin behöver det för att må bra.

– Det finns heller inte en massa läsk hemma längre. I dag är ju sockerdricka billigare än mjölk…

Silke säger att hon tagit med sig sin tyska inställning till godis och kakor till Sverige.

– Jag kan tycka att det är synd om barn som inte får godis, säger hon. Det handlar nog mycket om vanor, det förväntas nästan något sött till kaffet i Tyskland – men frukt är ju också gott… Artikeln publicerades i Vi Föräldrar 2/2008

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler