Influensa

Influensa är en virusinfektion som brukar komma som en mer eller mindre stor epidemi varje vinterhalvår. Hur svår den är varierar med vilken typ av virus som orsakar epidemin. Barn brukar oftast drabbas lindrigare än vuxna.

Symtom
Feber upp mot mellan 39 och 40 grader, snuva och hosta är vanligast. Barnet brukar också vara irriterat, vilket förmodligen beror på huvudvärk och ont i kroppen. En del kräks eller har diarré. Barn som är äldre än 3–4 år kan klaga över värk, framför allt i huvudet, benen och korsryggen. Efter något dygn kommer snuva, halsont och en besvärande hosta.


Hur smittar det?
Vid direktkontakt och via luften. När en infekterad person nyser eller hostar sprids virus i luften, och andra kan andas in viruspartiklarna. Virus kan också finnas på dörrhandtag, leksaker eller annat som en infekterad person har tagit i.
Influensa smittar från första dagen, förmodligen som mest precis innan symtomen brutit ut, och åtminstone till och med dag fem till sju.


Inkubationstid*
1–3 dagar.


Hur kan man hjälpa barnet?
Allmän omvårdnad – vätska, svalt i rummet, tröst och trygghet.
Varm dryck kan hjälpa till att lösa slemmet i luftvägarna.
Om barnet har mycket ont eller så hög feber att det inte orkar dricka, kan smärtstillande och febernedsättande läkemedel med paracetamol hjälpa till.
Om barnet har diarré eller kräks – se råden under "Maginfluensa”.


Ska man söka läkare?
Sök läkare om barnet är så medtaget att det är slött eller apatiskt, eller om det under tillfrisknandet får en andra febertopp. Detta kan tyda på att en bakterieinfektion har tillstött.


När kan barnet gå till förskolan/skolan?
Barnet bör få åtminstone en feberfri dag hemma. En del barn kan vara trötta någon vecka efteråt, så ibland behövs en längre tids vila innan de orkar med verksamheten i barngruppen igen.


* Inkubationstid = den tid det tar från det man har blivit smittad tills sjukdomen bryter ut/symtomen kommer.

Artikeln publicerades i Vi Föräldrar 11/2004

Läs mer: Guide när barnet är sjukt


Fotnot: Faktauppgifterna är hämtade från Bonniers Barnläkarbok samt från intervjuer med bland andra Kari Johansen och Annika Linde, båda läkare på Smittskyddsinstitutet och Jackie Swartz, läkare på antroposofiska Vidarkliniken i Järna.
Texten är faktagranskad av Tor Lindberg, professor emeritus i barnmedicin.
Alla råd gäller i övrigt friska och normalutvecklade barn.

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler