Guide: När barnet blir sjukt

En feberhet liten kropp. En täppt näsa som gör det svårt att sova eller konstiga prickar.
Läs vår guide om hur du bäst hjälper ditt sjuka barn.

När man är liten och sjuk kan det kännas konstigt i hela kroppen. Kanske gör det ont någonstans. Kanske febern är så hög att man blir dåsig och snurrig i huvudet. Kanske näsan är så täppt att det varken går att suga på tumme eller napp.

Då blir mamma och pappa extra viktiga. De kan visserligen inte trolla bort det besvärliga, men de kan ge tröst och trygghet. De kan krama, bära och vara nära. Och de kan göra en hel del för att lindra.

Vätska
Febriga och magsjuka barn har sällan någon större matlust. Det är helt i sin ordning, men vätska måste barnet få i sig. Om barnet inte vill ha, välj sådant som det tycker mycket om – kanske saft eller glass? Om ingenting annat fungerar kan man försiktigt spruta in vätska i barnets mun med en medicinspruta (finns på apotek).

Som grundregel kan man räkna med att en feberfri 10 kilos 1-åring behöver omkring en liter vätska om dagen. Ett febrigt barn i 1–2-årsåldern behöver med andra ord, grovt räknat, minst en deciliter vätska per vaken timme Vätskebehovet ökar sedan med 10 procent för varje grad som febern stiger.

Ofta är det tillräckligt om det ständigt finns dryck tillgänglig för barnet, åtminstone om det är en dryck som barnet tycker om. Tänk på att även mat (och särskilt frukt och glass, både vanlig glass och isglass) innehåller vätska.

Svalka
Se till att det febriga barnet har det skönt svalt i rummet och bara tunna kläder. I sängen räcker det med en tunt lakan.

Läkemedel?
Om barnet verkar ha ont eller har så hög feber att det inte orkar dricka tillräckligt kan ett smärtstillande och febernedsättande läkemedel med paracetamol, som till exempel Alvedon, vara till hjälp. Rådfråga apotekspersonalen om vad som är lämpligt och vilken dos du ska ge.

Mys
Passa på att göra det lite extra mysigt. Rå om varandra. Läs till exempel en bok tillsammans, eller se en film.

Tillbaka till förskolan?
Det viktigaste är att barnet är piggt nog för att orka med en hel dag i barngruppen, men reglerna för när barn kan komma tillbaka efter sjukdom kan också variera mellan olika förskolor. Ring och rådfråga om du är osäker.


Virus och bakterier

De allra flesta infektioner, omkring 90 procent, orsakas av virus. Mot dem finns ingen medicin. De läker av sig själva med tiden.
Även bakterieinfektioner läker ofta av sig själva, men kräver ibland antibiotika.

Sök sjukvård om…

  • … barnet är apatiskt och slött.
  • … barnet har haft hög feber i tre fyra dygn.
  • … din bebis har svårt att suga och inte kan ta bröstet eller flaskan på grund av täppt näsa, även om det har fått näsdroppar.
  • … barnet inte vill dricka eller kräks och inte får behålla någon vätska.
  • … barnet inte kissar, eller kissar väldigt lite – mindre än två gånger per dygn. Då är det risk för vätskebrist. Känn på blöjan och försök avgöra tyngden.
  • … ett litet barn verkar ha ont i öronen. Små barn skriker ofta otröstligt av öronvärk, och kan ibland ta sig för örat.
  • … barnet har svårt att andas eller andas snabbt – mer än 50 andetag per minut för en bebis, mer än 40 andetag per minut för ett äldre barn.


Artikeln publicerades i Vi Föräldrar 11/2004

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler