Fakta om allergi och astma

Text: Mia Coull

• Ett barn av fem reagerar på något födoämne, men alla reaktioner beror inte på allergi.
• Risken för att få astma eller allergi har ökat från en till 40 procent de senaste hundra åren. Särskilt stor har ökningen varit de senaste 20 åren, men kurvan planar nu ut.
• Pojkar löper dubbelt så stor risk att bli allergiska. Det går två allergiska pojkar på en flicka. Hos vuxna är det dock vanligare hos kvinnor än hos män, hormoner kan vara en förklaring.
• I dag verkar barn i lägre socialgrupper vara mer allergiska, tidigare var det tvärtom vanligare i högre socialgrupper. Skillnaden kan förklaras med livsstil – till exempel stress och kostfaktorer. 
• I dag vet man att ärftlighet har stor betydelse för om ett barn blir allergiskt, och även att rökning kan öka risken, liksom att amning åtminstone kan fördröja att ett barn utvecklar allergi under de första levnadsåren.
• Cirka 2 procent av alla spädbarn utvecklar en övergående allergi mot ägg och komjölk. 8–10 procent av alla barn mellan 0 och 3 år sägs ha en födoämnesallergi.

Källa: Medieseminarium om astma och allergi, november 2006 och growingpeople.se, allergi.nu, Vi föräldrars allergibilaga, 2003, vardguiden.se

Komjölksallergi växer ofta bort

• Att små barn är allerigiska mot komjölksprotein är vanligt. Allt som innehåller komjölk, om än aldrig så lite, kan behöva uteslutas. Kan även gälla mjölk från får och getter. Komjölksallergi växer ofta bort.

• Den som är laktosintolerant har brist på ett enzym i tunntarmen som behövs för att bryta ner mjölksocker (laktos). Därför behöver mjölkintaget begränsas. Antalet laktosintoleranta varierar mellan befolkningsgrupper. I Sverige är cirka 1–7 procent av den infödda befolkningen intoleranta mot laktos, medan det är mycket vanligt i andra världsdelar, som Asien. Att ha besvär före skolåldern är ovanligt.

• Celiaki, glutenintolerans, är en kronisk sjukdom orsakad av en överkänslighet mot gluten, som leder till skada på tunntarmen. Man räknar med att en av 100 svenskar har sjukdomen. Den beror på att man inte tål gluten, som är ett protein som finns i vete, råg och korn. Hos en del barn visar sig sjukdomen när de börjar få mat som innehåller gluten. Men eftersom symtomen är ”luddiga” kan det dröja innan barnet får sin diagnos. Vanliga symtom är dålig viktökning, kräkningar, diarrée eller förstoppning. Många barn får också humörförändringar och blir griniga, irriterade, trötta. Behandling är att för resten av livet utesluta gluten ur kosten.

Källa: slv.se och www.celiaki.se

Allergi eller överkänslighet?

Astma: Kramp i luftrören som ger väsande, pipande andning, ”som att andas genom ett sugrör”, är en beskrivning. Det finns såväl allergisk astma, som astma av andra orsaker som till exempel infektion, kyla, ansträngning.
Allergi: När immunsystemet reagerar på något (barnet kan få hudirritationer, magbesvär eller luftvägsbesvär) som är ofarligt i vår föda eller miljö, till exempel mjölk, ägg, pälsdjur eller pollen. Pricktest eller blodprov kan ge svar, men även föräldrarnas observationer är viktiga. En del barn reagerar kraftigt på det de inte tål.  
Korsreaktion: När man reagerar, vanligen med klåda i munnen, på ett protein som liknar det man egentligen är allergisk mot. Den som är allergisk mot pollen kan till exempel reagera på stenfrukter som äpple, päron, persika och nötter. Det behöver inte ge stora besvär – men kan göra det. Därför får man vara försiktig.  
Pollenallergi: (Gräs, björk eller gråbo). Symtom: snuva, röda, rinnande, kliande ögon, klåda i hals/öron/mun, rinnande nästa, luftvägsbesvär. Pollen kan även förekomma vid andra tidpunkter än under vår och sommar, som vintertid under milda, soliga dagar.
Överkänslighet: kallar man alla händelser när man inte tål något, men utan att immunsystemet är inblandat. Som att till exempel få röda prickar runt munnen av något syrligt.

Pojkar får oftare astmamedicin

Flickor får mer sällan astmabehandling än pojkar, visar en studie på 3 500 fyraåringar i Stockholm. Man såg att pojkar hade mer astmasymtom samtidigt som flickorna hade sämre lungfunktion, vilket skulle kunna innebär att flickors lungor bli mer påverkade vid samma grad av astma.
– Det fanns även skillnader i medicinering. Pojkar fick oftare mediciner när de uppgav lika mycket symtom som flickor, enligt Jenny Hallberg, doktorand.
Förklaringen till det kan vara att pojkars symtom lättare uppmärksammas under sina aktiva lekar. De skuttar runt och är ofta mer aktiva och högljudda än flickor.
Studien ingår i det så kallade Bamseprojektet, en stor forskarsatsning från Stockholms Läns Landsting och Karolinska Institutet om astma och allergi hos barn.

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler