De flesta allergier lindriga

– Att små barn får en svår allergisk reaktion av ett födoämne är ovanligt, säger barnläkaren Caroline Nilsson. Många allergier växer dessutom bort innan barnet har börjat skolan.

Vid en allergi överreagerar barnets immunförsvar på ett ofarligt protein som kan komma från ett födoämne, ett älskat husdjur eller från pollen.
Så kallade IgE-antikroppar mot ämnet bildas, vilka orsakar en allergisk reaktion.
Hos små barn, 0–3 år, är det oftast födoämnen som ger allergiska besvär. Främst komjölksprotein eller ägg.
– Vanliga symtom på födoämnesallergi är att barnet får röda utslag eller eksem, eller reagerar med besvär från magen, som magont, kräkningar och diarré, säger Caroline Nilsson, barnläkare och forskare vid barnallergiavdelningen, Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm.

RÖDA ÖGON
En allergisk reaktion kan även ge symtom från luft­vägarna. Barnet kan få svårt att andas eller röda kliande ögon och rinnande näsa, något som är vanligt vid exempelvis hösnuva.
Som regel bryter allergin ut när barnet är 2–9 månader gammalt, men kan komma redan när barnet endast är några veckor.
Föräldrarnas beskrivning av barnets besvär är viktig, och berättelsen kan kompletteras med ett pricktest eller blodprov för att ställa diagnos.

UTESLUTA MJÖLK

Om barnet får röda utslag eller magont när det får i sig något som innehåller komjölk kan läkaren föreslå komjölksproteinfri kost till barnet, eller mamman, om hon ammar.
– Efter ett par veckor kan man utvärdera och se om barnet verkar må bättre, säger Caroline Nilsson.
Vid ett så kallat pricktest på huden tillför man genom små stick i huden ämnen som är kända för att ge allergier, till exempel mjölk eller ägg, och ser om huden reagerar på något ämne. Eller så tar man ett blodprov.
Pricktest och blodprov syftar till att se om barnet har några allergiantikroppar.
– Men man får inte alltid ”napp” med dessa tester. Kanske är mängden allergiantikroppar ännu så liten att den inte är mätbar, säger Caroline Nilsson.

Det omvända förekommer också. Till exempel kan barnet ha allergiantikroppar mot jordnötter utan att någonsin ha ätit några. Det kan betyda att barnet har en allergi som man inte känt till, att allergi håller på att utvecklas – eller att barnet är friskt och i onödan får undvika livsmedlet. Varför en del kan ha allergiantikroppar utan att bli sjuka vet man inte.
Sedan kan kroppen reagera på äggvitestrukturer som liknar varandra. Till exempel liknar vissa proteiner i björk jordnöt till sin struktur. Forskning pågår för att hitta en testmetod som kan skilja ”falska” allergier från äkta.

När det gäller just nötter och jordnötter är det bra att känna till att mycket allvarliga reaktioner kan uppkomma som kräver omedelbar läkarvård.
Lyckligtvis är de flesta allergier hos små barn lindriga.
– Att små barn får en svår allergisk reaktion av ett födoämne är ovanligt. Just nu gör vi i Stockholm en undersökning där vi tittar på hur många barn som sökt akut vård på grund av en födoämnesreaktion, berättar Caroline Nilsson.

HJÄLP AV DIETIST
Behandlingen vid en födoämnes­allergi är att undvika det man inte tål, och hitta ersättningsprodukter för det man utesluter, vid behov med hjälp av en dietist.
Födoämnesallergier mot mjölk har hos de flesta små barn vuxit bort vid 3 års ålder, och ägg när man börjar skolan. Men en del barn har kvar sin allergi längre.
Om barnet av misstag fått i sig av något hon eller han inte tål, utan att reagera på det, så kan man tänka att allergin kanske försvunnit eller att barnet i alla fall tål lite av födoämnet. Då kan man höra med sin barnläkare om hur man kan gå vidare.
 

Publicerad i Vi Föräldrar nr 5, 2009.

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler