Behöver man vara rädd för influensavaccinet?

Behöver man vara rädd för influensavaccinet?

Behöver man vara rädd för influensavaccinet?

Oron över att bli sjuk i svininfluensan har klingat av något. Istället har ljuset riktats mot vaccinet. Det visar inte minst alla reaktioner på Vi Föräldrar Gravids artikel ”Vågar man vaccinera sig?”. Här besvarar två experter läsarnas kommentarer.

Är vaccinet verkligen säkert? Vad vet vi om dess effekter? Vågar man vaccinera barnen – och hur ska man tänka om man är gravid?

En artikel om vaccinet mot svininfluensan är just nu den mest lästa på Vi Föräldrars hemsida och läsarnas åsikter i kommentarsfältet är många och oroliga.

Vi bad Charlotta Bergquist, klinisk utredare på Läkemedelsverket, och Sven Arne Silfverdal, barnhälsovårdsöverläkare i Västerbottens län, besvara läsarnas kommentarer – och försöka reda ut varför vi är så rädda för just det här vaccinet. Och om det finns någon grund för rädslan.

Sven Arne Silfverdal

är barnhälsovårdsöverläkare i Västerbottens län och medlem i Svenska barnläkareföreningen. Sven Arne Silfverdal var sakkunnig då Socialstyrelsen och Läkemedelsverket fattade beslut om vilka rekommendationer som ska gälla för influensavaccinering av barn.

Charlotta Bergquist

är klinisk utredare på Läkemedelsverket och har granskat utredningen av influensavaccinet Pandemrix som gjorts av läkemedelsmyndigheterna i Storbritannien och Nederländerna för hela EU.

Kommentarerna i sin helhet

Obs! De kommentarer som publiceras här är i vissa fall kortade. Du läsa kommentarerna i sin fulla längd i artikeln "Vågar man vaccinera sig mot svininfluensan?

Vågar man vaccinera sig mot svininfluensan?

”Mitt barn ska inte utsättas för nåt främmande utan att det testas ordentligt.”
Jorge


Charlotta Bergquist: Det är en befogad kommentar på många sätt, självklart vill man inte utsätta sitt barn för risker. Det är svårt att göra stora studier på barn, eftersom det inte anses etiskt, men det man har sett hittills är också att biverkningarna inte skiljer sig åt mellan vuxna och barn. Vaccinet är testat på 300 barn och man har inte sett några allvarliga biverkningar, utan sådana som är typiska vid vaccination, som rodnad vid stickstället, ömhet och feber. Och det är just risken för feber som gör att man inte rekommenderar vaccinering av barn under 3 år. Om små barn får feberkramper kan det bli allvarligt. Det är också därför vi rekommenderar en halv dos vaccin till barn mellan 3 och 12 år. Eventuell feber efter vaccinationstillfället kan behandlas med febernedsättande medel. Anledningen till att man vill att barn över 3 år ska vaccinera sig är ju för att man är rädd för att vi ska få se mycket allvarlig sjukdom bland barn.

Sven Arne Silfverdal: Jag tog ställning mot vaccinering av barn under 3 år. De allra yngsta har ett otränat immunsystem och jag vill se mer data från vaccinationsstudier innan man sätter igång en massvaccinering av barn under 3 år. Då kan man såklart fråga sig varför man ska vaccinera barn från 6 månader om de tillhör en riskgrupp, men det är för att ett svårt sjukt barn riskerar att dö om det får influensan.

” Aldrig vaccinerat mina barn mot något. Och inget influensavaccin blir det. En frisk människa klarar av den här vågen!”
MammaMaalin


Charlotta Bergquist: Ja, de allra flesta klarar av den här vågen. Men det är inte så att alla som har blivit svårt sjuka av influensan har haft någon underliggande riskfaktor. Det är inte så enkelt att man kan klara influensan genom att äta rätt och motionera.

”Varför ställa frågan till en person som arbetar för läkemedelsbolagen - tror någon att de skulle gå mot sina egna produkter? Etylkvicksilver, höga doser av kvalen o mkt annat. Läs på www.vaccinationsfaran.se - där kommer fakta fram som mörkas av press o myndigheter. Många medicinska auktoriteter hyser farhågor ang detta vaccin. O hur var det med neurosedynet - nådde visst fram till fostret, eller hur?”
Ulla-Britta


Charlotta Bergquist: Läkemedelsverket arbetar inte för läkemedelsbolagen, det är en myndighet vars uppgift är att säkerställa att svenskarna har tillgång till säkra läkemedel. Om inte en myndighet anses trovärdig är det svårt att hitta någon som är det.

– När det gäller neurosedynet var det en fruktansvärd skandal, som ledde fram till ett helt nytt sätt att värdera läkemedel. Om man kan säga att den ledde till något gott, så var det just andra krav på läkemedel. Det är väldigt mycket större kontroll idag genom bland annat omfattande djurförsök, vilket inte skedde då i samma utsträckning, säger Charlotta Bergquist.

Sven Arne Silfverdal: När det gäller neurosedynet så var det de kvinnor som åt det under första delen av graviditeten när fosterutvecklingen är som känsligast. Det är också därför vi inte vaccinerar med levande vaccin under graviditeten. Levande vaccin liksom virus kan störa fosterutvecklingen och orsaka skador, till exempel dövhet, hjärtmissbildning, hjärnskada och blindhet efter infektion med röda hund-virus under tidig graviditet. Influensavaccinet vi har nu är avdödat och riskfritt att ge under graviditet. Det är viktigt att vaccinera sig mot influensa om man är gravid, men jag tycker personligen att man kan vänta tills efter vecka 20, men det har jag egentligen inga vetenskapliga belägg för att säga, det är mitt personliga tyckande.

”Barn kan få ADHD av vaccinet”
Eva LS


Charlotta Bergquist: Det är kvicksilvret hon syftar på, men det finns inga belägg för att tiomersal i vacciner orsakar ADHD. Man har i stora studier försökt hitta ett samband mellan neurologiska skador och tiomersal, som är en kvicksilverförening som används som konserveringsmedel i vaccinet. Kvicksilver är ju giftigt, så det låter såklart galet att man använder det i ett vaccin, men de doser som används i vaccinet är så låga att de inte ger några skador. Det är mindre mängd än den man får i sig via normal kost på en vecka.

Sven Arne Silfverdal: Det finns inga studier som visat att vacciner innehållande kvicksilver orsakat ADHD. Etyl-kvicksilver används i vissa vacciner men i mycket små doser. Det är dubbelt så mycket kvicksilver i ett mål fisk, som innehåller metyl-kvicksilver med längre halveringstid (det tar längre tid för kroppen att bryta ned, reds. anm). Det finns inga studier som har visat på risker med de här doserna, man måste upp i höga doser för att få skadliga effekter vilket setts efter giftkatastrofer. Barnet får metyl-kvicksilver från mamman via moderkakan, alltså från födan, inte från vacciner. Jag har gått igenom studier på kvicksilver i vacciner de senaste åren. Det finns en vaksamhet hos forskare för frågan och det följs noggrant, men man har inte sett några skadliga effekter. Man har till exempel gett hepatit-B-vaccin med kvicksilver till för tidig födda barn, och följt upp detta. Efter 30 dagar var kvicksilvret nere på normala nivåer. Vi använder inte kvicksilver i våra vanliga vacciner eftersom vi har endos-förpackningar. Influensavaccinet kommer i 10-dos-förpackningar vilket gör att man har tillsatt etyl-kvicksilver som konserveringsmedel för att förhindra bakterietillväxt i vaccinflaskorna.

Men hur har den påstådda kopplingen mellan till exempel ADHD och kvicksilver uppstått?
– Om man utsätts för höga nivåer av kvicksilver så påverkar det hjärnan, så långt är det riktigt. Men när man jämför människor som fått vaccin med tiomersal och de som fått vaccin utan, så kan man inte se någon skillnad. Det finns inget självändamål i att använda kvicksilver, det är för att det behövs. WHO gjorde 2006 en sammanställning av eventuella risker med att använda tiomersal i vacciner och kom fram till att det inte fanns någon medicinsk anledning att undvika det, säger Charlotta Bergquist.

Det brukar nämnas att vi får i oss mycket mer kvicksilver om vi äter en insjöfisk än om vi vaccinerar oss – är det skillnad när kvicksilvret injiceras i kroppen jämfört med när man får det i sig via födan?
– Nej, det tas upp väldigt effektivt genom tarmen, så det kommer ut i kroppen i lika stor utsträckning som med en spruta, säger Charlotta Bergquist.

Det är olika typer av kvicksilver i vår föda och i vaccinet. Vissa hävdar att det senare är mer giftigt.
– Det är nästan omöjligt att säga vilket av ämnena som är mest toxiskt. I värsta fall kan den form som finns i tiomersal vara upp till två gånger mer toxisk än den som finns i till exempel fisk. Det är dock fortfarande så att den mängd man utsätts för genom vaccination är långt under de gränsvärden som finns, och långt under det man får i sig via maten, säger Charlotta Bergquist.

Om man är allergisk mot kvicksilver då?
– Om man har en så svår kvicksilverallergi att man skulle få en anafylaktisk chock (livshotande överkänslighetsreaktion, reds. anm) vid vaccinationstillfället då känner man sannolikt till det, och det är mycket, mycket ovanligt. Något vanligare är kontaktallergi, vilket ger reaktioner på huden, till exempel utslag, säger Charlotta Bergquist.

”Låt barnen bli sjuka och stå sig starkare nästa våg och i framtiden.”
Elisabeth


Charlotta Bergquist: Den bedömning vi har gjort är att det är klokare att vaccinera sig än att riskera att bli sjuk. Det går inte att veta på förhand vem som kommer att bli svårt sjuk och vem som inte kommer att bli sjuk alls.

Sven Arne Silfverdal: Vi vet ju från början inte vilka som kommer att få sjukdomen och klara sig, men de som gör det, de står starkare, så är det. De har ett skydd mot influensan nästa gång den kommer, men det har den som har vaccinerat sig också. Den som har fått naturlig infektion kan ha ett starkare skydd mot just den influensatypen. Men man spekulerar också i att det här vaccinet verkar ge ett bredare skydd än vad man först trodde, att det eventuellt också kan ge ett visst skydd även om viruset förändrar sig.

Gör man sitt barn en tjänst genom att inte vaccinera det, i förhoppning att det ska få starkare immunförsvar av själva influensan?

- Absolut inte. Det finns ju uppenbara risker med det resonemanget, säger Sven Arne Silfverdal.

”Hon är ju för katten utredare på Läkemedelsverket. Vad kan man förvänta sig att hon ska säga egentligen?”
Ellan


Charlotta Bergquist: Självklart skulle jag ha gått ut och berättat om jag verkligen trodde att det fanns risker med det här vaccinet, om jag till exempel trodde att massor av barn skulle skadas.

”Kvicksilvret Tiomersal finns i vaccinet. Alla vacciner som har Tiomersal förbjöds i juni 2009 i Sverige. Innan det har det varit förbjudit att ge barn under 3 år samt gravida vacciner med kvicksilver.”
Peik Salminen


Charlotta Bergquist: Det stämmer inte. Det är inte förbjudet att ge vare sig barn eller gravida vacciner med tiomersal. Men vi försöker gå ifrån kvicksilvret alltmer, det är ju ett miljögift, och någonstans ligger en fabrik där människor hanterar jättemängder av kvicksilver.

”Gulf-krigs syndromet som en stor del av de amerikanska soldaterna (i första irakkriget) lider av orsakades av att de fick ett vaccin mot biologiska vapen som hade (observera mycket mindre dos av skvalen) skvalen i sig.”
Peik Salminen


Charlotta Bergquist: Vi har just publicerat en artikel om detta på vår hemsida, eftersom det kommit så många frågor om det. Man såg ett samband mellan förekomsten av antikroppar mot skvalen hos amerikaner som deltagit i Gulf-kriget och som sedan drabbats av Gulf War syndrome och trodde att det berodde på att soldaterna fått ett vaccin med skvalen i. Det gjorde det inte, det fanns inget skvalen tillsatt i de vacciner som soldaterna fått.
Skvalen har däremot använts i andra influensavaccin mot vanlig säsongsinfluensa som fortfarande används och som getts i 40 miljoner doser. Man har tittat efter antikroppar mot skvalen hos dessa personer utan att ha funnit något. Vissa människor har antikroppar mot skvalen utan att ha fått något vaccin, men det vet jag inte vad det beror på. Men när man gjorde andra studier så hittade man inte fler antikroppar hos soldaterna från Gulfkriget än hos en kontrollgrupp.

Sven Arne Silfverdal: Skvalen är en substans som vi själva bildar, ett mellansteg i bildandet av kolesterol. Det finns lite varstans i naturen, bland annat i hudens fettlager där det motverkar torrhet. Det är en antioxidant och stimulerar immunsvar. Jag tycker att skvalenet bör studeras mer när det används som förstärkare till vaccin för spädbarn eftersom vi inte vet om det påverkar spädbarnets immunologiska utveckling. Sådan forskning är på gång bland annat vid National Institutes of Health i USA.
Vaccin innehållande skvalen har getts i 40 miljoner doser och skulle det ha varit något farligt skulle man ha sett det. Skvalen är alltså en kroppsegen substans och det som sprutas in bryts ner av kroppen. Skvalenet gör att upptaget av smittämnet i kroppen ökar så att man bara behöver använda ¼ -1/8 så mycket avdödat virus som man hade behövt utan adjuvans.

Charlotta Bergquist, hur har ni på Läkemedelsverket resonerat kring skvalenets eventuella påverkan på ett spädbarns immunologiska utveckling?
- Självklart skulle vi också gärna se studier av effekterna på barns immunologiska utveckling. Det är bland annat avsaknaden av denna typ av studier som gör att vaccinet inte ska ges till barn under 6 månader, och endast till riskgruppsbarn från 6 månader till 3 år, där man anser att risken för svår sjukdom är väsentligt större än hos i övrigt friska barn. Det är rimligt att man funderar kring detta, eftersom man kan tänka sig att en tidig infektion - eller vaccination - på något sätt påverkar immunsystemet.
- Det är just adjuvansinnehållet i vaccinet som jag tror ger dessa funderingar. Icke-adjuvanterade vacciner har man så lång erfarenhet av att man inte behöver oroa sig för det. Men man kan också tillägga att detta i sig inte är skäl nog att inte godkänna vaccinet för användning i äldre barn och vuxna.

”1/1000 som tar vaccinet kan få livshotande biverkning av vaccinet enligt läkemedelföretaget. Om alla i Sverige tar vaccinet så är det ganska många som får en livshotande sjukdom.”
Peik Salminen


Charlotta Bergquist: Nej, inte 1 av 1000, det är klart att man inte kan ge ett vaccin som riskerar att döda 1 promille av de vaccinerade. Det är svårt att säga en siffra för hur stora riskerna är för allvarliga biverkningar eftersom säkerhetsdatabasen ännu så länge bara innehåller 6 000 personer. Det har inte inträffat någon allvarlig biverkan som har relaterats till vaccinet i någon studie. Om man utgår från de reaktioner som finns rapporterade efter årlig influensavaccination, så har allergisk reaktion rapporterats hos färre än 1 på 1 000 och fler än 1 på 10 000, och det är inte alla av dessa reaktioner som är livshotande. Guillain-Barré syndrom, som är en form av förlamning är en annan reaktion som rapporterats efter vaccination, men som också kan inträffa efter en infektion.

”Jag har pratat med mvc och där sa allafall min barnmorska att hon själv inte ska vaccinera sig eller sina barn pga att man vet helt enkelt för lite än. Vad ska man göra? Bara att läsa detta hela tiden får man ju svårt att andas. Inte roligt alls.”
annalinn


Charlotta Bergquist: Jag tycker att man får lita på det som myndigheterna säger. Man har gjort noggranna utredningar av sjukdomsläget i syfte att människor ska må så bra som möjligt, det finns ju inga onda avsikter bakom.

Sven Arne Silfverdal: Jag kan förstå att man reagerar så. Jag är inte orolig för vuxna alls. Jag är inte orolig för barnen heller, och då är jag ändå kritisk av mig, men jag skulle vilja se mer forskning på de yngre barnen, framför allt de under 1 års ålder.

Men hur ska man tänka när det inte verkar självklart för vårdpersonal att vaccinera sig?
– Det är klart att om inte ens de vill vaccinera sig så börjar man ju undra. Men vårdpersonal är också människor, som fattar beslut utifrån sina personliga motiv. Jag tror också att så länge man inte ser sjukdomen framför sig, till exempel har en närstående som drabbats allvarligt, då blir det så abstrakt. Jag tycker också att man får tänka på att de som aktivt väljer att inte vaccinera sig kanske går ut och pratar om det i media i högre utsträckning än de som väljer att vaccinera sig, säger Charlotta Bergquist.

”En massvaccinering som syftar till att alla ska vaccineras innan en första hittills mycket mild våg av svininfluensan kommer att medföra ett kraftigt sänkt (smalare och kortvarigare) immunologiskt skydd för alla de männsiskor som skulle ha smittats i första vågen men i stället hinner vaccineras innan dess, jämfört med om de hade smittats innan dess.”
Bo Engwall


Charlotta Bergquist: Vaccinet verkar vara bättre än man hade hoppats innan. Adjuvanset (hjälpämnen som syftar till att ytterligare stärka immunförsvaret i samband med vaccineringen, reds. anm.) gör det till ett ovanligt effektivt vaccin. Jag tror inte heller att det räcker med att ha influensan en gång för att uppnå det immunologiska skydd som det talas om i kommentaren. Dessutom är det svårt att veta om man kommer att få influensan, så att man har ett skydd när en andra våg bryter ut, eller – om man får den – att man inte blir allvarligt sjuk av den.

”Det finns inga studier på hur/OM vaccinet påverkar gravida eftersom man inte vågat testa på denna grupp.”
Ingela


Charlotta Bergquist:
Nej, man har inte gjort tester på gravida, men man får ta hänsyn till det man känner till om andra vacciner och det man känner till om riskerna med sjukdomen – och det är en risk som är svår att bortse ifrån.
– Även om man inte utfört några studier på gravida så samlar man till slut på sig ett ganska stort underlag med gravida som trots allt har vaccinerats. Det kan handla om kvinnor som inte vetat om att de varit gravida, eller personer som man har ansett måste skyddas. I Sverige är det ovanligt att man vaccinerar vuxna människor över huvud taget, men i u-länder är det inte helt ovanligt att man vaccinerar kvinnor när de uppsöker mödravården eftersom det många gånger är det enda sättet att nå dem.
– Dessutom har det gjorts djurstudier före godkännandet av det här vaccinet där man har gett råttor mycket höga doser av vaccin och studerat dem före och under dräktighet, samt deras ungar. Detta har varit tillräckligt stora studier för att man skulle ha upptäckt eventuella biverkningar.

Sven Arne Silfverdal: Gravida har ju drabbats väldigt allvarligt av den här influensan, har man sett i USA bland annat. Störst är riskerna under andra och tredje trimestern (från fjärde månaden, reds. anm). I Örebro län rekommenderar man gravida att vaccinera sig från vecka 20, och det tycker jag verkar vettigt. Om någonting skulle hända, en spontan abort till exempel, vilket ju ofta händer i början av graviditeten, så är det onödigt att börja fråga sig om det hade med vaccinet att göra. Dessutom är skyddet viktigare högre upp i graviditeten.

Kan vaccinet passera moderkakan?
– Nej, vaccinet kan inte gå över moderkakan, det verkar väldigt lokalt. Däremot kan skyddet, det vill säga antikropparna, passera över till barnet, säger Sven Arne Silfverdal.

– Nej, vaccinets aktiva komponenter (det avdödade viruset, reds. anm) kan inte passera över moderkakan. Det vet vi från djurförsök. Av övriga komponenter är det tiomersalet som kan gå över till fostret, på samma sätt som det kvicksilver man får i sig via födan. Det passerar också över till fostret, säger Charlotta Bergquist.

Skvalen och tokoferol då?
– De är ju kroppsegna substanser, så det går inte att särskilja hur kroppen hanterar dessa ämnen jämfört med de som finns i kroppen redan innan, säger Charlotta Bergquist.

”Läkemedelsverket skriver själva i sin analys som ligger på deras hemsida att man inte vet något om långtidsbiverkningarna för fostret men att riskerna med att bli sjuk nog är större än vaccineringen”
Anna


Charlotta Bergquist: Man kan aldrig säga att risken är noll, att det aldrig kommer att hända någonting, det är vårt dilemma. Någonting kan hända, och sannolikt kommer man då aldrig få svaret på om det var vaccinet som orsakade det eller något annat. Man måste vara såpass ödmjuk, de¬¬¬¬t finns risker med allting. Men det är inte alltid man är rädd för rätt saker. Den som är flygrädd är inte alltid rädd för att åka bil, trots att det är mycket, mycket farligare.

Det står också i er riskbedömning att ni i värderingen av vaccinet inte har tagit hänsyn till ekonomiska aspekter. Vad innebär det?

– Man har i risk-nytta-värderingen endast tagit hänsyn till medicinska och vetenskapliga frågor, och inte till vad vaccinet kostar eller sjukvårdskostnader och arbetstidsbortfall, eller andra effekter, säger Charlotta Bergquist.

I samma utvärdering står det: ”Förståelsen av hur vaccinet och det ingående adjuvanset fungerar är dock begränsad, och det är svårt att bedöma relevansen av djurmodeller för att värdera risker som är kopplade till immunologiska mekanismer (hur immunförsvaret reagerar, reds. anm).” Den typen av formulering känns inte helt lugnande.
– Det hänger ihop med att vi inte har alla frågor entydigt besvarade, utan att det rör sig om en samlad bedömning av alla tillgängliga fakta, säger Charlotta Bergquist.

Ni skriver vidare att ”Denna osäkerhet (kring hur vaccinet och det ingående adjuvanset fungerar, reds. anm) anses mest betydelsefull under första trimestern då fostret är mest känsligt.” Då tänker man att det kanske är dumt att vaccinera sig tidigt i graviditeten?

– Riskerna för att något ska hända är allmänt större under graviditetens första del, eftersom det är då allting anläggs. Men det finns ingenting alls som tyder på att det är förenat med risker att vaccinera sig tidigt i graviditeten, säger Charlotta Bergquist.

Varför tror ni att den här enorma oron för vaccinet har uppstått?
Charlotta Bergquist: Jag tror att det är en sorts massreaktion. Vaccinationer är ju speciella i och med att man ger det till någon som är frisk. Den som får ett läkemedel har en helt annan acceptans för eventuella biverkningar. När man tar ett vaccin så accepterar man inga biverkningar alls.
– Man kan heller aldrig se effekten av vaccinet, till exempel ”om jag inte hade vaccinerat mig hade jag varit sjuk idag”, däremot kan man se risker med eventuella biverkningar. Jag tror att förklaringen ligger där någonstans.

Sven Arne Silfverdal: Det har ju förekommit vaccinationskatastrofer, som med poliovaccin i USA på 1950-talet, den så kallade Cutter-katastrofen. Under några veckor 1955 vaccinerade man med ett ofullständigt avdödat vaccin och orsakade en av de värsta medicinska katastroferna i historien På två veckor hann 380 000 bli vaccinerade, 40 000 barn fick symptom, 51 blev förlamade och 5 avled. Men detta var ett ofullständigt avdödat vaccin. De vacciner vi har idag görs på annat sätt, och bara delar av viruset används.
- Sedan tror jag också att mycket av oron beror på att vaccinet ges med spruta, och att man tycker att det känns olustigt. Det finns numera vacciner som kan ges som droppar eller tabletter, till exempel mot rotavirus och kolera, och jag skulle vilja se mera av den typen.

Vad säger ni till dem som tycker att ”jag vill inte spruta i mig något som jag inte vet vad det är”?
Charlotta Bergquist: Man vet ganska väl vad det är, det är ett välstuderat vaccin. Och jag skulle också säga att ett vaccin sällan kan åstadkomma något som inte sjukdomen i sig kan skapa.

Sven Arne Silfverdal: Vi vet ju vad det är. Det är delar av dött influensavirus, det är skvalen – som finns i vår kropp redan – samt lite e-vitamin.

Men hur välstuderat är det?
– Minimikravet för att ett vaccin ska godkännas idag är att det testats på åtminstone 3 000 personer utan att man har sett några risker. Och det här vaccinet är testat på mer än 6 000 personer, varav 300 är barn, säger Charlotta Bergquist.

Tiomersal

Läkemedelsverkets kommentar om konserveringsmedlet tiomersal finns att läsa här:

Läs mer

Adjuvans och skvalen

Läs Läkemedelsverkets artikel om adjuvanset i influensavaccinet, vari skvalen är en komponent:

Läs mer

Liten ordförklaring

Adjuvans: Hjälpämnen som syftar till att ytterligare stärka immunförsvaret i samband med vaccineringen.

Gulf War Syndrome:
Ett sjukdomstillstånd som drabbade många amerikaner som deltog i Irak-kriget 1990-1991. Symtomen var bland annat trötthet, yrsel och huvudvärk.

Pandemi: En pandemi är när en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor del av befolkningen i varje land. (Socialstyrelsens definition)

Skvalen: En kroppsegen substans (vi har den naturligt i vår kropp) som ingår i adjuvanset. Det skvalen som finns i vaccinet har utvunnits ur hajlever.

Tiomersal: En kvicksilverförening som ingår som konserveringsmedel i Pandemrix.

Tokoferol: E-vitamin, ingår i adjuvanset.

Vaccin: Preparat som syftar till att aktivera kroppens eget immunförsvar till skydd mot en sjukdomsalstrande faktor (ett virus, en bakterie eller en parasit). Det influensavaccin som svenska staten har köpt in heter Pandemrix.

WHO: Världshälsoorganisationen är en organisation vars uppdrag är att främja hälsa och bekämpa sjukdomar i världen. Det är WHO som har gjort bedömningen att svininfluensan ska betraktas som en pandemi.

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler