Allt fler barn drabbas av diabetes

Ragnar Hanås, barnläkare vid Uddevalla sjukhus, svarar på frågor om barn och diabetes.

Ökar antalet barn i Sverige som får diabetes?
– Ja. Varje år får ungefär 700 barn i Sverige diabetes typ 1 och varje år ökar den siffran med 2–3 procent.
– Orsaken till ökningen är inte genetisk, ökningen går för snabbt för det. Man kan visserligen ärva en känslighet för diabetes, men vad i vår omgivning som gör att någon insjunknar vet vi inte.

Ökar båda typerna?
 – Ja. Sammanlagt finns 7 000 barn i Sverige (upp till 20 års ålder) med typ 1 diabetes och drygt 30  barn med typ 2 diabetes.
– I andra länder är typ 2 diabetes vanligt även hos barn och ungdomar. Bland svarta i USA har hälften av de barn och ungdomar, som nyligen insjuknat i diabetes, typ 2, och det hänger ihop med övervikt.
– Det finns skillnader mellan olika folkgrupper. Till exempel är minoritetsbefolkningar och nomadfolk inställda på att spara på överskott av energi , och de blir lätt överviktiga om de äter mer än de gör av med.
– Även här i Sverige är övervikt hos barn ett problem, som i framtiden kan få konsekvenser som ökad förekomst av diabetes typ 2.

Vid vilken ålder kan diabetes typ 1 debutera?
– I alla åldrar, även under nyföddhetsperioden – fast det är ovanligt. Det vanligaste är under förpuberteten eftersom det finns ett stort krav på insulinproduktion då när kroppen ska växa till sig.

Hur klarar ett litet barn av insulinsprutor?
– Injektionerna är ofta ett problem i början. Föräldrarna kan känna oro över att ge dem och barn som kan skatta smärtan tycker att det gör ont. Här erbjuder vi alla barn i förskoleåldern med typ 1 diabetes en Insuflon-knapp när de börjar med insulin.
– Äldre barn får själva välja om de vill använda Insuflon-knapp. Det är inte ovanligt att mellanstadiebarn efter någon månad börjar tycka att sticken är besvärliga och de använder då ofta Insuflon under kortare eller längre tid. (Insuflon-knappen är en mjuk kateter som sätts i magen. När införingsnålen tagits bort finns knappen kvar, och genom den kan barnet enkelt få sitt insulin.)

Hur kan det vara för ett barn att leva med diabetes?
– De flesta tonåringar som fyller i ett hälsoformulär skriver att de känner sig friska. De tänker inte på sin diabetes som sjukdom. Tar de insulin på bra sätt så mår de bra. Målet är att de ska känna att de inte hindras av sin diabetes.

Måltidsordningen då?
– En del tycker det är jobbigt att passa tider för att ta blodsocker och insulin, och att alltid ha en noggrann måltidsordning. En timme hit eller dit spelar ingen roll, men man kan inte hoppa över ett mål mat, eller bara äta en macka till lunch.
– När det gäller socker kan man göra undantag från vardagen och äta godis ibland, så länge man tar sitt insulin. Fast har man problem med vikten också, ska man nog inte äta en massa godis och bullar.

Hur är det med diabetes typ 2, kan även den som har det äta socker ibland?
– Samma sak här, det går bra att äta socker om man tar insulin till. Men, de flesta med typ 2 diabetes tar inte insulin och då är det viktigare att kosten bara innehåller liten mängd socker.
– Det är även en fråga om vikt och kalorier, för många med typ 2 är det klart olämpligt att äta ”onyttig” mat.

Är diabetes en vanlig sjukdom hos barn?
– Det är den näst vanligaste kroniska sjukdomen hos barn efter astma och allergi.

Hur ser framtidsprognosen ut – kommer sjukdomen att fortsätta öka?
– Det ser så ut. Inget försök att få stopp på ökningen har hittills lyckats. En iakttagelse vi gjort är att barnen får sjukdomen i yngre år än tidigare. I åldrarna 15–34 år har faktiskt insjuknandet i typ 1 diabetes minskat.

Kan man bli frisk från typ 2 diabetes?
– Om man i ett tidigt skede efter sjukdomsutbrottet går ner i vikt kan den försvinna, eftersom insulinproduktionen kan räcka till om du väger mindre. Om man dessutom motionerar så ökar kroppens känslighet för insulin.

Typ 1 diabetes då?
– Hittills kan man inte bli frisk från den. Vi siktar i stället på att hitta bättre bot, genom till exempel konstgjord bukspottskörtel, kopplad till insulinpump, vilket snart kan vara en realitet.

Kan man testa om man bär på en riskgen för diabetes?
– Ja, men eftersom vi i dag inte har något sätt att bota diabetes, eller förebygga att typ 1 bryter ut, görs inga rutinmässiga mätningar.

Är mängden kolhydrater viktig för en diabetiker att hålla reda på?
– Ja. Det är bara kolhydraterna i maten som man behöver ta insulin till. Insulindosen anpassas alltså till kolhydratmängden i maten. Om man äter mer potatis till en måltid behövs mer insulin, men om man tar en extra köttbit så behövs inget extra insulin. Artikeln publicerades i Vi Föräldrar 2/2008

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler