iStockphoto

Kan vara något än laktos om barnet får ont i magen.

"Små barn blir inte laktosintoleranta"

I varje förskola finns minst två barn som äter laktosfritt. Men risken med laktosfritt är att man missar andra allvar­liga sjukdomar. Vi Föräldrars dietist Sara Ask reder ut begreppen.

Vad är laktosintolerans?

Laktosintolerans innebär att man är överkänslig mot mjölksocker (laktos) som finns i mejeripro­dukter. Kroppen saknar eller har för lite laktas, ett enzym som hjälper till att bryta ner mjölksockret.
   Vanliga symtom är gaser, diarré och ont i magen, dessa kan vara obehagliga men är inte farliga. många tål små mängder laktos, medan andra behöver äta helt laktosfritt.
    Laktosintolerans ska inte förväxlas med ko­mjölkproteinallergi, där de drabbade måste äta en strikt komjölkfri kost.

För inte så länge sedan var laktosintolerans ett avlägset begrepp för de allra flesta, särskilt när det gällde barn. Annat är det idag. I en genomsnittlig svensk förskola finns det minst två barn som äter laktosfritt och mellan 2008 och 2009 ökade försäljningen av laktosfria livsmedel med 50 procent.
Men nu slår barnläkare larm: I princip alla människor, oavsett folkslag, föds med förmå- gan att kunna bryta ner laktos, alltså mjölksocker. Och det är ingen slump. Om vi inte kunde bryta ner laktos skulle vi inte kunna tillgodogöra oss bröstmjölk, som är något av det laktosrikaste som finns.
Att födas med laktosintolerans är extremt ovanligt, endast ett 40-tall fall i världen finns beskrivna, och de drabbade barnen måste få en laktosfri modersmjölksersättning för att inte dö av uttorkning. Betydligt vanligare – och helt ofarligt – är det att som vuxen få svårare att bryta ner laktos. Det är till och med normalt för större delen av jordens befolkning, till exempel i Asien.
   – Men små barn har aldrig den typen av laktosintolerans, förklarar Lena Grahnquist, överläkare och specialist på barns magar på Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Stockholm. Även om barnet har en ärftlighet för att senare i livet bli laktosintolerant, kvarstår förmågan att hantera laktos åtminstone genom förskoleåren och oftast till puberteten.

Föräldrar sätter egna diagnoser - se nästa sida

Föräldrar sätter egna diagnoser

Lena Grahnquist har tillsammans med några kolleger skrivit en artikel i Läkartidningen för att uppmärksamma problemet med att små barn felaktigt diagnosticeras med laktosintolerans – av läkare eller av föräldrarna själva. En kartläggning som genomfördes av Mjölkfräm- jandet i Sveriges förskolor under förra året visar att nästan 4 procent av föräldrarna uppgivit att deras barn hade laktosintolerans. Av dem hade drygt hälften diagnosticerats av läkare. Var fjärde förälder hade ställt diagnosen själv.
Men kan det vara fel att ge sitt barn laktosfritt om man märker förbättring?
− Ja, dels kan kostinskränkningarna leda till felnäring och till att det blir socialt komplicerat i onödan. Dels finns en risk att man mis- sar sjukdomar, säger Lena Grahnquist.

Kan bero på annan känslighet

   Till exempel kan barn med odiagnosticerad glutenintolerans ha problem att bryta ner laktos för att tarmen är skadad. Om barnet då får laktosfri kost kan symtomen försvinna och man tror att allt är bra, men då har man mis-sat grundorsaken till besvären. Får barnet istället rätt diagnos och en kost anpassad därefter, läker tarmen och barnet tål laktos igen.
    I de fall det verkligen är mjölken som orsakar problem bör barnet utredas med misstanke om tarmsjukdom eller komjölksproteinallergi, säger Lena Grahnquist.
− Komjölksproteinallergi är relativt vanligt bland små barn (3 %) och ska diagnosticeras av barnläkare och behandlas med strikt komjölksfri kost med hjälp av dietist, säger hon.

Se även

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler