Thinkstock

Slipp förkylningarna - läkarnas 10 bästa tips

Varsågod, här är 10 läkartips som gör att du och barnen kan slippa några av ­vinterns infektioner.

1. Virus eller bakterie?

Börja med att lära dig att skilja på virus och bakterie. Förkylningar, influensa och kräksjuka orsakas av virus. Öroninflammation, halsfluss, lunginflammation och svinkoppor orsakas av bakterier. Den avgörande skillnaden är att bakterier kan behandlas med antibiotika, även om de flesta blir friska utan behandling vid lindriga bakterieinfektioner. Mot virus finns ingen liknande behandling. Det går att vaccinera sig mot enstaka virus, som säsongsinfluensa, men det är ingen generell rekommendation för barn. Däremot går det inte att vaccinera sig mot förkylning och maginfluensa, eftersom det handlar om så många olika sorters virus. Det finns minst 200 olika förkylningsvirus, det är därför du kan känna dig förkyld så länge, du hinner smittas av ett nytt virus innan det förra lämnat kroppen.

2. Bacillskräck kan vara sunt.

Få nyblivna föräldrar vill få stämpeln som pjoskiga, men att vara noga med kontakternamed andra när ni har spädbarn hemma är bara klokt. Fråga släkt och vänner om de är sjuka innan ni ska träffa dem och vänta med besök i sådana fall. Tänk på att magsjuka kan smitta ända upp till två dygn efter de sista kräkningarna och diaréerna.

3. Nys på rätt ställe.

I en enda nysning sprids tusentals förkylningsvirus i luften, och de kan nå så långt som två meter. Lär barnen så tidigt som möjligt att de ska nysa och hosta i armvecket. Då kommer de dessutom att påminna dig – när du glömmer bort dig!

4. Håll fingrarna i styr.

Att små barn stoppar fingrarna i munnen är inget du ska försöka hindra. Men att lära barnen att de inte ska peta i näsan handlar inte bara om trevligt uppförande. En av de vanligaste smittvägarna är att vi får virus eller bakterier på händerna och gnider oss i ögonen, petar näsan eller stoppar fingrarna i munnen. Det är därför det är så viktigt med handhygien.

Fler tips på nästa sida

5. Tvätta händerna – oftare än du brukar.

Att tvätta händerna efter toalettbesök och före maten är vanliga rutiner. Men i infektionstider är det klokt att utöka handtvättandet, och gärna komplettera med handsprit. Det finns numera snällare varianter som inte är lika uttorkande, exempelvis hos apoteken och Body Shop. Smittämnen kan sitta på leksaker i förskolan, men även på ledstänger, hissknappar och dörrhandtag. Alla, även vuxna, bör tvätta händerna när ni kommer hem.

6. Minska smittspridningen inom familjen.

Kramar och pussar är självklara smittorisker, men det är ingen lösning att minska den känslomässiga närheten i familjen. Pröva istället andra åtgärder för att slippa skyffla bakterier och virus mellan er. Varje familjemedlem har säkert en egen tandborste, kanske ska alla också ha varsin tandkrämstub, tandborstglas och egen handduk. En variant kan vara att varje medlem i familjen får en särskild färg på badrumsprylarna, då klarar även små barn att hitta rätt.

7. Koppla av – och koppla på skyddet.

Stress och sömnbrist försvagar immunförsvaret – hos de vuxna. De små barnen ser dock alltid till att sova så mycket som de behöver, även om det inte alltid är på de tider som deras föräldrar önskar. Prioritera din egen sömn när du är föräldraledig. Försök att sova ikapp på dagen, eller vila åtminstone, när bebisen sover, även om det kan vara frestande att fara omkring och fixa en massa. Det är okej om du inte hinner lika mycket som du brukar.
Turas om att få sovmorgon på helgerna, både under föräldraledigheten och senare, när båda jobbar. Dela också så rättvist som möjligt på vaknätterna när barnen är sjuka eller sover oroligt. Och tveka inte att ta hjälp av släkt och vänner om ni börjar balansera på gränsen till vad ni klarar av, det är säkert många som gärna går en sväng med barnvagnen, så att ni kan få … sova!

8. Smart mat för en friskare vinter.

Känn ingen oro om just ditt barn, just nu, vägrar att äta vissa saker, exempelvis grönsaker. Små barn, som är friska och erbjuds en vettig och varierad kost, ser nästan alltid till att de får i sig vad de behöver för att växa och utvecklas. Visst är grönsaker nyttiga, men de innehåller få kalorier, och barnen väljer naturligt hellre mat som ger mer energi. Här är tips på mat med hälsoeffekt för immunförsvaret:
- Antioxidanter är vitaminer, mineraler och andra skyddande ämnen som stärker kroppens celler, även de så kallade mördarcellerna i immunförsvaret. Antioxidanter finns bland annat i bär, frukt och grönsaker.

- Omega 3 är en fettsyra som behövs för många olika funktioner i kroppen, som hjärnans utveckling, men är också viktig för att stärka immunförsvaret. Omega 3 finns bland annat i nötter, rapsolja och fet fisk, som lax, tonfisk och makrill.

-  Probiotika är samlingsnamnet på snälla bakteriestammar som hjälper vårt mag- och tarmsystem att fungera optimalt, vilket är avgörande för immunförsvaret. Probiotika finns naturligt i naturell yoghurt men också i specialprodukter, som fil, yoghurt och juice med tillsatta bakteriekulturer.

9. Glöm inte D-dropparna.

D-vitamin har det senaste året väckt stort intresse hos läkarvetenskapen, eftersom det påverkar kroppen på fler sätt än forskarna tidigare trott. Exempelvis tycks barn som fått i sig mycket D-vitamin löpa lägre risk att drabbas av barndiabetes. Dessutom ger D-vitamin positiva effekter på immunförsvaret.
D-vitamin bildas i kroppen under sommarhalvåret när huden nås av solens UV-strålning. Regniga somrar kan alltså följas av en vinter med fler infektioner. Eftersom små barn ska skyddas mot solen måste de få tillskott av D-vitamin i form av D-droppar tills de är 2 år. Brist på D-vitamin kan ge rakitis (engelska sjukan) som innebär att kroppens skelett blir mjukt och deformerat, men sedan D-dropparna började ges till svenska barn på 1930-talet har rakitis i princip försvunnit.
Andra källor till D-vitamin är mejeriprodukter, rapsolja, fet fisk och äggula. Under vintermånaderna är mat och D-droppar de enda källorna till vitaminet (men utevistelse har förstås andra positiva effekter!).

10. Sätt fart på kroppens friskfaktorer.

Ända tills barnen börjar skolan rör sig de flesta precis så mycket som de behöver, de hoppar, skuttar och studsar fram genom livet. Men i takt med att de blir äldre  kan barnens naturliga rörelsebehov tryckas undan , om det blir mer tv-spel och datorer på fritiden.
Och handen på hjärtat, hur många vuxna har inte förvandlats till soffpotatisar? Rör du dig redan regelbundet, kanske genom dagliga barnvagnspromenader om du är föräldraleidg? Grattis, du ger ditt immunförsvar de bästa förutsättningarna. Det räcker med en rask promenad varje dag, minst en halvtimme men gärna längre. På köpet blir du också stresståligare, sover bättre, orkar mer och får ett bättre skydd mot hjärt- och kärlsjukdomar.

Publicerad i Vi Föräldrar nr 13, 2011.

Se även

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler