15 frågor och svar om allergi

13 frågor och svar om allergi, eksem och astma

Mjölk, pollen, pälsdjur – här är 13 frågor och svar om allergi

Små barn är oftast allergiska mot något i maten, och mjölkallergi är vanligast. Har får du svar på 13 frågor om allergi.

Astma och allergi hos barn har ökat under flera decennier. Idag har omkring en tredjedel av alla barn någon form av allergisk sjukdom.

Allergi är ofta ärftligt. Har en av föräldrarna besvär är risken att barnet också får det omkring 20 procent. Har båda föräldrarna allergi, men av olika slag, är risken att barnet blir allergiskt omkring 40 procent. Har föräldrarna samma slags allergiska besvär är risken att barnen ärver dem omkring 70 procent.

Om ingen av föräldrarna är allergisk är risken att barnet ska bli allergiskt omkring 10 procent.

Här svarar Caroline Nilsson, barnallergiläkare och forskare, på 13 frågor om allergi, eksem och astma:

Vad är allergi?

Allergi kallas det när kroppens immunförsvar reagerar på något ämne som egentligen är ofarligt. Detta ämne kallas allergen. Ofta kommer det från något i maten, från pälsdjur eller från pollen. Kroppen överreagerar genom att bilda allergiantikroppar och en allergisk reaktion kan uppstå.

Vad brukar barn vara allergiska mot?

Små barn är oftast allergiska mot något i maten (födoämnesallergi). Allergi mot mjölk är allra vanligast, mellan 2 och 5 procent av alla små barn är mjölkallergiker. Något mindre vanligt är äggallergi. Bland större barn är nöt- och jordnötsallergi vanligt.

Mjölk- och äggallergi kan uppstå redan när barnet är några veckor, men oftast inte förrän någon gång mellan 2 och 9 månader.

Allergi mot pälsdjur och pollen kan starta redan från 1–2-årsåldern men kommer i allmänhet tidigast i 4–5-årsåldern och blir vanligare i skolåldern.

Hur märks allergi?

Hos barn med födoämnesallergi är de vanligaste symtomen röda hudutslag eller eksem samt ont i magen, kräkningar och diarré. Det förekommer också att barnet vägrar äta, får klåda i munnen, har svårt att andas, får röda, kliande ögon och rinnande näsa samt går upp dåligt i vikt, men det är mer ovanligt.

Barn med allergi mot pälsdjur och pollen brukar framför allt få besvär från näsa och ögon. De kan vara snuviga och täppta i näsan, och ha klåda i näsa, svalg, öron och ögon. Ögonen kan bli röda och svullna. En del barn får astmabesvär.

Kan allergi växa bort?

Ja. Det vanligaste är att barn som har någon form av matallergi blir av med den så småningom. Mjölkallergi försvinner ofta före 3 års ålder och äggallergi vid 6–7 år, men dessa barn får ofta tillbaka sin allergi senare i form av pälsdjurs- eller pollenallergi. Barn med nötallergi kan ha kvar sin allergi hela livet.

Vad ska jag göra om jag misstänker att mitt barn är allergiskt?

Kontakta bvc eller din vårdcentral. De kan bedöma om det behövs remiss till en barnläkare eller allergimottagning. Föräldrarnas beskrivning av hur barnet mår är viktig för diagnosen. Ofta tas det också blodprov och/eller så kallat pricktest. Då kan man se om barnet har bildat allergiantikroppar mot specifika ämnen. Vid pricktest droppas de misstänkta ämnena på huden och förs sedan in i yttersta hudlagret. Om huden blir röd och svullen finns det allergiantikroppar.

Visar blodproven och pricktesterna alltid rätt?

Nej. Hos mycket små barn ger proverna ibland inget utslag, trots att barnet senare visar sig vara allergiskt. Troligtvis har barnets immunförsvar då ännu inte bildat tillräckligt mycket allergiantikroppar för att det ska synas i testet.

Många, både barn och vuxna, har allergiantikroppar men ändå inga allergiska symtom. Det gäller även barn som har vuxit ifrån en födoämnesallergi – de kan ha kvar allergiantikroppar, trots att de numera tål maten de förr var allergiska mot.

Måste ammande mammor alltid sluta med viss mat om deras barn misstänks vara allergiskt?

Nej. Det första rådet vid eksem – som är det vanligaste symtomet – brukar vara att behandla huden med mjukgörande kräm, ibland också kortisonkräm. Om det inte hjälper kan läkaren ibland rekommendera ammande mammor att sluta äta det man tror att barnet är allergiskt mot.

Ofta får mamman sluta med mjölk eller ägg i en eller två veckor. Därefter kanske hon får börja äta det som har uteslutits, för att man ska kunna se om det blir någon skillnad i barnets symtom. Oftast kan mamman fortsätta äta det barnet är allergiskt mot, och fortfarande amma.

Är alla barn med eksem allergiska?

Nej Eksem räknas som en allergisk sjukdom, däremot behöver inte de barn som har eksem vara allergiska. De flesta barn med eksem är inte allergiska, men omkring en tredjedel har utöver sitt eksem en födoämnesallergi som kan förvärra eksemet.

Barn med eksem har ofta en eller två allergiska föräldrar och större risk att utveckla allergi.

Eksem kan förvärras av bland annat kyla och infektioner.

Är alla barn med astma allergiska?

Nej, astma är ett symtom på olika saker. Det kan till exempel utlösas av infektion, ansträngning, kyla – eller allergen. En del får astma av allt detta, en del bara av något. Allergisk är man bara om astman utlöses av allergen. Det är inte så vanligt hos små barn. Hos små barn är infektionsutlöst astma vanligast. Barn med infektionsutlöst astma låter som om de har astma när de är förkylda. Deras symtom går ofta över efter 2 års ålder.

Begreppet ”infektionsutlöst astma” kan vara lite vilseledande. I andra länder kallas det överhuvudtaget inte för astma utan för wheezing, vilket många anser är en mer passande benämning. Med det menar man ungefär pipande, rosslande, väsande och ansträngd andning.

Hos lite större barn är det vanligare med allergisk astma, ofta på grund av pälsdjurs- eller pollenallergi. Barn med äggallergi har större risk att utveckla astma. Allergiska barn har också en ökad risk att få astma av annat än infektioner och att ha kvar sina astmasymtom vid infektioner även när de blir äldre.

Är allergi farligt?

Nej, oftast inte, men i mycket ovanliga fall kan det leda till anafylaxi eller allergisk chock. Anafylaxi är en snabb överkänslighetsreaktion som ibland kan ha ett dramatiskt förlopp och till exempel leda till andningssvårigheter,yrsel eller att man förlorar medvetandet.

Kan man bota allergi?

Nej. Om barnet har akuta besvär finns mediciner, men det viktigaste ’botemedlet’ är att undvika det som barnet är allergiskt mot.

Numera finns visserligen allergivaccination (kallas också hyposensibilisering eller immunoterapi) som har god effekt mot framför allt pollen- och pälsdjursallergi, och även tabletter mot gräspollen. Men eftersom barn under 6 år sällan har just dessa allergier och eftersom behandlingarna är långvariga och krävande (med antingen täta sprutstick i flera år eller en tablett om dagen i tre år) används metoderna sällan på små barn.

Hur vanligt är allergi?

Allergi har ökat dramatiskt under de senaste 20–30 åren. I dag har omkring en tredjedel av alla barn någon form av allergisk sjukdom.  De flesta har eksem och födoämnesallergi.

En del barn drabbas hårdare. De kan ha både eksem och astma, och de kan vara allergiska mot såväl pälsdjur som pollen.

I sällsynta fall kan barn också ha födoämnesallergi mot många saker, till exempel mjölkprodukter, ägg, vete, havre, korn, råg och soja.

Varför har allergi blivit vanligare?

Det vet man inte, men det finns flera hypoteser. En är att vi i västvärlden lever i en alltför hygienisk miljö som gör att våra immunsystem inte får tillräcklig stimulans av bakterier, virus och andra så kallade goda mikrober. Det antas leda till att immunsystemet i stället felaktigt ger sig på ämnen som egentligen är ofarliga.

Artikeln uppdaterades i maj 2016.

Se även

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler