Vad är allergi?

Allergi kallas det när kroppens immunförsvar reagerar på något ämne som egentligen är ofarligt (detta ämne kallas allergen).

Ofta kommer det från något i maten, från pälsdjur eller från pollen. Kroppen överreagerar genom att bilda allergiantikroppar och en allergisk reaktion uppstår.

Vad brukar barn vara allergiska mot?

Små barn är oftast allergiska mot något i maten (födoämnesallergi). Allergi mot mjölk är allra vanligast, mellan 2 och 5 procent av alla små barn är mjölkallergiker. Något mindre vanligt är äggallergi. Bland större barn är nöt- och jordnötsallergi vanligt.

När brukar barn bli allergiska?

Mjölk- och äggallergi kan uppstå redan när barnet är några veckor, men oftast inte förrän någon gång mellan 2 och 9 månader. Allergi mot pälsdjur och pollen kommer i allmänhet tidigast i 4-5-årsåldern och blir sedan vanligare i skolåldern.

Hur märks allergi?

Hos barn med födoämnesallergi är de vanligaste symtomen röda hudutslag eller eksem samt ont i magen, kräkningar och diarré. Det förekommer också att barnet vägrar äta, får klåda i munnen, har svårt att andas och går upp dåligt i vikt, men det är mer ovanligt.

Barn med allergi mot pälsdjur och pollen brukar framför allt få besvär från näsa och ögon. De kan vara snuviga och täppta i näsan, ha klåda i näsa, svalg, öron och ögon. Ögonen kan också bli röda och svullna. En del barn kan få astmabesvär.

Kan allergi växa bort?

Ja. Det vanligaste är att barn som har någon form av matallergi blir av med den så småningom. Mjölkallergi försvinner ofta före 3 års ålder och äggallergi vid 6-7 år, men dessa barn får ofta tillbaka sin allergi senare i form av pälsdjurs- eller pollenallergi. Barn med nötallergi kan ha kvar sin allergi hela livet.

Vad ska jag göra om jag misstänker att mitt barn är allergiskt?

Kontakta bvc eller din vårdcentral. De kan bedöma om det behövs remiss till allergimottagning.

Hur vet man om barnet är allergiskt?

Föräldrarnas beskrivning av hur barnet mår är viktig för diagnosen. Ofta tas det också blodprov och/eller så kallat pricktest. Då kan man se om barnet har bildat allergiantikroppar mot specifika ämnen. Vid pricktest droppas de misstänkta ämnena på huden och förs sedan in i yttersta hudlagret. Om huden blir röd och svullen finns det allergiantikroppar.

Visar blodproven och pricktesterna alltid rätt?

Nej. Hos mycket små barn ger proverna ibland inget utslag, trots att barnet senare visar sig vara allergiskt. Troligtvis har barnets immunförsvar då ännu inte har bildat tillräckligt mycket allergiantikroppar för att det ska synas i testet.

Många, både barn och vuxna, har också allergiantikroppar men ändå inga allergiska symtom. Det gäller även barn som har vuxit ur en födoämnesallergi – de kan ha kvar allergiantikroppar, trots att de numera tål maten de förr var allergiska mot.

Måste ammande mammor alltid sluta med viss mat om deras bebis misstänks vara allergisk?

Nej. Det första rådet vid eksem – som är det vanligaste symtomet – brukar vara att behandla huden med mjukgörande kräm, ibland också kortisonkräm. Om det inte hjälper kan läkaren ibland rekommendera ammande mammor att sluta äta det man tror att barnet är allergiskt mot.

Oftast får mamman sluta med mjölk eller ägg (de vanliga födoämnesallergierna hos små barn) i en eller två veckor. Därefter kanske hon får återinföra det som har uteslutits, för att man ska kunna se om det blir någon skillnad i barnets symtom. Oftast kan mamman fortsätta äta det barnet är allergiskt mot, och fortfarande amma.

Är alla barn med eksem allergiska?

Nej. Eksem räknas som en allergisk sjukdom, däremot behöver inte de barn som har eksem vara allergiska. De flesta barn med eksem är inte allergiska, men omkring en tredjedel har utöver sitt eksem en födoämnesallergi som kan förvärra eksemet.

Barn med eksem har ofta en eller två allergiska föräldrar. De har också större risk att utveckla allergi. Eksem kan förvärras av bland annat kyla och infektioner.

Är alla barn med astma allergiska?

Nej, astma är ett symtom på olika saker. Det kan till exempel utlösas av infektion, ansträngning, kyla – eller allergen. En del får astma av allt detta, en del bara av något. Allergisk är man bara om astman utlöses av allergen. Det är inte så vanligt hos små barn.

Hos små barn är infektionsutlöst astma vanligast. Barn med infektionsutlöst astma låter som om de har astma när de är förkylda. Deras symtom går ofta över efter 2 års ålder.

Begreppet ”infektionsutlöst astma” kan vara lite vilseledande. I andra länder kallas det överhuvudtaget inte för astma utan för wheezing, vilket många anser är en mer passande benämning (med det menar man ungefär pipande, rosslande, väsande och ansträngd andning).

Hos lite större barn är det vanligare med allergisk astma, ofta på grund av pälsdjurs- eller pollenallergi. Barn med äggallergi har större risk att utveckla astma. Allergiska barn har också en ökad risk att få astma av annat än infektioner och att ha kvar sina astmasymtom vid infektioner även när de blir äldre.

Är allergi farligt?

Nej, oftast inte, men i mycket ovanliga fall kan allergi leda till anafylaxi eller allergisk chock. Anafylaxi är en snabb överkänslighetsreaktion som ibland kan ha ett dramatiskt förlopp och till exempel leda till andningssvårigheter, yrsel eller att man förlorar medvetandet.

Kan man bota allergi?

Nej. Om barnet har akuta besvär finns visserligen mediciner, men det viktigaste ”botemedlet” är att undvika det som barnet är allergiskt mot.

Hur vanligt är allergi?

Allergi har ökat dramatiskt under de senaste 20–30 åren. I dag har mellan en tredjedel och en fjärdedel av alla barn någon form av allergisk sjukdom.

De flesta har eksem och födoämnesallergi. Men en del barn drabbas hårdare. De kan ha både eksem och astma, och de kan vara allergiska mot såväl pälsdjur som pollen. I sällsynta fall kan barn också ha födoämnesallergi mot många olika saker, till exempel mjölkprodukter, ägg, vete, havre, korn, råg och soja.

Varför har allergi blivit vanligare?

Det vet man inte, men det finns flera hypoteser. En är att vi i västvärlden lever i en alltför hygienisk miljö som gör att våra immunsystem inte får tillräcklig stimulans av bakterier, virus och andra så kallade goda mikrober. Det antas leda till att immunsystem istället felaktigt ger sig på ämnen som egentligen är ofarliga.

Caroline Nilsson, barnallergiläkare och forskare, har hjälpt till att svara på frågorna.

Publicerad i Vi Föräldrar nr 6, 2010.