Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa mama i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Allergi hos barn – 13 frågor och svar

Allergi har blivit vanligare, och när små barn är allergiska är det oftast mot något i maten. Mjölkallergi är vanligast. Läs barnallergiläkarens svar på 13 frågor om barn och allergi.

Hur vet man om barnet är allergiskt – och hur gör man?
Hur vet man om barnet är allergiskt – och hur gör man?

Innehåll – barn och allergi

1. Vad är allergi?

2. Vad brukar barn vara allergiska mot?

3. Hur märks allergi?

4. Kan allergi växa bort?

5. Vad ska jag göra om jag misstänker att mitt barn är allergiskt?

6. Visar blodproven och pricktesterna alltid rätt?

7. Måste ammande mammor alltid sluta med viss mat om deras barn misstänks vara allergiskt?

8. Är alla barn med eksem allergiska?

9. Är alla barn med astma allergiska?

10. Är allergi farligt?

11. Kan man bota allergi?

12. Hur vanligt är allergi?

13. Varför har allergi blivit vanligare?

Astma och allergi hos barn har ökat under flera decennier. Idag har omkring en tredjedel av alla barn någon form av allergisk sjukdom.

Allergi är ofta ärftligt. Har en av föräldrarna besvär är risken att barnet också får det omkring 25 procent. Har båda föräldrarna en allergi, till exempel pollenallergi, är risken att barnet blir allergiskt omkring 50 procent. Har båda föräldrarna flera allergiska besvär är risken att barnet blir allergiskt omkring 70 procent. Om ingen av föräldrarna är allergisk är risken att barnet ska bli allergiskt omkring 10–15 procent.

Caroline Nilsson, barnallergiläkare Sachsska Barnsjukhuset/Södersjukhuset
Caroline Nilsson, barnallergiläkare Sachsska Barnsjukhuset/Södersjukhuset Foto: Torkel Ekqvist, Fotogruppen Sös

Här svarar Caroline Nilsson, barnallergi­läkare och forskare, på 13 frågor om allergi, eksem och astma:

1. Vad är allergi?

"Allergi kallas det när kroppens immunförsvar reagerar på något ämne som egentligen är ofarligt. Detta ämne kallas allergen. Ofta kommer det från något i maten, från pälsdjur eller från pollen. Kroppen överreagerar genom att bilda allergiantikroppar och en allergisk reaktion kan uppstå."

2. Vad brukar barn vara allergiska mot?

"Små barn är oftast allergiska mot något i maten (matallergi, kallades förr födoämnesallergi, redaktionens kommentar). Allergi mot mjölk är allra vanligast, mellan 2 och 5 procent av alla små barn är mjölkallergiker. Något mindre vanligt är äggallergi. Bland större barn är nöt- och jordnötsallergi vanligt.

Mjölk- och äggallergi kan uppstå redan när barnet är några veckor, men oftast inte förrän någon gång mellan 2 och 9 månader.

Allergi mot pälsdjur och pollen kan starta redan från 1–2-årsåldern men kommer i allmänhet tidigast i 4–5-årsåldern och blir vanligare i skolåldern."

3. Hur märks allergi?

"Hos barn med matallergi är de vanligaste symtomen röda hudutslag eller eksem samt ont i magen, kräkningar och diarré. Det förekommer också att barnet vägrar äta, får klåda i munnen, har svårt att andas, får röda, kliande ögon och rinnande näsa samt går upp dåligt i vikt, men det är mer ovanligt.

Barn med allergi mot pälsdjur och pollen brukar framför allt få besvär från näsa och ögon. De kan vara snuviga och täppta i näsan, och ha klåda i näsa, svalg, öron och ögon. Ögonen kan bli röda och svullna. En del barn får astmabesvär."

LÄS OCKSÅ: Låt bebisen smaka på allt – och minska risken för allergi

4. Kan allergi växa bort?

"Ja. Det vanligaste är att barn som har någon form av matallergi blir av med den så småningom. Mjölkallergi försvinner ofta före 3 års ålder och äggallergi vid 6–7 år, men dessa barn får ofta tillbaka sin allergi senare i form av pälsdjurs- eller pollenallergi. Barn med nötallergi kan ha kvar sin allergi hela livet."

Allergi kan växa bort.
Allergi kan växa bort. Foto: Shutterstock

5. Vad ska jag göra om jag misstänker att mitt barn är allergiskt?

"Kontakta bvc eller din vårdcentral. De kan bedöma om det behövs remiss till en barnläkare. Föräldrarnas beskrivning av hur barnet mår är viktig för diagnosen. Ofta tas det också blodprov och/eller så kallat pricktest. Då kan man se om barnet har bildat allergiantikroppar mot specifika ämnen. Vid pricktest droppas de misstänkta ämnena på huden och förs sedan in i yttersta hudlagret. Om huden blir röd och svullen finns det allergiantikroppar."

6. Visar blodproven och pricktesterna alltid rätt?

"Nej. Hos mycket små barn, under de första levnadsmånaderna, ger proverna ibland inget utslag, trots att barnet senare visar sig vara allergiskt. Troligtvis har barnets immunförsvar då ännu inte bildat tillräckligt mycket allergiantikroppar för att det ska synas i testet.

Många, både barn och vuxna, har allergiantikroppar men ändå inga allergiska symtom. Det gäller även barn som har vuxit ifrån en matallergi – de kan ha kvar allergiantikroppar, trots att de numera tål maten de förr var allergiska mot."

7. Måste ammande mammor alltid sluta med viss mat om deras barn misstänks vara allergiskt?

"Nej. Det första rådet vid eksem – som är det vanligaste symtomet – brukar vara att behandla huden med mjukgörande kräm, ibland också kortisonkräm. Om det går över med denna behandling brukar vi inte göra någon utredning om allergi. Om det inte går över är det bra att utreda om barnet är allergiskt och då kan läkare ibland rekommendera ammande mammor att sluta äta det man tror att barnet är allergiskt mot.

Mamman kan få rådet att sluta med mjölk eller ägg i en eller två veckor. Därefter kanske hon får börja äta det som har uteslutits, för att man ska kunna se om det blir någon skillnad i barnets symtom. Oftast kan mamman fortsätta äta det barnet är allergiskt mot, och fortfarande amma."

8. Är alla barn med eksem allergiska?

"Nej. Eksem räknas som en allergisk sjukdom, däremot behöver inte alla barn som har eksem vara allergiska. De flesta barn med eksem är inte allergiska, men omkring en tredjedel med måttligt till svårt eksem har utöver detta en matallergi som kan förvärra eksemet.

Barn med eksem har ofta en eller två allergiska föräldrar och större risk att utveckla allergi.

Eksem kan förvärras av bland annat kyla och infektioner."

9. Är alla barn med astma allergiska?

"Nej, astma är ett symtom på olika saker. Det kan till exempel utlösas av infektion, ansträngning, kyla – eller allergen. En del får astma av allt detta, en del bara av något. Allergisk är man bara om astman utlöses av allergen. Det är inte så vanligt hos små barn. Hos små barn är infektionsutlöst astma vanligast. Barn med infektionsutlöst astma låter som om de har astma när de är förkylda. Deras symtom går ofta över efter 2 års ålder.

Begreppet ”infektionsutlöst astma” kan vara lite vilseledande. I andra länder kallas det överhuvudtaget inte för astma utan för wheezing, vilket många anser är en mer passande benämning. Med det menar man ungefär pipande, rosslande, väsande och ansträngd andning.

Hos lite större barn är det vanligare med allergisk astma, ofta på grund av pälsdjurs- eller pollenallergi. Barn med äggallergi har större risk att utveckla astma. Allergiska barn har också en ökad risk att få astma av annat än infektioner och att ha kvar sina astmasymtom vid infektioner även när de blir äldre."

10. Är allergi farligt?

"Nej, oftast inte, men i mycket ovanliga fall kan det leda till anafylaxi eller allergisk chock. Anafylaxi är en snabb överkänslighetsreaktion som ibland kan ha ett dramatiskt förlopp och till exempel leda till andningssvårigheter, yrsel eller att man förlorar medvetandet."

Misstänker du att ditt barn är allergiskt? Kontakta bvc eller vårdcentralen.
Misstänker du att ditt barn är allergiskt? Kontakta bvc eller vårdcentralen. Foto: Shutterstock

11. Kan man bota allergi?

"Nja. Om barnet har akuta besvär finns mediciner, men det viktigaste 'botemedlet' är att undvika det som barnet är allergiskt mot.

Numera finns visserligen allergivaccination (kallas också hyposensibilisering eller immunoterapi) som har god effekt mot framför allt pollenallergi, och även tabletter mot gräspollen. Det har också kommit tabletter mot björkpollen, men än så länge bara för vuxna, från 18 år. Och eftersom barn under 6 år sällan har just dessa allergier, och eftersom behandlingarna är långvariga och krävande med antingen täta sprutstick i flera år eller en tablett om dagen i tre år, används metoderna sällan på små barn.

Just nu pågår det, på flera håll i världen, studier om behandling mot mjölk-, ägg- och jordnötsallergi. Behandlingarna startar med mycket små doser av det livsmedel som individen är allergisk mot, och doserna ökas över tid. I vintras godkändes det första läkemedlet för oral immunterapi mot jordnötsallergi i USA. Än så länge är läkemedlet inte godkänt i Europa. Den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, har flera ansökningar under behandling, men än är det för tidigt att dra några slutsatser – och behandlingar som dessa är inget som man ska utföra själv, utan stöd av vården."

12. Hur vanligt är allergi?

"Allergi har ökat dramatiskt under de senaste 20–30 åren. I dag har omkring en tredjedel av alla barn någon form av allergisk sjukdom. De flesta små barn har eksem och matallergi. Hos skolbarn är nog pollenallergi och/eller pälsdjursallergi vanligast.

En del barn drabbas hårdare. De kan ha både eksem och astma, och de kan vara allergiska mot såväl pälsdjur som pollen.

I sällsynta fall kan barn också ha matallergi mot många saker, till exempel mjölkprodukter, ägg, vete, havre, korn, råg och soja."

LÄS OCKSÅ: Pollenallergi hos småbarn – ja, det finns faktiskt

13. Varför har allergi blivit vanligare?

"Det vet man inte, men det finns flera hypoteser. En är att vi i västvärlden lever i en alltför hygienisk miljö som gör att våra immunsystem inte får tillräcklig stimulans av bakterier, virus och andra så kallade goda mikrober. Det antas leda till att immunsystemet i stället felaktigt ger sig på ämnen som egentligen är ofarliga."