Säg ofta att du älskar ditt barn

Säg ofta att du älskar ditt barn

Säg ofta att du älskar ditt barn

Den som har bra självkänsla är tryggt förvissad om att ”Jag duger precis som jag är”. Den som har dålig tänker att ”Jag måste prestera och vara duktig för att duga”. – Barn som har förmånen att uppfostras till en bra självkänsla drar en riktig högvinst, menar relationscoachen Lennart Matikainen, som här ger sina bästa tips.
 

Självkänsla är känslan av att duga precis som man är och inte bara för det som man presterar och gör. Något som grundläggs i barndomen och är en bristvara hos många vuxna.

Självförtroende är också gott att ha – det vill säga känslan av att man klarar av att plugga, jobba och genomföra saker.

Hur bär man sig egentligen åt för att ge sina barn god självkänsla så att barnen kan känna sig riktigt värdefulla som individer, och okej ända in i själ och hjärta?

Enligt relationscoachen Lennart Matikainen handlar det om att tänka om från grunden och hitta ett helt nytt sätt att umgås med barnen.
– Man måste börja med sig själv, tänka efter dels vad man vill ge sina barn, dels vad man själv hade velat ha mer och mindre av under uppväxten. För de flesta av oss bestod uppfostran till 90 procent av förbud och 10 procent av positiv feedback, säger Lennart Matikainen. Det borde vara tvärtom, 90 procent av beröm, lyssnande och tid – och 10 procent av tydliga ramar.

Det kan vara idé att först sätta sig med penna eller dator och lista vad som var bra och dåligt från de vuxna under den egna barndomen och skriva ner hur man själv vill ha det.

UPPSKATTA DITT BARN
Sedan handlar det om att uppskatta barnen mer för vilka de är än för vad de gör, inte säga ”duktig” och berömma enbart framstegen utan ösa kärlek över barnen bara för att de är älskade. Och att inte bara prata om praktiska saker utan också om mänskliga värden som längtan och önskningar.
– Börja se barnen som jämställda och förebygg konflikter genom samtal i stället för att hamna i skarpa lägen. Tillåt inte dig själv att skrika och samtidigt ställa barnen i skamvrån, säger Lennart Matikainen.

Som många andra upprepar Lennart Matikainen det gamla stridsropet: ”Barn gör inte som vuxna säger utan som vuxna gör”.
– Intuitivt vet vi det, men våra invandra mönster reagerar spontant åt ett annat håll, som en inprogrammerad hårddisk. Vi gör lätt som våra föräldrar gjorde och får skuldkänslor när vi upptäcker det.

Lennart Matikainen hade en klient, Anette, och som redan som liten hade skrivit ner sina föräldrars dumheter i en dagbok för att inte upprepa dem. Trots det gjorde hon mot sina egna barn precis vad hon hade skrivit att hon inte ville göra.

Anette kunde förändra sig och det kan vi andra också göra om vi kommer till insikt om vad vi bär med oss. De flesta av oss vuxn blev mer uppmärksammade för vad vi gjorde än för dem vi var i barndomen. Vi är så vana att få beröm när vi varit duktiga flickor eller pojkar att prestation blir drivkraften för att få bekräftelse och kärlek, en ren överlevnadsinstinkt.

Nu har vi chans att bryta mönstret, jobba på att vara goda föredömen, ge barnen som vi älskar ovillkorad kärlek och inte slänga våra egna frustrationer över dem.

Vad vinner barnen på att ha en bra självkänsla?
– De drar en högvinst, säger Lennart Matikainen. Den som har god självkänsla känner sig värdefull som individ ända in i själ och hjärta och tycker att livet har en mening. Det leder ofta till friskare relationer och ett lyckligare, friare och mer glädjefyllt liv utan koppling till prestation, utseende eller materiella tillgångar.
– Dålig självkänsla, däremot, kan leda till passivitet, svårighet i relationer, ensamhetskänslor och en rädsla för att misslyckas. Med låg självkänsla tror man lätt att man duger bara om man är duktig – är vältränad, uppvaktad, begåvad, vacker eller framgångsrik.

Det här bidrar till självkänsla hos barnet

– Delge barnen din historia, din egen uppfostran och vad du har lärt dig av den så att barnen lär känna och får förståelse för dig, våga vara dig själv.

– Ha familjerådslag där ni pratar er fram till rutiner, hur problem ska lösas, vad ni ska göra när ni blir arga på varandra, hur ni ska kunna vara schysstare mot varandra etcetera.

– Slut ett familjeavtal som också ger barnen rätt att säga stopp och belägg om du tappar besinningen och far ut i affekt.

– Undvik att curla och ständigt ge råd. Visa i stället vägen, sätt ramar och låt barnen testa nya saker på sina egna sätt för att hitta sina egna drivkrafter.

– Berätta för barnen hur du tänker och motivera dina beslut.

– Förvänta dig att barnen ska ta eget ansvar.

– Ersätt frågan ”Hur var det…?” med ”Hur mår du?”.

– Var så sann och ärlig du kan. Barnen märker om du mörkar och kan misstolka.

– Be barnen om ursäkt om du gör ett misstag.

– Våga lära av dina barn.

– Beröm barnen ofta, mer för dem de är än för vad de har presterat, kritisera sällan.

– Skuldbelägg aldrig genom att säga typ ”Nu gör du mamma ledsen” eller ”Nu har jag varit en dålig förälder” – låt alltså inte barnen bära ansvaret för hur du mår.

– Delta i skolarbetet och fritidsaktiviteter.

– Säg ofta att du älskar dina barn – och glöm inte kramarna.

Barn med hög självkänsla …

… får mycket kärlek från sina föräldrar.

… tillåts visa känslor.

… blir sedda och lyssnade på.

… får kramar och verbala kärleksbetygelser.

… ges frihet under ansvar: får prova sina vingar inom sunda gränser.

… uppmuntras att hitta sin egen plats i tillvaron under stöd och vägledning av trygga föräldrar.

… har föräldrar som kan erkänna sina misstag och be om ursäkt.

… har, om de är skilsmässobarn, haft föräldrar som uppträtt vuxet och värdigt, kommunicerat väl och inte skuldbelagt barnen.
 

Publicerad i Vi Föräldrar Junior nr 2, 2009.

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler