Så funkar fritids

Vad i hela fridens namn har barnen för sig i skolan efter klockan två? Jo, de är på fritids. Och fritids, det är ett kapitel för sig. Ett ofta omtyckt och bra kapitel.


Text: Anna Gardberg


Johanna Engberg är samordnare för skolbarnomsorgen på Björkhagens skola i Stockholm och van att ta emot och svara på frågor från ”nya” föräldrar som tar sina första kliv in i skolvärlden. Deras verksamhet är ett exempel på hur fritids kan fungera.

Hur är ert fritids organiserat?
– Till vår skola hör tre fritidshem, två traditionella och ett waldorf-inspirerat. Tidigare låg de utspridda men från och med i höst finns alla under samma tak som skolan, vilket det finns en tanke med. De traditionella fritidshemmen, som vi föräldrar kanske minns dem, hette just ”fritidshem” för att de skulle ha en hemlik miljö – de skulle vara ett komplement till hemmet. Idag är tanken att fritidshemmet ska vara en del av skolan.
– Vi har 230 barn fördelade på de tre fritidshemmen. På det waldorf-inspirerade finns 45 barn från förskoleklasser upp till och med tredje klass. De andra två fritidshemmen har drygt 90 barn vardera som i sin tur är uppdelade i två avdelningar. Förskoleklass och första klass hör till en avdelning, och andra och tredje klass till en andra.

För barn i vilka åldrar är fritids öppet?
– Från förskoleklass upp till och med tredje klass. För barn från fjärde klass finns en mellanstadieverksamhet som är organiserad av skolan tillsammans med föräldraföreningen.

Vilka jobbar på fritids?
– Hos oss har alla fritidshem minst en högskoleutbildad pedagog, helst flera men tyvärr är det svårt att få tag på i dag. I övrigt är det barnskötare och även outbildade barnskötare. Vi beräknar 17 barn på en heltidstjänst som en grundbemanning, men i praktiken är vi fler eftersom det finns ytterligare personal som extra stöd till barn som behöver det.

Vad gör man på fritids?
– Grundtanken är att fritidshemmet ska vara uppbyggt för fri lek. Efter att barnet har varit i skolan behöver det ”bara vara”. Det handlar mycket om spel, pyssel och utelek. Men vi vill också erbjuda mer organiserade aktiviteter. Det kan vara skapande verksamhet och under vinterhalvåret spenderas en hel del tid i gymnastiksalen för lekar och spel. En gång i veckan har vi utedag.
– Vi vill helt enkelt kunna erbjuda mycket av det som föräldrarna faktiskt inte hinner. Till exempel vet vi att barn idag sitter mycket stilla. Vi vill aktivera dem och få dem att röra på sig.
– Våra två vanliga fritidshem har datorer, men inte det waldorf-inspirerade. Många barn skulle gärna sitta och spela dataspel hela morgonen och eftermiddagen så vi har satt upp en maxtid på 15 minuter, som regleras enkelt med en äggklocka, och varje barn får spela max två gånger på en dag.

Vilka tider gäller?
– Hos oss öppnar fritids 6.30 och stänger 18.00, den första och sista timmen slås fritidshemmen ihop eftersom det inte är så många barn då.

Får barnen frukost och ”mellis”?
– I Stockholms kommun serverar man inte frukost till skolbarn. Mellanmål får de strax före klockan 14. Det kan vara nyponsoppa, smörgås, fil eller O’boy. På fredagar brukar det bli något extra gott, som glass.

Hur mycket samarbetar fritids med skolan?
– Sedan några år tillbaka ska fritidshemmet vara ett komplement till skolan. Skolans rektor är ansvarig för fritidshemmet, och även fritidshemmet ska följa läroplanen. Det gör det naturligt att skola och fritidshem samarbetar.
– Dessutom är fritidspersonalen med ungefär två timmar per dag i skolan. De har egna grupper och egna lektioner som till exempel drama och olika former av skapande verksamhet. Fritidspersonalen är ofta mycket duktig på den sociala biten och det är en styrka.

Vad kan vara bra för föräldrar att tänka på?
– Att informera fritidshemmet om barnet är sjukt eller ledigt. Föräldrar glömmer ofta det och det gör att vi många gånger får ringa och kontrollera var barnen är – eftersom vi har ansvaret för dem om vi fått information om att de ska vara hos oss.
– När man blivit en ”van fritidsförälder” kan det vara bra att tänka på att vi gärna ser att föräldrarna själva kommer och lämnar och hämtar sitt barn då och då. Många barn klarar sig själva men det är viktigt för både oss, barnet och föräldrarna att ha kontakt med varandra och stämma av ibland.
– Vi har också några egna fritidsregler som barnen får lära sig och som kan vara bra för föräldrarna att känna till. Som till exempel vår ”sluta-regel”. Om ett barn eller en vuxen säger ”sluta” så är det vad som gäller. Det är en användbar och viktig regel när barnen leker, kanske brottas eller småretas, men leken går över i allvar.
– En annan regel vi har är ”alla får vara med-regeln”. Den är vi stenhårda med.

Artikeln publicerades i Vi Föräldrar Skolbarn 9 2004

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler