Ont i huvudet

Ont i huvudet

Ont i huvudet

Lär dig skilja mellan huvudvärk och migrän.

Att ha ont i huvudet är vanligt, även hos barn.


– Fyrtio procent bland barn i åldern 7–15 år anger att de ibland har huvudvärk, säger Per Åmark, docent och överläkare på en barnmedicinavdelning med neuropediatrisk inriktning vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.


Huvudvärk kan till exempel bero på feber, förkylning eller migrän, men den vanligaste orsaken är anspänning. Denna typ av huvudvärk blir vanligare ju äldre barnen blir, särskilt hos flickor.

Migrän eller spänningshuvudvärk?

När en läkare ska ställa diagnosen spänningshuvudvärk utgår hon eller han från bestämda så kallade    diagnoskriterier, som arbetats fram av IHS (International Headache Society). Bland annat handlar det om varaktighet och intensitet i huvudvärken.
Cirka tio procent bland barn och ungdomar har spänningshuvudvärk enligt de strikta kriterierna. Och lika många lider av migrän.
Kriterier för spänningshuvudvärk: Tio eller fler episoder som kan pågå mellan en halv dag och upp till sju dagar. Tryckande värk som ett band kring huvudet. Värken påverkas inte av fysisk aktivitet och är ofta mildare än migränhuvudvärk. Inget illamående, inga kräkningar och ingen känslighet mot ljud eller ljus.
Kriterier för migrän: Fem eller fler attacker av huvudvärk som pågår mellan 4–72 timmar, huvudvärken är ofta halvsidig och pulserande samt försämras ofta av fysisk aktivitet. Illamående och kräkningar förekommer, samt känslighet för ljus och ljud.
Källa: Per Åmark, överläkare på Barnmedicin 3 vid Karolinska Universitetssjukhuset

Spänningshuvudvärk kan utlösas av stress, anspänning, oro, konflikter. Den har med andra ord psykologiska eller sociala faktorer.


– Vi reagerar olika på stress, en del tenderar att reagera med huvudvärk. Det går inte alltid att förstå varför man får symtom en viss dag, andra gånger ser man en tydligare koppling till stress eller bråk i skolan eller i familjen, förklarar Per Åmark.


En av de största studier om huvudvärk som finns är gjord av barnläkaren Bo Bille som studerat 9 000 skolbarn i Uppsala, och sedan följt de som har migrän i hela 40 år. Studien påbörjades på femtiotalet.


Billes siffror från 1955 säger att 7 procent av barnen hade återkommande huvudvärk som inte berodde på migrän, medan fyra procent led av migrän. Sammanlagt uppgav alltså 11 procent av barnen att de hade återkommande huvudvärk av någon typ.


Vanligare idag
I dag har cirka 20 procent barnhuvudvärk eller migrän enligt de strikta kriterier som används för att ställa diagnos.


Per Åmarks erfarenhet är att spänningshuvudvärk och migrän ibland kan hänga ihop. Att ”vanlig” huvudvärk hos en del barn kan övergå i migrän.


– Om inte enkla råd och mediciner hjälper är huvudvärken mer besvärlig och intensiv och då kan det finnas inslag av såväl spänningshuvudvärk som migrän, säger Per Åmark.


En vanlig föräldraoro är att barnet fått en hjärntumör eftersom migrän kan ge svår, återkommande huvudvärk, men oftast behövs ingen skallröntgen, enligt Per Åmark. Det vanliga är att diagnosen migrän kan ställas utifrån sjukdomshistorien. Ett litet antal barn kan behöva utredas vidare, till exempel om huvudvärken hänger ihop med synbortfall eller halvsidesförlamning.


Eftersom ett yngre  barn har svårare att sätta namn på det behöver man observera ett yngre barn mer.  Faktum är att även en ettåring kan ha migrän, vilket kan bli tydligt först när barnet blir äldre och kan beskriva sina symtom.


Vad beror då migrän på?
– En del menar att migrän har en biologisk förklaring medan spänningshuvudvärk enbart handlar om en renodlad ansträngningsprocess, säger Per Åmark.


En del flickors migrän är kopplad till deras menscykel. Och fler tonårsflickor än pojkar har migrän vilket skulle kunna ha en hormomell förklaring, men ingen vet säkert om det verkligen är så.


Har man migrän kanske inte vanliga smärtstillande tabletter hjälper. Däremot kan det hjälpa att  lägga sig en stund i ett mörkt rum.


Har man ett barn som ofta har ont i huvudet är det bra att göra en huvudvärksdagbok där man berättar när anfallen kommer, hur länge de varar och ber barnet att försöka uppskatta hur ont det gör. Detta underlättar för doktorn att ställa en korrekt diagnos.


Svårt leva normalt liv
Att ofta ha huvudvärk påverkar förstås skolarbetet och kanske även det sociala livet om barnet ofta ligger hemma med med migrän och fördragna persienner.


– Sök hjälp på vårdcentralen, hos skolhälsovården eller på barn- och ungdomsmottagningen när huvudvärken är mer besvärlig för tillvaron än man kan tolerera, om enkla tips som vila eller smärtstillande medicin inte hjälper, eller om man försökt åtgärda faktorer i omgivningen som stress, utan att det har haft någon effekt, råder Per Åmark.


Det finns ofta en ärflig faktor i migrän, att någon förälder eller ett syskon också har det.


Anfallen kan vara enstaka eller komma ofta, ibland flera gånger i veckan. Då kan barnet behöva medicin för att förebygga anfallen så att hon eller han kan leva ett normalt vardagsliv.


Precis som med spänningshuvudvärk kan utlösande faktorer för migrän vara psykosociala faktorer, som stress och problem, till exempel i skolan, med kamrater, i familjen. Sedan finns klassiska förklaringar som att migrän kan bero på något man ätit, som choklad.


– När det gäller all huvudvärk är det svårt att hitta en orsak till varför man får huvudvärk just då, men den är vanligast efter en anspänningsperiod när man slappnar av, till exempel på helgen, konstaterar Per Åmark som menar att tillräckligt med sömn är viktigt för förebygga huvudvärk, liksom att undvika stress. Sedan kan sjukgymnastik som lär barnet att slappna av ha god effekt.


En vanlig uppfattning är att barnmigrän växer bort, men riktigt så enkelt är  dessvärre inte.


– Bo Billes forskning visar att barnmigrän växer bort hos 40 procent, medan lika många har den kvar i vuxen ålder, och att 20 procent av dem som haft migrän som barn har den kvar periodvis, sammanfattar Per Åmark.


Kan blodsockernivån spela roll när det gäller huvudvärk och migrän hos barn?
– Jag tror inte blodsockret spelar så stor roll, kanske hos en person med diabetes men kanske inte hos andra.


– Undantag kan förstås finnas. Enstaka barn skulle, åtminstone teoretiskt, kunna få jämförelsevis låga blodsockervärden innan nästa måltid och detta skulle kunna spela roll för huvudvärk. Men något stort problem är det inte.

Artikeln publicerades i Vi Föräldrar Junior 1/2008

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler