Måste man kunna läsa? – och 12 andra frågor inför skolstarten

Måste man kunna läsa? – och 12 andra frågor inför skolstarten

Måste man kunna läsa? – och 12 andra frågor inför skolstarten

Från förskola till förskoleklass kan steget kännas stort. Och ofta är det föräldrarna som är mest nervösa, menar Karin Petersson, biträdande rektor och lärare på Gustav Vasa skola i Stockholm. Här får du svar på de vanligaste frågorna inför skolstarten.


 

Frågor inför skolstarten

1. Vad behöver barnet kunna inför skolstarten? Måste man kunna läsa och skriva, till exempel?
– Vi ställer inga specifika krav på vad barnet bör kunna innan de börjar sexårsverksamheten. Alla barn är olika i sin utveckling. Några krav på att de ska kunna läsa, räkna eller skriva har vi absolut inte. Det är skolans uppgift att lära dem just detta.
– Vissa kan redan läsa och skriva medan andra inte är ett dugg intresserade. Det är skolans uppgift att se till att de som redan kan läsa blir stimulerade till att lära sig mer medan de andra får en mjukstart in i skolvärlden. Att i förskoleklass arbeta med språklig medvetenhet på ett lustfyllt sätt är en väg in i skriftspråket.

2. Men finns det någonting man kan börja öva på hemma?
– Ja, man kan till exempel öva på att gå själv på toaletten och att torka sig, skala sin egen potatis, torka sig runt munnen, snyta sig själv, hålla i bestick, knäppa sina knappar och så småningom lära sig att knyta skorna – fast det finns ju kardborreband – och lära sig att veta vad som är lagom när det handlar om att ta mat.
– Det viktiga är att alla barn ses som individer och att de får ta den tid de behöver att lära sig saker och ting. Och självklart hjälper vi de barn som inte kan. Men oftast lär de sig väldigt snabbt när de ser hur andra gör.

3. Hur vet man att ens barn är moget för skolstarten? Vad gör man om man tror att det inte kommer att fungera? Kan man stanna i förskolan ytterligare ett år?
– Det är inte vanligt, om det inte finns speciella skäl, att barn stannar kvar ytterligare ett år på förskolan. Mitt tips är att prata med personalen på förskolan om de tycker att barnet är moget för sexårs. Men återigen, barn är väldigt olika i utvecklingen, dessutom är utvecklingssprången ganska stora i den här åldern.

4. Vad händer om barnet inte alls hänger med under förskoleklassåret? Är det vanligt att man får gå om sexårs?

– Nej, det är det inte. Om ett barn behöver särskilt stöd så sätter vi igång ett åtgärdsprogram. Kanske behöver det barnet extra stöd vid en viss situation.

5. Vad skulle du vilja råda föräldrar att tänka på?
– Att inte stressa upp sig. Min erfarenhet är att de flesta barn fixar skolstarten alldeles utmärkt, fast i olika takt eftersom det ju handlar om olika individer.

6. Vad har du för erfarenhet av vikten av att hamna i samma klass som sina dagiskompisar?

– Det är klart att det är tryggt att hamna i en klass med sin bästis, speciellt innan man har börjat skolan – både för föräldrar och barn. Men man får inte heller glömma att barn är otroligt anpassningsbara och att de flesta tycker att det är väldigt spännande att lära känna en hel grupp med nya kompisar. Min erfarenhet är att det inte har någon större betydelse. Ibland kan det till och med vara bra för barnet att få bryta upp och inta en ny roll.

7. Hur brukar skolstarten gå till?
– Det ser lite olika ut från skola till skola. Men generellt kan man säga att man tar det lite lugnt i början. På vår skola börjar vi med ett informationsmöte för föräldrarna på våren, sedan får barnen komma på besök en gång före sommaren. På uppropsdagen bjuder vi på glass. Den första skolveckan har vi också inskolningssamtal med föräldrarna.
– Min rekommendation är att föräldrarna låter sina barn gå kortare dagar den första veckan. Och kanske till klockan fyra de nästföljande veckorna. Alla nya intryck tar nämligen på krafterna. Annars handlar den första tiden om att lära känna varandra och den nya miljön, att skapa trygghet, få rutiner och bli bekant med de regler som skolan har. Målsättningen under förskoleklassåret är att skapa trygga individer i en trygg grupp. På vår skola följer personalgruppen med barnen upp till andra klass. Så det första året tar vi god tid på oss att skapa ett gott klimat.

8. Hur brukar barnen uppleva den första tiden i förskoleklass?
– Först är det nervöst och ganska pirrigt för man måste lära känna alla barn och vuxna. Sedan tycker de flesta barn att det är väldigt roligt. Man är nyfiken på skolan, på sina nya kompisar och på allt annat som är nytt.
– Efter ytterligare några veckor måste man vara beredd på ett bakslag. Många barn har inte riktigt förstått att de inte ska återvända till förskolan. Då kan de bli ledsna och inte vilja gå till skolan. Under den här tiden är det inte ovanligt att de säger att de inte har någon att leka med. Fast när man säger så handlar det oftast om att de inte hade någon att leka med den senaste kvarten innan mamma eller pappa kom och hämtade, eftersom barn lever här och nu.
– Barn kan då säga att de känner sig ensamma och att de längtar tillbaka till dagis. Men det här är inget konstigt, utan en normal process. Övergångar innebär nästan alltid att barn går tillbaka några steg, men för de flesta går det snabbt över. Och gör det inte det måste man självklart diskutera igenom problemet med föräldrarna för att finna en gemensam lösning.

9. Hur mycket lärande kontra lekande är det?
– Lär gör man hela tiden, och leken är oerhört viktig för lärandet. Genom den bearbetar man erfarenhet och nya intryck. Man utvecklar tankar såväl som det sociala samspelet. Om man med lärande tänker på just läsa, skriva och räkna så ligger inte fokus på detta under förskoleklassåret. Det viktigaste är att arbeta ihop gruppen: barn, personal och föräldrar.

10. Får man läxor?
– Nej, inte i vanlig bemärkelse. En ”läxa” kan till exempel vara att man ska fråga hemma hur man fick sitt namn och så pratar vi om det eller att man tar med sig ett löv från något träd som vi sedan tittar på och pratar om olika löv och vilka träd de kommer ifrån.

11. Får man omdömen?
– Nej, inte i förskoleklass, men vi har utvecklingssamtal en gång per termin. Då är barnen med och sätter upp sina egna mål till exempel ”Jag ska säga till en vuxen då jag är ledsen” eller ”Jag ska lära mig att be om hjälp” eller ” Jag måste bli bättre på att lyssna på andra” och så vidare.

12. Har du som biträdande rektor och lärare några tips till föräldrar vars barn ska börja förskoleklass?
– Be att få besöka skola och fritids. Och om du undrar över något, fråga direkt i stället för att gå omkring och vara orolig. Ha en kontinuerlig dialog med personalen. Om barnet till exempel har sovit dåligt en natt är det bra att vi vet det så att vi kan förstå om barnet reagerar ovanligt – att det beror på att hon eller han är trött. Det viktigaste är ändå att komma ihåg att personal och föräldrar har samma fokus: att barnet ska må bra och utvecklas i skolan. Det finns lösningar på nästan varje problem och vi lärare vill inget hellre än att ha en konstruktiv dialog med er föräldrar.

13. Vad gör man om man inte vill hamna i den skola som man tillhör?
– Man kan alltid söka till andra skolor. Men det är inte säkert att det finns plats eftersom skolan måste prioritera barnen i sitt eget upptagningsområde.
 

Publicerad i Junior nr 3, 2009.

Du missar väl inte Vi Föräldrar Junior där kan du läsa mer om ditt skolbarn!

I år kommer 4 nr av Vi Föräldrar Junior. Passa på att beställa din egen prenumeration , så är du säker på att inte missa något nummer av Vi Föräldrar Junior!

Som prenumrant får du tidningen bekvämt hem i brevlådan tillsammans med ett inbetalningskort. Du betalar 45 kronor per nummer och kan när som helst avsluta din prenumeration, du förbinder dig inte till ett visst antal nummer.

Till prenumerationserbjudandet

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler