När är barnen redo för barnvakt?

Barnvakt eller inte? Och hur tidigt? Det är frågor som flitigt diskuteras i föräldragrupper. Vi frågade tre psykologer och fem föräldrar om vad de tycker.

Bör alla ha en barnvakts-back-up när det krisar – eller bör man inte skaffa fler barn än att de orkar umgås med dem dygnet runt, året om? Att ta upp ämnet barnvakt är som att kliva ner i en åsiktscentrifug. Men vad är det som får känslorna att svalla?
    – Allt som har med barn att göra är känsligt, därför att alla barn är olika och alla föräldrar är olika. Och vi kan inte låta bli att jämföra oss med varandra, säger föräldrapsykologen Malin Alfvén.
Barnpsykologen Malin Bergström är inne på samma spår:

     – När vi får barn är vi alla nybörjare, och har ett stort behov av att bekräfta oss själva i föräld- rarollen. Det gör att vi jämför oss friskt med alla andra. Samtidigt har barnet gjort oss känslomässigt vidöppna, och då blir känslorna starka. Barnvakt är ett av de ämnena där känslorna svallar mest, amning är ett annat, säger hon.
När vi jämför oss, vad försöker vi komma fram till då?

    – Hur vi ska göra för att göra rätt, föräldrar idag är oerhört upptagna av det och vill inte på något sätt utsätta sina barn för något de kan skadas av, säger barnpsykologen Jenny Klefbom. Hon säger att hon och resten av psykologkåren nog har en del i alla de skuldkänslor dagens föräldrar bär på kring barnvakteri.
    – De senaste åren har vi predikat om hur viktigt det är att barnen får knyta an till sina föräldrar, och det är det. Men ofta är det de föräldrar som redan tänker väldigt mycket på det som tar åt sig. Jag tror att det har skapat en onödig hets som gör att man alltid ska hämta tidigt på dagis och aldrig lämna bort sina barn till någon, säger hon.

     Det finns alltså de som inte vill lämna bort sina barn till en barnvakt och får dåligt samvete om de gör det. Sedan finns det de som har barnvakt ofta och berättar om hur bra det är för deras barn. Att de får bra relationer till många olika människor, och att barnen blivit utåtriktade och öppna av det.
Vad är det som är hönan och vad är det som är ägget?

    – Jag tror att det är mer sannolikt att barn som är öppna har lätt att ta till sig en barnvakt. Att en barnvakt skulle göra ett barn mera öppet och utåtriktat tror jag inte på, säger Malin Bergström.
    Det finns utåtriktade barn, de som dansar in i ringen på öppna förskolan, och det finns blyga barn som helst sitter i mammas knä. Det är alla fantastiska ungar, men idag anses det bättre att vara socialt kompetent redan när man är ett och ett halvt, menar hon.
    –      Jag tycker att det är en läskig utveckling.
    Dels för att man ställer orimliga krav på barnen, dels för att föräldrar liksom ska vara stoltare över de sociala barnen än över de där blygisarna, som om det är något föräldrarna åstadkommit genom vad de gjort. Men egentligen är barnen bara olika personligheter.
    Dessutom, säger hon, har små barn bara kapacitet att ta in tre–fyra nära relationer. Det de behöver för att bli trygga är en stark anknytningsperson och det har de ofta i mamma eller pappa.
Du tycker alltså inte att det är bra med barnvakt till små barn?

   – Jag menar att det inte finns något egenvärde i det. Visst, det kan vara nödvändigt ibland och att det inte är bra om mamma och pappa är missnöjda över att de aldrig får komma ut. Men ur barnets synvinkel finns det inget behov av det.

#br

Om det inte finns ett egenvärde, så finns det i alla fall ett familjevärde i att ha barnvakt. Det anser Malin Alfvén:
    – Jag tycker att det kan vara bra för familjen att ha barnvakt. Jag tror att det är viktigt för föräldrarna att komma igång med ”vi-delen” snabbt, ju längre man väntar med det, desto svårare blir det. Man kan låta en vän ta en promenad med barnvagnen, så att man kan slinka ner på pizzerian på hörnet ett par timmar. Det gjordes försök i England där nyblivna föräldrar på ett BB uppmanades att själva gå en trappa ner och äta middag i en fin matsal, för att de skulle komma igång igen som par, inte bara som föräldrar. Det är en underbar tanke, tycker jag.

Glöm par-tid första året

Det är hon ganska ensam om att tycka. Malin Bergström tror att det vore bättre om vi slutade sträva efter att ha det som innan vi hade barn. Hon tycker snarare att vi ska bli bättre på att vara i bubblan och lära känna oss själva och vår partner i den nya situationen.
    – Jag vet inte om det finns någon undersökning som styrker att det är viktigt för föräldrarnas relation att få tid utan barn just de första åren. Skilsmässorisken är lika hög ända tills barnen är 18 år.

Och Jenny Klefbom säger:
    – Jag tycker inte att föräldrar kan räkna med så mycket par-tid det första året, om man gör det har man för höga förväntningar. Däremot tycker jag att föräldrar ska avlasta varandra så att var och en får tid för sig själv.
Men vänta nu, barnvakt har vi väl haft i alla tider, varför är det så svårt nu helt plötsligt?

   – Jag tror att det är en romantiserad bild vi har av ”förr i tiden”, att alla hjälptes åt. Det var inte så mycket fokus på barnen då, ofta kanske barnvakten bara satte barnet i en korg i rummet och fortsatte med sina egna sysslor. Det skulle vi aldrig acceptera idag, säger Malin Alfvén.
   Nej, för nu vill vi så gärna göra rätt. Samtidigt som vi styrs av motstridiga ideal. Å ena sidan är det rätt att ha mycket tid med sina barn, å andra sidan är det inte rätt att ge upp sig själv för sina barn, enligt Malin Bergström.
   – Det blir en väldigt smal spång vi balanserar på mellan idealen, det är lätt att trilla i åt det ena eller det andra hållet, och kritiken från andra småbarnsföräldrar kan vara skoningslös. Det är tyvärr inte den mest ödmjuka perioden i våra liv, säger hon.
    – Om hon fick önska något så är det just det: att vi lät varandra vara lite mer ifred. Att vi litar på att ”alla andra” fattar beslut utifrån vad som är bra för dem och deras familj. Och att vi inser att vår sanning inte är alla andras. När det gäller barn finns det ju faktiskt inget facit.

NUVARANDE När är barnen redo för barnvakt?
NÄSTA Svenskar föder färre barn