Utdrag ur Pia Hintzes roman "En ska bort"

Det ringer på Karls mobil som han har lagt ifrån sig i köket, långt ifrån Nils rum, inga fler ljud får störa sömnprocessen. Jag svarar, i andra luren en av Karls kollegor.
– Han håller på att lägga Nils, kan han ringa dig om en halvtimme? frågar jag.
– Det räcker om du hälsar honom att det går bra att träffas i morgon bitti halv åtta.
– Det tror jag inte går, säger jag. Han har lovat att lämna Nils.
– Ja, då får han väl ta och ringa mig i så fall men det var hans eget förslag så det är nog riktigt.
Han gör det igen, bryter en av våra överenskommelser, knaprar in på min tid. Helst vill jag kasta mig in i och fråga vad fan han håller på med, men jag kan inte störa nu, då blir Nils klarvaken och kommer att kräva att jag ska lägga honom. Jag har inte tid med det, återgår till mina högar men har svårt med koncentrationen. Ilskan sätter sig i hela kroppen, ända ut i fingrarna. Tiden går, Karl kommer inte ut men det är tyst bakom dörren. Kanske har de somnat  båda två, kanske är det bara en sån där kväll då Nils inte kommer till ro.
Efter över en timme dyker Karl upp, kisande, svettig i pannan.
– Jag somnade. Antagligen före Nils. säger han och skrattar.
– Bertil ringde och sa att ni hade ett möte halv åtta i morgon bitti.
– Okej, kunde han?
– Ja. Men du kan väl inte? Du ska ju lämna Nils, säger jag.
– Det funkar. Dagis öppnar sju, va?
– Det är ju jättetidigt.
– Jag klarar mig med lite sömn.
– Det vet jag väl, men ska du slita upp Nils vid sex för att du ska på morgonmöte? Klockan var över tio innan han somnade. Och så måste man tala om i förväg om barnen ska komma så tidigt på morgonen. Och så har vi maxtid som betyder att jag kommer att behöva hämta honom tidigare en eftermiddag om det här ska gå ihop, Hur tänker du?
 Jag orkar inte gräla. Har inte tid att gräla, men jag hör hur min röst låter, som en hackande industrimaskin när jag spottar fram argument.
– Jag tänkte att jag skulle fixa så att du fick jobba. Det här är den enda lösningen jag kan hitta. Mötet är viktigt.

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler