Tala, läsa, skriva - så funkar det

Tala, läsa, skriva - så funkar det

Tala, läsa, skriva - så funkar det

Snacka med ditt barn! Det känns ju självklart, men underlättar talutvecklingen enormt. Visa dig intresserad av första orden och senare av de spegelvända bokstäverna, men pressa inte. Bara njut av framstegen!

Tala

Det här händer:
Spädbarnet har ljud för sig, det jollrar, gurglar och skriker. Som förälder lär du dig snart att känna igen vad ljuden betyder och vad barnet vill när det låter på ett visst sätt. Ditt barn kommunicerar alltså långt innan det lär sig prata! Ungefär vid 6 månaders ålder börjar barnet upprepa enstaka stavelser, som ga-ga-ga, och vid cirka 1 års ålder börjar det kunna benämna saker med ord. Orden behöver dock inte alls låta som riktiga ord, kanske kallar barnet lampa för ”lamlam”, men du förstår ändå att det är lampan barnet syftar på. Uttalet blir så småningom bättre och ordförrådet växer. Vid ungefär 2 års ålder börjar barnet sätta ihop flera ord, och när det närmar sig tre kan han eller hon oftast tala med enkla meningar. En 3-åring har vanligtvis ett ordförråd på 1 000 ord.

Så här kan du stötta ditt barn:
Det viktigaste av allt är att prata mycket med barnet, redan från väldigt tidig ålder. Berätta om det ni ser eller gör; det är mindre viktigt VAD du pratar om. Uppmuntra de första orden när de kommer! Läs gärna mycket för barnet och låt det (när det har börjat prata) reflektera över bilder och annat i boken.
När barnet kommit lite längre i sin språkutveckling kan du hjälpa det genom att visa intresse för vad det vill berätta och kanske också komma med lite stödfrågor som ”vad hände sen?” eller ”vem gjorde det?”. Det hjälper barnet att utveckla sin förmåga att sätta sig in i lyssnarens perspektiv, det vill säga att du faktiskt inte var där när det hände. Om barnet använder fel ord eller verbform så säg aldrig ”så där säger man inte”, utan använd istället den rätta formen i ditt svar.

Läs mer

SKRIVA

Det här händer:
Ungefär samtidigt som barnet börjar bli nyfiket på att börja läsa brukar det försöka rita eller skriva enkla bokstäver – eller kanske snarare symboler. De dyker upp i teckningar och har inte alltid något med riktiga bokstäver att göra. Efter en tids experimenterande skriver barnet fler och fler bokstäver som liknar de riktiga, även om det inte alltid förstår vad det står.

I början skriver barnet ofta nonsensord, det vill säga en lång rad med bokstäver som det antingen tolkar själv eller vill ha din hjälp med att läsa. Att skriva ihop ord till en enda lång rad är också vanligt, vilket visar på barns uppfattning om att det talade språket är en kontinuerlig ljudmassa. Att spegelvända bokstäver är också väldigt vanligt, särskilt i början av skrivprocessen.

Så här kan du stötta ditt barn:
Precis som när det gäller läsinlärning är det viktigt att visa sig uppmärksam och intresserad när barnet vill börja skriva. Uppmuntra försöken och re-spektera alltid barnets sätt att skriva. Fokusera på det barnet kan och inte på de saker som barnet ännu inte lärt sig.

Om barnet verkar uppskatta det kan du sätta dig ner bredvid och visa hur man skriver olika bokstäver, att faktiskt få se hur man ska föra handen brukar vara till god hjälp. Rätta inte barnet om det inte själv frågar, exempelvis hur en bokstav ska se ut.

Små barn skriver ofta med bara versaler, vilket man ska låta dem göra. De är viktigt att det finns rätt utrustning hemma, det vill säga papper och bra pennor, och att barnet själv kan nå den. Försök på förskolor har visat att om det finns papper och penna i lekhörnorna ingår ritandet och så småningom skrivandet oftare som en naturlig del i leken.

LÄSA

Det här händer:
Nyfikenheten på bokstäver kan väckas i olika åldrar. En del barn ljudar sig igenom enkla ord när de är runt 5 år, för andra dröjer det till en bit in i skolåldern. För små barn är tal något kontinuerligt, något som hela tiden flyter på. De har ingen aning om att vårt språk är uppdelat i ord, stavelser och bokstäver. Ett viktigt steg mot att lära sig läsa är alltså att identifiera språkljuden muntligt, det vill säga höra att orden består av delar. I nästa steg lär sig barnet att bokstäver representerar bestämda ljud.

Så här kan du stötta ditt barn:
Ta vara på bokstavsnyfikenheten när den dyker upp! Det kan vara ute på stan, när barnet ser en skylt (ofta med en logga som de lär sig känna igen och alltså kopplar bilden till ordet innan de lär sig läsa) eller hemma i böckerna ni brukar läsa. Sätt dig ner tillsammans med barnet och ljuda igenom bokstav för bokstav. Ett bra tips är att ljuda bokstäverna som de låter, alltså ”sssss” och inte ”esss” för s. Då blir det lättare för barnet att så småningom sätta ihop bokstäverna.

Ett bra sätt att stimulera barnets förmåga till ljudigenkänning är att läsa rim och ramsor eller göra andra språklekar, något som används i till exempel den internationellt erkända Bornholmsmodellen. En annan metod är så kallad skuggläsning, där man upprepade gånger läser korta texter högt tillsammans med barnet, som så småningom lär sig hur orden ser ut även om det inte kan tyda de enskilda bokstäverna.

Publicerad i Vi Föräldrar nr 10, 2011.

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler