Pappaverksamhet på export

Intresset för pappagrupperna i Örnsköldsvik är stort. Projektledaren Magnus Wiklund har haft besök från flera andra kommuner, och också från länder som Holland, Ukraina, Litauen och Ungern.

Text: Anna-Maria Stawreberg

När Magnus Wiklund för tio år sedan var nybliven pappa kände han sig ensam i sin papparoll. Han hade ingen i sin omgivning som förberett honom på papparollen och när han tillsammans med sonens mamma besökte mvc och bvc märkte han att nästan all information var riktad till mamman.
– Jag kände mig osäker och när jag funderade på hur våra pappor gjorde när vi var små fick jag inte mycket hjälp där heller.
Magnus blev intresserad av att starta en pappautbildning som gav svar på många av frågorna och berättade om sina idéer för en barnmorska, och så småningom också för socialchefen i Örnsköldsviks kommun.      
Socialchefen blev övertygad om fördelarna med att starta pappautbildning. Magnus anställdes som projektledare och senare som verksamhetsansvarig för pappagruppsverksamheten.
– Själva poängen med pappagrupperna var, och är fortfarande, att stärka parrelationen och pappornas relationer till barnet, att öka uttaget av föräldraledighet hos papporna och att stärka pappan i sin roll som just pappa, förklarar Magnus.

Alla pappor bjuds in
Pappagruppsverksamheten drogs igång i projektform 1997 och tre år senare blev den en permanent del av föräldrautbildningen inom mödra- och barnhälsovården. Numera går 90 procent av Örnsköldsviks förstagångspappor utbildningen, och på senare år har även fler flergångspappor valt att gå.
– När paret kommer till barnmorskan i vecka 20 får den blivande pappan inbjudan och broschyr om pappagrupperna. Det brukar bli tre träffar före förlossningen och tre eller fyra träffar efter förlossningen. Varje grupp består av fem, sex pappor som ska ha barn ungefär samtidigt, säger Magnus.
Även om diskussionerna brukar vara relativt fria och självgående leds varje pappagrupp av en gruppledare som gått handledarutbildning och som vidareutbildas kontinuerligt.
– Kravet vi har på gruppledarna är först och främst att de själva är erfarna och engagerade pappor. De kommer från alla möjliga yrken, huvudsaken är att de har schysta värderingar när det gäller jämställdhet och vikten av att knyta an till sitt barn.

Inga frågor är för dumma
När en grupp träffas för första gången brukar gruppledaren förklara att inga frågor är för dumma att ta upp, att det är högt i tak och att det som sägs i gruppen stannar i gruppen – ingen enskild deltagare ska lämnas ut till utomstående personer. Tanken är att gruppdeltagarna ska känna sig så pass trygga att de vågar ta upp alla frågor som kan finnas inför eller efter förlossningen.
– Vi pratar mycket om relationer, om sexlivet och om hur viktigt det är att avlasta den nyblivna mamman genom att till exempel dela på vaknätterna. Det viktigaste för oss är att få pappan att inse att han faktiskt är enormt viktig, både som pappa och som partner, säger Magnus.
Det brukar inte vara några problem att få igång diskussionerna i grupperna och så gott som alltid visar det sig att flera går runt och bär på liknande tankar.
– Jag tror att tjejer generellt sett pratar mer med varandra än vad vi killar gör. Därför brukar det också vara en lättnad att kunna sitta i en grupp och prata på det här sättet. För det som tjejer vet är vanligt och helt normalt, det vet inte alltid killar.
Överhuvudtaget pratar de blivande och nyblivna papporna i grupperna mycket om vikten av att just prata med varandra.
– Många par pratar inte med varandra, utan går bara runt och tar saker och ting för givet. Men i pappagrupperna törs man sätta ord på sin oro och på sina funderingar, och vi ger också i hemläxa att man ska gå hem och prata även med sin partner. Då kan det visa sig att det man gått runt och bara trott, inte alls stämmer. Frun är inte sur och tyst för att hon slutat älska en, utan för att hon inte känner sig sedd och uppskattad, till exempel.

Håller kontakten
Pappagrupperna har gett märkbara resultat. Under 1998 tog bara elva procent av papporna i Örnsköldsvik ut föräldraledighet, nu har andelen föräldralediga pappor stigit till 20 procent. Bvc-sköterskorna har dessutom rapporterat att fler och fler pappor kommer på barnens kontroller. På förskolor och skolor berättar personalen att det blir allt vanligare med pappor på föräldramötena.
– Papporna håller kontakt med varandra även efter det att grupperna avslutats och många planerar sin föräldraledighet så att flera pappor kan vara lediga samtidigt.
Intresset för pappagrupperna är stort, inte bara i Örnsköldsvik. Flera andra svenska kommuner har varit på studiebesök, men också länder som Holland, Ungern, Litauen och Ukraina har besökt Örnsköldsvik eller själva fått besök av Magnus, för att få veta mer om pappgrupperna. Det händer att Magnus får frågan om varför det ordnas pappagrupper och inte föräldragrupper dit både mammor och pappor är välkomna.
– Som det ser ut nu i samhället behövs det. Dagens pappor har ofta bara sina egna pappor, som kanske inte ens bytt blöjor på sina barn, som förebilder. Idealet är naturligtvis att pappagrupperna inte skulle behövas, och förhoppningsvis kommer våra barn, när de blir stora, att ha så bra förebilder runt omkring sig att inte pappagrupper längre behövs. Då kan de i stället fråga sina egna pappor om det de vill veta.

Artikeln publicerades i Vi Föräldrar 9/2006Nästan alla i Ö-vik går i pappagrupp

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler