Nu ska jag höja min kalasfaktor

Läs chefredaktörens krönika från Vi Föräldrar 5/2009:

När man läser intervjuer med olika spännande människor så låter det ofta så här: ”Min dörr står alltid öppen. Jag bara slänger ihop en skön pastasallad och tar fram en flaska vin och ett hembakt bröd från frysen. Det viktiga är ju inte vad det är för mat, utan att jag och mina vänner får umgås, skratta och riktigt rå om varandra.”

Jag önskar ibland att jag var mer sådan. Min dörr är nämligen oftast stängd. Jag skulle troligen bli jättestörd om det bara ”kom förbi någon” utan att jag visste om det innan.
Min kompis som bor på landet menar att det här är typiskt stockholmskt. Och varje gång jag tillbringar några dagar hos henne och hennes familj i Småland så är jag beredd att hålla med. Det kommer förbi folk lite nu och då hemma på deras gård. När jag har varit där en helg har jag umgåtts med mer folk än jag gör en helg i Stockholm, trots att hon bor mitt ute i skogen och jag i en storstad.

Jag är egentligen rätt nöjd med att mitt hem är min borg, där jag kan dra mig tillbaka och umgås med den närmaste familjen och ”bara vara” på fritiden. Men nuförtiden är det ju hög status att ha 478 nära vänner (även om vissa bara är Facebookvänner) och stort umgänge. Man ska vara toppsocial. Umgås du inte, så finns du inte.

För er som älskar kalas och fest, och för er som precis som jag kan behöva en extra skjuts för att bjuda in folk, bjuder vi på kalastema i det här numret av Vi Föräldrar.
Min jobbarkompis Anna älskar nämligen att ordna kalas. Nu har hon under parollen ”Mer umgänge åt folket” gjort boken Kalas – Fest för stora och små tillsammans med kollegorna Anna-Maria och Malin. Och när jag läser den känner jag mig både peppad och inspirerad. Därifrån bjuder vi på After dagis-maskerad, med en massa bra tips. Trixet är, enligt Anna, att tänka rätt nivå på kalaset. Att inte ha kalas för andra föräldrar, utan för barnet. Ett kort kalas, med få barn. Även presenttips får vi, också det lånat från kalasboken. En så enkel sak som att alla inbjudna barn uppmanas att ta med sig varsin guldtia som present. Så har man en ask som gästerna kan stoppa sin guldpeng i, till födelsedagsbarnet. Det behöver inte vara svårare, eller dyrare än så. Barnet som får ”skattkistan” kommer garanterat vara nöjd.

Extra bra känns det att bjuda på de här enkla kalastipsen, nu när festfixarindustrin för barnkalas har blivit så stor. Det fixas kalas på bowling-, curling- och simhallar som kan gå loss på flera tusen kronor, och småbarnsföräldrar kan utan problem ruinera sig på att köpa presenter till dessa ständiga kalas. Vad hände med festglädjen och umgänget?
Jag ska nog låta Annas passion för det enkla umgänget smitta av sig. Kanske bjuder jag in till en knytis à la 70-tal, eller så blir det en picknick nere vid vattnet, när vädret tillåter. 

/Helena Rönnberg

PS. Missa inte heller intervjun som vår reporter Mia gjort med mammorna Ulrica och Sabina. De delar generöst med sig av sina känslor och tankar kring att leva med en dödlig sjukdom.

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler