Fosterdiagnostik - de här metoderna finns

Ultraljud

Ultraljud fastställer graviditetens längd, beräknar förlossningsdag samt antal foster. Kontrollerar moderkakans läge samt mängden fostervatten.
Tidpunkt och antal undersökningar kan variera mellan olika landsting. Ofta görs samtidigt en noggrann bedömning av fostrets anatomi, där man har möjlighet att upptäcka skador och missbildningar.
Om ultraljudets syfte är att söka efter eventuella missbildningar, används checklistor. Men eftersom en erfaren person kan upptäcka skador och sjukdomar hos fostret även utan checklistor, finns ingen tydlig gräns mellan ett rutinmässigt och ett mer omfattande ultraljud.
Dagens teknik är så god att man kan se uppenbara missbildningar även om man inte letar efter några. Som blivande förälder behöver man vara medveten om att missbildningar kan upptäckas trots att det inte var syftet. Vill man inte veta, måste man tala om det. Man kan också välja att avstå från ultraljud av samma skäl.
Könet kan med viss osäkerhet fastställas: det beror på hur fostret ligger, bildkvalitet och undersökarens erfarenhet.
Metoden anses riskfri för fostret.

Nackuppklarning (nupp-ultraljud)

Med nackuppklarning mäts tjockleken på fostrets nacke med ultraljud av barnmorska eller läkare som är certifierad att utföra provet. Genom att kombinera moderns ålder med ultraljudsundersökning görs en sannolikhetsbedömning för Downs syndrom eller mer sällsynta kromosomavvikelser. Kan göras från vecka 11 fram till graviditetsvecka 13+6 dagar. Därefter försvinner vätskespalten.
Visar nuppultraljudet på en förhöjd risk för kromosomavvikelser kan kvinnan välja att göra fostervattenprov eller moderkaksprov för ett säkert svar.
Metoden erbjuds inte alla som önskar. (Men man kan pröva att gå privat och själv betala).
– I Stockholms läns landsting har man beslutat att ingen under 34 år får göra nupp-ultraljud och cub kostnadsfritt om det inte finns medicinska orsaker eller stark oro, berättar Christina Wahlström, barnmorska och VD för mödravårdsmottagningen Mama Mia i Stockholm.

Kombinerat test (Cub=nackuppklarning plus blodprov)

Cub är en kombination av nackuppklarning och blodprov.

Blodprovet tas någon gång i vecka 10–14 och några dagar innan nackuppklarningen. Blodprovet mäter mängden graviditetshormon samt ett moderkakshormon. Dessa hormoner varierar sinsemellan på ett visst sätt som kan tyda på kromosomavvikelse, varav Downs syndrom är den vanligaste.
Nackuppklarning plus blodprov, ger tillsammans med kvinnans ålder en säkrare risk­bedömning än testerna var för sig. Men diagnos fastställs med moderkaksprov eller fostervattenprov.
Cub erbjuds inte alla som önskar (se nackuppklarning).

Fostervattenprov (amniocentes)

Fostervattenprov är ett genetiskt test som tas i vecka 14–15 där celler som stötts bort från fosterhinnor och foster analyseras. Alla gravida kvinnor som är 35-årsåldern erbjuds provet.
Det kan också tas vid förhöjd sannolikhet för kromosomavvikelse, om missbildning upptäckts vid ultraljud eller om man själv har eller känner till allvarliga, ärftliga tillstånd. Stor egen oro hos kvinnan för att något ska vara fel, kan också var ett skäl.
Läkaren för en tunn nål genom magen och suger ut fostervätska. Ultraljud görs för att hitta bästa provtagningsställe.
Provet kan visa kromosomavvikelse, avslöja buk- eller ryggmärgsbråck, och även påvisa en del sällsynta, ärftliga sjukdomar, samt barnets kön.
Undersökningen ökar risken för missfall en procent, det vill säga en av hundra kvinnor drabbas.

Moderkaksprov (Chorionvillibiopsi)

Moderkaksprov är också ett genetiskt test, och alltså ett alternativ till fostervattenprov (se ovan) och som kan tas något ­tidigare, från vecka 12. Tas vid förhöjd sannolikhet för kromosom­avvikelse.
Celler från moderkakan, som vuxit från samma cell som fostret, analyseras. Provet tas via livmoderhalskanalen eller bukväggen. Ultraljudsutrustning används för att nålen ska riktas rätt.
Missfallsrisk på grund av provet, 0,5–1 procent.

Metoderna gäller tidig graviditet, till och med vecka 22.

Källor: www.vardguiden.se, www.karolinskauniversitetssjukhuset.se

Artikeln publicerades i Vi Föräldrar Gravid 1/2007


Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler