Människovärdet - vad händer med det?

Just nu pågår en diskussion om den allt mer avancerade fosterdiagnostiken och om hur informationen till de blivande föräldrarna kan bli bättre.

Text: Mia Coull

Parallellt med SBU:s rapport om fosterdiagnostik (läs mer här) har en genomgång kallad Etiska frågor kring fosterdiagnostik, från Statens medicinsk-etiska råd (SMER) publicerats. Där sägs bland annat att fosterdiagnostik kan minska kvinnans oro för att föda ett skadat barn, öka hennes möjlighet att välja om hon klarar av att ta hand om ett sjukt eller skadat barn, eller för­bereda sig på att ta emot ett sådant barn på bästa sätt.
Syftet med yttrandet är, enligt Claes Hammarlund, utredningssekreterare vid Statens medicinsk-etiska råd, bland annat att lyfta fram att nya foster­diagnostiska metoder bör genomgå en etisk prövning innan de införs.
– Det handlar om att balansera intressen: mammans självbestämmande kontra fostrets rättigheter, förklarar Claes Hammarlund.
Sedan kan informationen till föräldrarna bli bättre, menar han.
– Bland annat bör mammor informeras om att även ultraljud är en form av fosterdiagnostik där man ser mer än graviditetens längd och antal foster.
Jan Wahlström är professor i klinisk genetik.
– Fosterdiagnostik innehåller många värderings­frågor, konstaterar han. Framför allt är abortfrågan laddad utifrån avsikten med diagnostiken just nu: Att om något avvikande hittas erbjuda kvinnan att avbryta graviditeten. Det handlar om vilket samhälle vi vill ha i framtiden. Hur vi värderar funktionshindrade.
För att bedriva fosterdiagnostik som tar hänsyn till människovärdet är en utökad information till det gravida paret viktig, menar Jan Wahlström. För att kunna fatta ett självständigt beslut om foster­diagnostik behöver de veta varför undersökningen görs, hur den går till, dess risker och möjligheter, vad den kan visa och vilka frågor man kan ställas inför. De blivande föräldrarna behöver dessutom en riktig bild av vad det innebär att leva med olika typer av skador som kan upptäckas.
– Informationen till det gravida paret kan delas upp i två steg för att markera att självbestämmandet är viktigt, och för att de ska kunna fatta ett beslut som är rimligt för kvinnan och familjen, säger Jan Wahlström. Den nya modell vi funderar kring är att ge information om fosterdiagnostik vid ett särskilt tillfälle för att markera att detta är något speciellt. Sedan ska tid till eftertanke och reflektion ges.
Genomgången av de etiska aspekterna kan enligt Jan Wahlström ge ett avstamp till en hållbar foster­diagnostik i ett längre perspektiv. Så att vi i eftervärldens ögon kan försvara de metoder vi använt.
– Man kan reflektera över vad de nya fosterdiagnostiska metoderna innebär i ett längre perspektiv, menar Jan Wahlström. Det behövs en övervakande funktion så att det inte ”slirar i väg”. Till exempel att kunna välja bort foster som har ”fel” kön.

Texten publicerades i Vi Föräldrar Gravid 1/2007

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler