"Ta tröttheten på stort allvar"

Att vara gravid ställer stora krav på ämnesomsättningen. Påfrestningen kan leda till sköldkörtelrubbningar, något som oftast går att göra något åt.

Precis som de flesta hormonrubbningar är problem med sköldkörteln mycket vanligare bland kvinnor än män. I Sverige behandlas ungefär hundra tusen kvinnor för störningar i sköldkörtelns hormonproduktion.
– Man vet inte säkert vad detta beror på, men en anledning kan vara att kvinnors östrogennivåer svänger under olika perioder i livet. Varje menscykel, varje graviditet och klimakteriet innebär stora hormonomställningar, säger Ove Törring, docent och över­läkare på sektionen för endokrinologi på Södersjukhuset i Stockholm.
När man är gravid anpassar sig sköldkörteln till det ökade behovet av sköldkörtelhormon. Men om sköldkörteln inte lyckas bilda rätt mängd hormoner för ämnesomsättningen kan det vara svårare att bli gravid och risken för missfall ökar.
    Omkring fem procent av alla kvinnor som fött barn drabbas av sköldkörtelrubbningar.
    – Under alla graviditeter anpassas kroppens immunförsvar för att tolerera fostret. Ungefär tre månader efter förlossningen rensas kroppen på allt som har tillhört barnet eller som immunförsvaret uppfattar som främmande och då kan antikroppar angripa sköldkörteln, förklarar Ove Törring.
    Ibland kan det läka ut av sig självt, men ungefär var tionde kvinna som fått rubbningar behöver äta det konstgjorda sköldkörtelhormonet Levaxin efter perioden.
    – En del kan sluta äta medicinen efter ett tag, andra måste äta hela livet. Om man har haft rubbningar tidigare finns det större risk att de kommer tillbaka vid en andra graviditet. Därför är det viktigt att göra ett blodprov så snart man blir gravid och cirka tre månader efter förlossningen, säger Ove Törring.

Låg ämnesomsättning kan vara orsaken…
För låg produktion av sköldkörtelhormon är vanligare än för hög. I början märks symptomen inte så väl och kan vara väldigt diffusa.
    – Det kan vara svårt att skilja dessa symptom från vanlig trötthet. Efter hand kan man få torr hud, lägre sexuallust, en del går upp i vikt och känner sig frusna. Håret kan bli strävt och många tappar hår. Senare kan rösten bli hes, hjärtat slår långsamt, allt blir jobbigt och man känner sig viljelös, säger Ove Törring.
    Det är inte ovanligt att kvinnor med låg ämnesomsättning har svårare att bli med barn.
    – Upprepade missfall eller infertilitet kan ibland bero på en immunologisk påverkan på sköldkörteln. I många fall hjälper Levaxin, säger Ove Törring.
    Eftersom alla celler i kroppen behöver sköld­körtelhormon kan symptomen komma från flera olika organ, som till exempel nervsystemet, huden, musklerna, magen, ögonen, halsen och hjärtat. Det är därför symptomen på sköldkörtelrubbningar kan vara så varierande som de faktiskt är. Kvinnor som blir gravida och som redan äter Levaxin måste kontakta läkare för att få dosen höjd.

Blodprov
– Man ska inte vänta med att höja dosen. Helst ska man göra ett blodprov inom en till två veckor. De flesta kvinnor har normal sköldkörtelfunktion eller endast lätt sänkt, så man behöver inte vara spreciellt orolig, eftersom moderkakan har enzymer som hjälper upp fostrets tillförsel av sköldkörtel från mammans hormoner. Det är när mamman har kraftigt sänkta hormonnivåer som risken för fostret är som störst, säger Ove Törring.
Jod är viktigt för sköldkörtelhormonerna och vårt vanliga bordssalt med tillsatt jod och fisk och mjölkprodukter täcker behovet under en graviditet. Däremot innehåller ofta inte flingsalt eller till exempel smaksatt salt jod.
Om mamman har jodbrist under graviditeten har fostret sämre förutsättningar för att bilda eget sköldkörtelhormon.
– Kvinnor som nyligen kommit från andra länder där marken inte innehåller så mycket jod ska vara noga med kosten. Likaså veganer, eftersom jod även finns i mjölk och fisk. Då kan det vara bra att äta någon multimineraltablett. Även rökare har ett större behov av jod i samband med graviditet. Däremot inte de som slutat röka, förklarar Ove Törring.
Men man ska inte heller överdriva intaget av jod, eftersom det det kan hämma hormonbildningen i höga doser.

… men också hög ämnesomsättning
Om sköldkörteln producerar för mycket hormon kan man drabbas av Graves sjukdom, eller giftstruma som det kallades förr.
Sjukdomen kan utlösas av långvarig stress, infektion eller en livskris.
    – Några har inga symptom alls. Andra känner sig varma och svettas lättare. Man kan få hjärtklappning och skaka i kroppen. Många får ökad aptit, men går samtidigt ner i vikt. Fostrets viktutveckling kan hämmas. Man tänker blixtsnabbt och har ofta många projekt på gång samtidigt, säger Ove Törring.
    I och med att hjärnan går på fullvarv tappar många lätt tålamodet och exploderar för minsta lilla sak. Det gör att den som har överproduktion i sköldkörteln kan få problem i olika slags relationer, både på jobbet och hemma.

Om man vet om att man har en överproduktion och äter medicin ska man helst undvika att bli gravid under medicineringen, som  pågår under 12 till 18 månader, eftersom det kan vara farligt för både kvinnan och fostret.
    – Om kvinnan ändå blir gravid ska hon kontakta en läkare för att få medicinen justerad, eftersom den kan ha stora biverkningar på fostret, säger Ove Törring.
    Graves sjukdom brukar lugna ned sig under graviditeten, men risken är stor att den blossar upp några månader efter förlossningen.
Än så länge finns ingen rutinkontroll för att fånga upp kvinnor med sköldkörtelrubbningar på mvc, men enligt Ove Törring finns det grupper som bör ta ett blodprov efter att graviditetstestet visat positivt. Sjukdomen går nämligen snabbt att spåra med hjälp av ett enkelt blodprov.
    – De som bör göra provet är bland annat kvinnor som har eller tidigare haft sköldkörtelrubbningar eller om någon nära släkting har Graves eller någon annan sköldkörtelrubbning, säger Ove Törring.

Symtom på låg ämnesomsättning

• Depression
• Trötthet
• Koncentrationssvårighet och sämre minne
• Förstoppning
• Torr och blek hud
• Torrt hår och håravfall
• Svullnad i ansiktet och över handryggarna
• Heshet
• Allmän känsla av frusenhet
• Nedsatt sexuell intresse

Symtom på hög ämnesomsättning

• Ökad aptit
• Viktnedgång
• Svettningar
• Hyperaktivitet
• Känslomässigt labil
• Darrighet
• Muskelsvaghet

Sköldkörteln (tyreoidea)

Sköldkörteln sitter på framsidan av halsen, under struphuvudet, och ser ut som en liten fjäril. Körteln reglerar många av kroppens funktioner och påverkar nästan varje organ. Bland annat reglerar den ämnesomsättningen och värmen i kroppen. Men hormonerna behövs även för att en kvinna ska bli gravid och för att graviditeten ska kunna fullföljas.
Sköldkörteln bildas redan under fostertiden, från 10–12:e veckan. Från 18:e veckan blir fostret alltmer självförsörjande av eget sköldkörtelhormon och är helt oberoende av mammans hormonproduktion från cirka 24:e veckan.
Sköldkörteln är den enda delen av kroppen som tar upp jod, som behövs för att körteln ska kunna producera sköldkörtelhormon. Jod finns i fisk, skaldjur, ägg, mejeriprodukter, i joderat bordssalt och algkapslar.

Artikeln publicerades i Vi Föräldrar Gravid 3/2007

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler