Hur miljövänlig är din bebis?

Svenska småbarnsföräldrar tillhör troligen de mest miljömedvetna i världen. Men tar vi vårt klimatansvar när det gäller blöjor? Och är vi beredda att betala priset? Vi Föräldrar gav sig ut på en granskning.

Varje år slängs 414 miljoner engångsblöjor i Sverige. Det blir totalt 20 000 ton sopor, som tillsammans fyller 23 000 sopbilar. Eller närmare 2 procent av allt hushållsavfall i hela landet. Svenska småbarnsföräldrar är mer klimatmedvetna än någonsin vad gäller tvättmedel, livsmedel och bilar, men ändå visar undersökningar att miljöaspekten ofta glöms bort när vi köper blöjor.

I en undersökning som gjordes på blöjföretaget Liberos hemsida 2008, med 15 500 svarande småbarnsföräldrar, sa en klar  majoritet sig vara beredda att betala mer för miljömärkta varor i affären. Men när det gäller blöjor angav bara en dryg femtedel, 21 procent, att de var beredda att betala extra för en miljömärkt blöja. En stor anledning tycks vara priset. 7 av 10 i undersökningen angav ”för dyrt” som anledning till att de generellt valde bort miljömärkta produkter. När det gäller blöjor angavs ofta att ”hur bra blöjan är för barnet” styrde i betydligt högre grad än om den var miljömärkt eller inte.

Bvc-sköterskan Marianne Rydin bekräftar den bilden:
– Jag har märkt att föräldrar vid besök på bvc pratar om blöjstorleken i förhållande till vikten, och de kan påpeka om blöjan känns torr eller våt. Däremot är miljövänligheten inget som tas upp.

Inte heller upplever hon att ekonomin nödvändigtvis styr vårt blöjköp:
– Priset på blöjor verkar inte vara något man funderar över, huvudsaken är att blöjan fungerar och är lätt att sätta på. Reklam och marknadsföring har nog en viss inverkan.

Stort utbud
Utbudet av engångsblöjor blir allt större i butikshyllorna. Förpackningarna lockar med budskap om att de är kliniskt testade, hudvänliga och ekologiska. Många har roliga och gulliga figurer som muppar och dinosaurier. Men bara några få är Svanmärkta, en miljömärkning för hygienprodukter som dessutom fått ännu hårdare krav från april i år. Karin Carlsson, affärsområdeschef på Svanen, förklarar:
– I de nya kriterierna har vi till exempel skärpt klimatkraven. Antingen måste koldioxidutsläppet per blöja vara lågt eller så ska blöjan vara tillverkad av en hög andel förnybara råvaror.

Svanen är en frivillig märkning. Någon allmän granskning av marknaden görs inte.
– Det är tillverkarna själva som ansöker om Svanlicens. Vi kontrollerar att de uppfyller kraven, säger Karin Carlsson.

I dagsläget finns följande Svanmärkta blöjor i den svenska handeln: Libero (i mindre storlekar), Coops egna blöjor, Änglamark samt Bambo. Linus Clausen, nordisk marknadschef vid SCA (som bland annat tillverkar Libero) ser dock ett ökande intresse.
– Vi ser att miljövänlighet har blivit en allt viktigare fråga för våra konsumenter.

Han poängterar att tillverkningen blir dyrare, men att SCA trots det inte höjt priset på blöjorna. När Vi Föräldrar tar en titt på hela marknaden visar det sig dock att den billigaste icke miljömärkta blöjan är betydligt billigare än den billigaste miljömärkta. Uträknat över hela blöjperioden är skillnaden så stor som 6 000 kronor.

Men allra billigast och miljövänligast är tygblöjor, i alla fall enligt tygblöjstillverkarna själva. Marie Walleberg, vd för Sveriges marknadsledande tygblöjstillverkare Imse Vimse, berättar:
– Precis som med annan tvätt ska man köra fulla maskiner med tygblöjor och se till att tumla snabbt och skonsamt. Våra tygblöjor är gjorda för att torka snabbt när man tumlar, och i ekologisk bomull.

Hon uppskattar att tygblöjan har mindre än 5 procent av blöjmarknaden i Sverige, men är övertygad om att tygblöjor är det mest miljövänliga alternativet.
– Det visar rapporter från såväl Råd & Rön som Naturskyddsföreningen, säger hon.

Ett av skälen är att de går att återanvända.
– Vi har motionerat i riksdagen om att familjer som använder tygblöjor borde få en miljöbonus om 500 kronor per familj eftersom de bidrar till att minska mängden sopor.

Blöjor för en miljard
Blöjmarknaden omsätter stora pengar. Förra året såldes blöjor för 1,1 miljarder kronor i Sverige, enligt Linus Clausen på SCA. Men föreställningen om ett ”växande blöjberg” stämmer trots det inte alls. De använda blöjorna som hamnar i soporna i Sverige bränns nämligen.

”Synd”, tycker Eva Eiderström, avdelningschef för Handla miljövänligt och miljömärkningen Bra miljöval vid Naturskydds-föreningen. Hon anser att det vore bättre att återvinna så mycket som möjligt, även när det gäller blöjor. Helst genom att göra dem komposterbara.
– Blöjor borde vara en resurs. Vid förbränning försvinner ju möjligheten att ta till vara på avfallet. Urin innehåller kväve som alla växter behöver, och avföring bildar mull. Det behövs produktutveckling av blöjor samt ett system för hur man samlar in och utvinner blöjavfallet, konstaterar hon.

Eva Eiderström tror inte på hemkompostering inom den närmaste framtiden, däremot en mer storskalig kompostering av blöjor. Bland annat för att säkra bakterieavdödning och att näringsämnena hamnar på rätt ställe. Hittills har inte någon komposterbar blöja funnits på den svenska marknaden. Enligt Jan Wijkmark, som arbetar som miljökonsult, har det en enkel förklaring.
– Engångsblöjor innehåller superabsorbenter, som blir som en gegga.

Samtidigt förstår att han superabsorbenter (små plastkulor med stor uppsugningsförmåga) används.
– De suger fukt fantastiskt bra, tar liten plats, är billiga att tillverka, och har bidragit till att blöjorna blivit tunnare, vilket gör att det går åt mindre energi till att tillverka och transportera dem.

Nu hävdar ett kanadensiskt företag att de faktiskt har en blöja som går att lägga på komposten. Blöjan, av märket Attitude, kan köpas i specialbutiker i Sverige för cirka 200 kronor per paket, vilket ger en kostnad på cirka 5 kronor per blöja.
– Stoppningen och plasten i blöjorna är ekologisk, och kan brytas ner. Men resårlinningen är limmad och måste avlägsnas först, säger Jennifer Ström som är kundansvarig för Attitude i Sverige.

Samtidigt garderar sig företaget med att de ännu inte hunnit kontakta någon expert i ämnet. Därför vill Jennifer Ström avråda privatpersoner från att lägga använda blöjor i den egna komposten. Än så länge.
– Vi vet ännu inte om det är godkänt i Sverige att göra detta.

Ett flertal projekt som syftar till att hitta miljövänligare material än superabsorbenter av plast pågår. Till exempel deltar Libero i forskarförsök med trämassa, medan ett forskarteam vid Högskolan i Borås bedriver forskning på en högabsorberande svamp med bakteriedödande egenskaper, som skulle kunna användas i blöjor.
– Det är mycket mer miljövänligt än att använda plastkulor, vilket görs idag. Vid kompostering utan luft kan man få biogas. Vi har materialet klart, men det behöver testas, säger professor Mohammad Taherzadeh.

På olika nätforum cirkulerar teorier om att även blöjor från Babynature Care går att kompostera, något tillverkaren Naty dock avråder ifrån.
– Mänskliga avfall innehåller bakterier som kan förorena. De måste utsättas för höga temperaturer under längre tid för att dö. Det kan vara svårt att uppnå i en liten kompost, säger Andreas Oséen Petersson vid företaget Naty.

Blöjfria senare
Att hitta rätt miljöval i blöjdjungeln är alltså inte så lätt, även om miljömärkningen är ett bra riktmärke. Och för den som redan nu vill minska sin miljö-påverkan har Naturskyddsföreningens Eva Eiderström ett mer konkret tips: Att få sitt barn blöjfritt så tidigt som möjligt. Men utvecklingen går åt motsatt håll. Barn pottränas minst ett år senare idag än för 50–60 år sedan. Eva Eiderström tror att det delvis beror på att det finns mindre tid i hemmet för potträning, men ser också en förklaring i byxblöjan.
– De är bekväma och profileras i reklamen som något man kan visa upp, något fräckt och ballt, nu senast en ”fotbollsblöja”. Men det är verkligen inte inte bra från miljösynpunkt, och man behöver fråga sig: Vem gynnar det egentligen att barnen har blöja längre?
 

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler