Frågor och svar om allergi och astma
Thinkstock

Frågor och svar om allergi och astma

Barnallergolog Johan Alm svarar på frågor om allergi och astma.

Kan barn under två år ha astma?
– Oftast är det virusinfektioner som gör att små barn väser och piper. Men barn under två år kan ha astma. Definitionen är att barnet redan har andra tecken på riskfaktorer, som eksem, födoämnesallergi eller om det finns astma i familjen. Då förstår man att det är ett barn som kommer att fortsätta ”väsa och pipa” och kallar det astma.

När växer förkylningsastma bort?
– Om barnet bara har astma vid förkylningar och inte bär på några riskfaktorer för allergi, så brukar besvären växa bort under tidiga förskoleår.
– Ibland kan förkylningsastma övergå i ansträngningsutlöst astma. Medan en liten grupp barn med förkylningsastma får allergisk astma.

Blir föräldrar inte trodda när de tror att barnet är allergiskt?
– Man kan säga så här, att det kan finnas andra förklaringar än allergi till besvär som små barn kan ha. Det är till exempel vanligt att små barn har känslig hud. Att bli röd runt munnen av ketchup brukar inte vara en allergi, utan kan bero på en irritation på grund av ämnen i tomater.
– Har barnet ilskna eksem på kroppen kan man fundera över om det finns något i kosten som barnet inte tål. Böjveckseksem beror inte alltid på allergi, men tyder på en atopisk läggning: att man även har benägenhet för allergi eller astma. 
– Magont behöver inte vara allergi, det kan finnas många orsaker till det, som att något i barnens matsmältningsorgan inte riktigt mognat ännu. 

Får barnet några antikroppar under förlossningen?
– Nej – under förlossningen tillförs inte några antikroppar under någondera förlossningssätt. Däremot får barn som föds med kejsarsnitt inte samma tarmflora som de som föds normalt, vilket kan ha betydelse för hur barnets immunsystem (antikroppar med mera) utvecklas/mognar.
 
Vad är det för skillnad mellan överkänslighet och allergi?
– Överkänslighet kallar man alla händelser när man inte tål något, men utan att immunsystemet måste vara inblandat. Att barn till exempel får röda prickar av att äta många jordgubbar beror inte på allergi, utan på att histaminer frisätts av syran i bären. Det är inte farligt på samma sätt som det kan vara när immunsystemet reagerar vid en allergi.
– Även luftvägarna kan vara överkänsliga och lättirriterade och reagera med kramp vid till exempel starka dofter eller kall luft. Man kan till exempel ha en ansträngningsutlöst astma. Besvären beror då inte på en allergi. Men krampen kan ge en astmatisk reaktion. Då är astmamediciner effektiva.

Finns belägg för att alternativ behandling som probiotika fungerar?

– Enstaka studier visar att barn som fått probiotika, det vill säga snälla tarmbakterier, som små har mindre eksem. Det är intressant, men belägg saknas för att det är en framgångsrik väg, man behöver utforska detta ytter­ligare. I princip är probiotika ofarligt, men enstaka, känsliga individer bland de minsta barnen har blivit sjuka av de bakterier man tillfört.

Kan kattallergin försvinna om jag skaffar katt…?
– Det är en total missuppfattning, en tankekullerbytta. Vissa forskningsfynd visar att barn som är uppväxta i ett hem med hund och katt mindre ofta har astma eller allergi. Att om man utsätts för allergiframkallande ämnen som mycket liten kan det kanske motverka att man utvecklar allergi. Framtiden får utvisa om det är så.
– Men: man kan inte bli av med sin kattallergi genom att träffa en katt. Då måste man undvika det man inte tål.
  
Ökar allergier bland barn fortfarande?
– Ökningstakten verkar klinga av. Alla tillstånd når en topp, en platå, annars skulle alla lida av alla sjukdomar. Det finns en del av befolkningen som har förutsättningar för att kunna bli allergiska, som har en genetisk uppsättning som gör att de är mottagliga.

Varför blir man allergisk?
– Arvet är den största orsaken till astma och allergi. Eftersom vår miljö påverkar vårt arv, bland annat hur våra gener aktiveras, kan samspelet mellan arv och miljö lära oss förstå varför vissa blir allergiska och andra inte.

Kommer vi att kunna vaccinera bort våra allergier snart?

– Att kunna bota sin allergi med en enda spruta, låter avslägset, även om forskningen gör stora och snabba framsteg. Vad som finns är så kallad specifik immunterapi (populärt kallad ”allergivaccination”), där man under lång tid får ta sprutor för att så småningom bättre tåla det man är allergisk mot; som pollen, getingstick eller pälsdjur.
– Metoden används sällan på små barn. Den kräver ju att barnet accepterar att ta en massa sprutor och förstår varför. Behandlingen erbjuds främst den som har en ilsken allergi där vanliga mediciner inte biter, men fungerar inte på födoämnesallergier.
– Den nya vaccinationstablett mot gräspollen som finns gäller bara vuxna.
(Studier pågår på barn 6–14 år, reds. anm.)

Vad kan skydda mot utveckling av allergi?
– De råd som ges av barnläkarföreningen är att undvika rökning under graviditet och spädbarnstid. Att bostaden bör vara väl ventilerad för att förhindra fukt och mögel. Samt att barnet ammas åtminstone de första levnadsmånaderna. 

När brukar pollenallergi debutera hos barn?

– De flesta får det under de senare förskoleåren, vid 4–5, eller i tidig skolålder. Att barn under tre år har pollenallergi är ovanligt.

Kan allergiproverna visa fel?
– Man får lägga pussel. Om det är en allergi som ger tydliga besvär, brukar man hitta den vid provtagning. Men det är komplicerat. Det finns personer som har uppenbara allergiska besvär utan att tester ger utslag. Tester är bara vägledande inte avgörande.
– Bara för att testet är positivt betyder det inte att man är allergisk, man ska också ha besvär. Vi skiljer noga på att vara positiv i ett test och vara allergisk. Förvånansvärt många barn har positivt test mot jordnöt – fast barnet inte ens kommit i kontakt med dem. Har pricktestet eller blodprovet visat positivt, fast man inte  har några besvär av födoämnet, får man vara vaksam och se om något är på gång. Just jordnötsallergi är något som blivit vanligare och som inte tycks klinga av med åldern.

Vad kan bidra till astma och allergi förutom arvet?
– Troligen en rad miljöfaktorer och omständigheter vi ännu inte känner till, rökning är till exempel en mycket stark riskfaktor i vår miljö. I viss mån kan infektioner bidra. Vi vet att barn som tidigt i livet har en besvärlig RS-virusinfektion, ofta får astmatiska andningsbesvär vid kommande infektioner.

Artikeln publicerades i Vi Föräldrar 6/2007

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler