Så delar vi upp dagarna
Föräldrapenningen är en trygg förmån. Men samtidigt ett pussel med många bitar som ska passa ihop. Vem ska vara ledig när? Ska man dela lika eller inte? Vi har pratat med sex familjer om hur de löst frågan om föräldraledigheten.
Text:
Emeli Grafström
Poängen med föräldrapenningen är att både pappor och mammor ska kunna få ihop arbete, familj och vardagssysslor. Den ska även täcka en större del av det inkomstbortfall som föräldraledighet många gånger innebär.
Regeringens mål är att uttaget av föräldrapenningen ska vara jämställt mellan män och kvinnor.
– Försäkringskassan jobbar till exempel med att få ut information till både mamman och pappan. Tidigare kom informationen om föräldraledighet endast till mamman. Det har visat sig att många pappor vet väldigt lite om vilka rättigheter de har. Många tror att de bara har rätt till pappamånaden, berättar
Ann-Zofie Duvander, utredare och forskare på Statistiska Centralbyrån, SCB.
När föräldraförsäkringen infördes 1974 kunde föräldrapenning tas ut under sammanlagt sex månader (i dag är den 16 månader). Bara fyra pappor i Sverige tog ut hela föräldrapenningen det året. Däremot tog 74 000 mammor tog ut alla dagarna. Skillnaderna under de drygt 30 år som gått har minskat, men fortfarande är det mammorna som tar ut de flesta av föräldrapenning-dagarna.
Under de senaste tio åren har antalet föräldrapenningdagar som tas ut av män ökat från 10,6 till 20,6 procent. Om fördelningen av föräldrapenning fortsätter att förändras i samma takt som den gjort de senaste tio åren, kommer det att dröja ända till år 2023 innan 60 procent av dagarna tas ut av kvinnor och 40 procent av män. Enligt Försäkringskassan är det först då man kan börja tala om att uttaget av föräldrapenningdagarna är jämställt.
– En konsekvens av ojämn uppdelning av föräldraledigheten är att kvinnorna hamnar efter på arbetsmarknaden, säger Ann-Zofie Duvander.
Men hon tror inte att en jämn fördelning helt skulle ta bort diskriminering av kvinnor i arbetslivet.
– Det finns så många andra faktorer som spelar in. Men en jämn fördelning skulle säkerligen leda till en förbättring.
Bara en femtedel av de uttagna dagarna det senaste året utbetalas till män. 85 procent av alla män tar ut föräldraledighet, men ofta bara en eller två månader.
Vill vara hemma
– I familjer där speciellt mamman är högutbildad tar pappan generellt ut fler dagar. Det kan bero på att mamman har ett intressant jobb som hon vill tillbaka till och att det kan vara svårt för henne att vara borta under en längre period, säger Ann-Zofie Duvander.
Men det finns flera olika faktorer som spelar in.
– När man frågar föräldrar hur de delar upp föräldraledigheten brukar de säga att ekonomin styr och att pappans jobb ofta är viktigt. En annan faktor som brukar nämnas är att mamman vill vara hemma.
Anledningen till att det är svårt att konkret göra något åt den sneda uppdelningen av föräldraledigheten är att det finns så många olika faktorer som avgör hur par delar upp sin ledighet.
– Det går inte att hitta en enda lösning, det är så många saker som samverkar med varandra. Men visst får små ändringar i alla fall en liten effekt, säger Ann-Zofie Duvander.
I och med att den nya borgerliga regeringen tog över utlovades en stor jämställdhetsbonus.
– Den innebär att den förälder som har lägst inkomst får en skattereduktion på 3 000 kronor när han eller hon börjar jobba efter föräldraledigheten och den andra föräldern fortsätter föräldraledigheten, förklarar Ann-Zofie Duvander.
Bonusen gäller även föräldrar som inte lever ihop.
Enligt regeringen har jämställdhetsbonusen två syften. För det första ska den ekonomiskt underlätta för familjer att dela lika på föräldraledigheten. För det andra ska den underlätta för kvinnor att ha kvar sin förankring i arbetslivet.
Regeringen planerar att avsätta 1,2 miljarder kronor för att införa jämställdhetsbonus. Än så länge har bonusen inte trätt i kraft.
Ledigheten en fråga om jämställdhet
Föräldraförsäkringen infördes 1974. Då hade det blivit allt vanligare att kvinnor och män skaffade sig en utbildning innan de började arbeta och fler mammor gick ut i arbetslivet, vilket förbättrade många barnfamiljers ekonomi. Föräldraförsäkringen var även tänkt att påskynda jämställdheten mellan män och kvinnor i samhället.
Innan föräldraförsäkringen kom fanns en moderskapspenning. Den innebar att alla mammor fick ett grundbelopp när de var hemma med barn, oavsett om de arbetade eller inte.
I den nya föräldraförsäkringen togs moderskapspenningen bort och pappan fick alltså också rätt att utnyttja föräldrapenningen.
För att få papporna att använda föräldrapenningdagar infördes 1995 30 dagar som bara den ena föräldern fick ta ut, så kallad mamma- och pappamånad. I dag är 60 dagar till för den ena föräldern.
Etnologen: "Unga pappor vill ta mer ansvar"
På sikt kommer uppdelningen av föräldraledighet bli mer jämställd, men vägen dit är utdragen och inte alltid helt självklar.
– Föräldraledighet har gått från att vara en fråga om hälsa och social-politik till att handla om arbetsliv och jämställdhet, säger
Ida Hult, etnolog och framtidsanalytiker på företaget Trend Ethnography.
Unga killar från 16 år och uppåt är väldigt inriktade på att vara delaktiga i föräldraskapet, men däremot svarar de mer mot yttre krav än kvinnor.
– Om chefen inte tycker att pappaledighet är bra stannar ofta mannen kvar på jobbet, till skillnad från kvinnan. Män kan avstå från föräldraledighet utan att ifrågasättas som förälder, förklarar Ida Hult.
Men de unga killarna vill ta mer ansvar och numera finns barn med i mansrollen: en ”barnorienterad maskulinitet”. Ett exempel är alla de pappaförebilder som har kommit på senare tid.
– Att vara förälder blir ett val. Men man vill vara pappa på sitt eget sätt. Vi lever i ett postmodernt samhälle där kvinnor och män vill maximera sina liv och förverkliga sig själva. Man zappar mellan olika roller, där rollen som förälder är en, säger Ida Hult.
En annan anledning till killars vilja att vara mer delaktiga är kommersialiseringen.
– Barn blir som en slags accessoar. Nya barnvagnar för män, coola skötväskor. Barn finns helt enkelt med i det man bör göra, tillsammans med att resa, kunna flera språk och så vidare.
Unga kvinnor står delvis kvar. De kommer fortfarande att ta det största sociala ansvaret, som att packa gympapåsar och komma ihåg mormors födelsedag. Men även här sker en värderingsförändring, om än väldigt långsam.
– Diskussionen om föräldraledighet har blivit otroligt hetsig. För det finns även problem med en ökad jämställdhet. Kvinnorna fråntas sin rättighet att vara hemma länge och det passar inte alla. Det har även blivit en klassfråga mellan hög- och lågutbildade. När jämställdheten blir påtvingad kan den bli ett problem, förklarar Ida Hult.
– Men precis som de flesta stora förändringar i samhället kommer även frågan om jämställd föräldraledighet bli självklar, även om det tar sin tid, spår Ida Hult.
Så här delade vi – 6 familjer berättar
”En del äldre män på jobbet blev irriterade”Peter, gift med
Ros-Marie. Fyra barn mellan 16 och 25 år.
Hur delade ni upp föräldraledigheten?–
Aron,
vår yngste son, föddes när min fru hade jullov. Hon pluggade och hade
bara vårterminen kvar. Så vi bestämde oss för att det var bäst att hon
gick klart sin utbildning. Hon hann vara hemma tre veckor innan skolan
började, sen var jag föräldraledig i åtta månader.
Hur fungerade det?– Det var lite speciellt med maten.
Ros-Marie
fick pumpa ut mjölk och så fick Aron det av mig i nappflaska dagen
efter. Det gick bra. Jag tror faktiskt att det var mer besvär för
Ros-Marie att pumpa varje dag. Det var absolut den bästa lösningen just
då. Jag tog med honom ut så mycket som möjligt och gjorde sådant som
behövde göras utomhus. När han var stor nog fick han sitta i en bärstol
på ryggen.
Hur reagerade folk i din omgivning på att du var hemma?–
En del äldre män på jobbet blev riktigt irriterade. De kunde inte
förstå varför jag skulle vara hemma över huvud taget. Vissa tyckte att
det var hemskt. Andra tyckte att det var fantastiskt. Att det var bra
gjort. Men jag hade nog inte vågat vara hemma ensam den första tiden
med första barnet. Det underlättade att det var vårt fjärde barn.
”Den som föder ska få lite längre föräldraledighet”
Sarah, gift med
Michaela. Sonen
William, 10 månader.
Hur har ni delat upp föräldraledigheten?–
Jag var föräldraledig direkt efter födseln, eftersom jag ammade. Nu har
vi precis bytt. Vi hade kommit överens om att den som var gravid och
födde barnet skulle få lite längre föräldraledighet. Jag var ganska mör
efter förlossningen, så en extra månad hemma var inte mer än rättvist,
tycker jag
Tog din fru ut de tio pappadagarna?– Ja, det
var inga problem. Sedan en tid tillbaka är det möjligt för mamman att
ge dagarna till någon annan närstående om inte barnets far finns med i
bilden.
– Vi har fått bra bemötande från Försäkringskassan hela
tiden. Visst förutsätter de att den andra föräldern är en pappa, men
det är ju inte så konstigt. Det viktiga är att de inte har reagerat på
ett speciellt sätt när jag rättat dem.
Är det viktigt att dela lika?–
Det är viktigt att båda föräldrarna är hemma en längre period, men det
behöver inte vara exakt lika. Tvärtom tycker jag att den som föder kan
få lite extra tid hemma om hon vill. Men det är viktigt att få vara
hemma. Man växer av att ha huvudansvaret för barnet. Man blir tryggare
i sin roll som förälder.
– Börja spara pengar tidigt i graviditeten,
så att båda har råd att vara hemma och så att man har råd att dra ut på
föräldraledigheten om man vill.
”Jag skulle gärna vara en hemmaförälder”
Helen, dottern
Chloe, 9 veckor.
Hur har du gjort med föräldraledigheten?
– Jag är ensam mamma, eftersom
Chloe
är ett donatorbarn från Danmark. Så jag är hemma hundra procent av
föräldraledigheten. Det funkar bra, tycker jag. Det var ju inget som
bara hände, allt var planerat. En nackdel med att vara ensam kan vara
det konstanta behovet av att alltid vara tillgänglig, utan någon
egentid.
När ska du börja jobba igen?
– Jag ska börja söka
jobb igen i januari 2008 och jobba halvtid till hösten samma år. Just
nu försöker jag ta ut så få föräldralediga dagar som möjligt, för jag
vet att jag kommer att vilja ta ut dagar när Chloe går på dagis och i
skolan. Men allt är en fråga om ekonomi. Hade jag råd skulle jag gärna
vara hemmaförälder.
”Ella har fått hänga med till jobbet”
Helena, sambo med
Jann. Sonen
Leon, 4 år och dottern
Ella, 8 månader.
Hur delar ni upp föräldraledig-heten?
–
Eftersom jag startade eget företag för ett och ett halvt år sedan har
jag tagit med mig Ella till jobbet. Jag har varken haft tid eller
pengar att vara ledig. Jag var hemma de tre första veckorna, sen har
hon fått följa med. Nu tar jag ut föräldrapenning tre dagar i veckan
för att få någon ersättning. Företaget är så pass nytt ännu att jag
inte tar ut någon lön.
Varför har ni valt att dela så?
–
Min sambo är också egen företagare, men eftersom det är han som tjänar
pengar just nu har han inte haft någon möjlighet att vara ledig, trots
att han har varit sugen på att vara hemma. Men vi delar på ansvaret.
När han slutar på eftermiddagarna tar han Ella medan jag är kvar i
butiken. Det skulle inte fungera ekonomiskt om han tog ut
föräldraledighet nu.
Hur är det att ha med sig barnet på jobbet?
–
Det har gått över all förväntan. Det går om man vill och vi har fått
mycket hjälp av mamma och svärmor. Och kanske har det gått lättare
eftersom min butik är en barnbutik.
– Vi har försökt att planera
framåt. Vi hoppas på att kunna flytta utomlands och fortsätta företaget
där. När vår första son föddes tog jag ut föräldraledighet. Vi sparade
ungefär 150 dagar som min sambo ska ta ut när vi flyttar. Samma sak har
vi tänkt göra med Ellas dagar.
”Det kändes som om Peter var borta jämt”
Helena och
Peter. Sonen
Joel, 3 år och dottern
Emma, 5 månader.
Hur har ni delat upp föräldraledigheten?
– När
Joel föddes var
Peter
hemma de tio pappadagarna, sedan började han jobba. Det kändes som om
han var borta jämt och jag kände mig väldigt ensam och ledsen. Han tog
någon vecka ledigt när jag fick extrajobb, men annars har farmor och
mormor ställt upp. Jag fick ta alla Peters dagar, förutom de 60 som han
måste ta.
Med
Emma har jag varit föräldraledig och Peter
har haft sina pappadagar och lite ledigt över jul. Med andra barnet
känner jag mig inte lika utelämnad och ensam, men visst skulle jag
vilja sätta mig som telefonist och jobba.
Varför har ni valt att dela så?
–
Jag har inte haft något jobb att gå till. Jag söker jobb jämt, men
vilken arbetsledare vill satsa på en mammaledig tvåbarnsmor, säger
Helena.
– Visst skulle jag vilja vara hemma mer om Helena hade haft
ett fast jobb och tjänat lika mycket. Jag skulle mer än gärna ha Joel
och Emma, ta matlagning, lek, städning, disk, tvätt, handling, men nu
blir det Helena som gör allt. När jag är hemma vill hon hitta på något
kul. Jag tror att man kommer närmare barnen om man har dem ensam, säger
Peter.
– Till alla som tror att papporna inte vill eller får vara
hemma med sina barn: kolla upp situationen bakom. Det kanske är så att
man helt enkelt inte har råd, säger Helena.
”Den här gången delar vi ungefär lika”
Per, sambo med
Anna. Barnen
Nils, 7 år,
Erik, snart 3 år och
Astrid, snart 1 år.
Hur har ni delat upp föräldraledigheten?
–
Med första barnet var jag hemma i ungefär en månad, plus semesterledig
två och en halv månad. Med andra barnet var jag ledig lite mer: med
semestern blev det nog fem månader.
– Den här gången delar vi
ungefär lika. Jag ska vara hemma i minst åtta månader, tills Astrid
börjar förskolan i höst. Anna var hemma de första månaderna när hon
ammade.
Varför har ni har delat just så?
– Egentligen är
det inte föräldrapenningen i sig som har styrt, utan möjligheten för
olika ledighet i jobbet. Och även möjlighet att få förskoleplats. Det
viktigaste i planeringen har varit att vara ledig med barnen så länge
som möjligt. För min chef har det aldrig varit några problem att jag
har varit ledig, däremot har jag planerat ledigheten i god tid i förväg.
Är föräldraledigheten med Astrid annorlunda?
–
Ja, nu är tiden mycket mer strukturstyrd. Ett barn ska till förskolan,
ett till skolan och ett ska vara hemma. Det blir inte så mycket tid
över till annat än planering. Men det är verkligen bra att vara
föräldraledig. Anna och jag har varit helt överens.
Artikeln publicerades i Vi Föräldrar 4 2007