Får jag inte längre säga att mitt barn är

Får jag inte längre säga att mitt barn är "duktigt"?

Får jag inte längre säga att mitt barn är "duktigt"?

Janas krönika. Efter en föreläsning om barns självkänsla är det många föräldrar som undrar om de bör sluta säga att deras barn är duktiga. Nej, det behöver du inte alls, menar Jana Söderberg.

Får jag inte säga ”duktig” längre?

… undrar många föräldrar oroligt efter föreläsningar om barns självkänsla. Proffstips lätt tillgängliga när som helst har inte alla gånger bidragit till en större trygghet hos dagens föräldrar. Snarare tvärtom. Föräldrar lämnas med olika sanningar och budskap som lätt skapar förvirring och rädsla att göra fel. Och så är det även med bekräftelse. Därför vill jag säga det på en gång. Du gör aldrig något fel så länge du bekräftar ditt barn positivt och från hjärtat. Men det finns mer eller mindre effektiva sätt att ge beröm, uppskattning och kärleksbevis så att de når fram till ditt barn och stärker barnets självkänsla eller självförtroende.


Några enkla tips för att göra din bekräftelse till en värdefull gåva:


1. Ge din bekräftelse en avsändare. Det innebär att istället för att säga ”Vad duktig du är!” kan du säga ”Jag är så glad att du kämpade så hårt för detta resultat (eller) …att du vågade prova.”

2. Fastna inte i fraser som ”Älskar dig – puss, puss…” då tappar orden sitt känslomässiga värde och vi slutar ta dem till oss. (Kanske du till och med har hört ditt barn svara någon gång lite irriterat ”Jag vet!”.) Använd istället egna ord som ”Jag är så lycklig att jag fick just DIG som son/dotter!” eller ”Jag är så glad att du finns!”.

3. Bekräftelse är mer än bara ord. När ditt barn kommer hem och vill visa en teckning eller bara berätta om sin dag i skolan eller förskolan. Ta dig några minuter, även om du egentligen hade tänkt ringa ett samtal eller börja med matlagningen, och lyssna intresserat. Utforska teckningen tillsammans med barnet istället för att snabbt kommentera ”Vad fin den är!”. Att du är intresserad av det barnet har att berätta bekräftar för barnet att det är viktigt och respekterat. I mina ögon är inte den föräldern som skriker högst vid sidlinjen den bästa föräldern utan den som först stänger av mobilen under barnets fotbollsmatch.

Förra helgen var jag på en underbar 50-årsfest hos goda vänner. Många härliga tal och varma ord som lockade fram tårar hos födelsedagsbarnet. Jag kunde inte låta bli att undra hur många gånger hon hade hört all denna uppskattning förut. Och hade hon någonsin fått höra vad hon betydde i så många människors liv om hon inte hade firat sin födelsedag?

Varför väntar vi och håller inne med att uttrycka vår uppskattning, vår kärlek och bekräftelse för andra i väntan på ett högtidligt tillfälle? Att uttrycka för andra vad de betyder för oss, men speciellt våra barn, kan aldrig vara fel så länge vi menar det.

Hur ofta har du stått framför ditt barns säng och kärleksfullt tittat på din fridfullt sovande unge innan du har lagt dig? Stolt och fylld med tacksamhet och kärlek lämnar du rummet, men ditt barn kommer aldrig att veta dina tankar och att du har stått där ikväll.

Vänta inte till konfirmationen, 20-årsdagen eller bröllopet för att formulera de perfekta orden. Skriv en liten post-it lapp idag istället som barnet kanske hittar imorgon bitti på sitt skrivbord, eller ett sms. Är det inte de där oväntade små ögonblicken i livet som vi minns med värme?

Låt 2011 vara ditt år av uppskattning. Även om det känns stelt att planera för det – sätt mål för varje dag att ge positiv uppskattning till andra (och dig själv naturligtvis!).

… och glöm inte att du visst kan säga ”duktig” så länge ditt barn får känna att det även är älskat när det inte är duktigt!
 

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler