Du har väl också världens sötaste bebis hemma?

Du har väl också världens sötaste bebis hemma?

Du har väl också världens sötaste bebis hemma?

Var hittar Vi Föräldrar sina omslagsbebisar? Den frågan fick jag häromveckan när jag blev intervjuad av föräldrasajten Allt om barn. Jag berättade att de flesta av våra gulliga omslagsbebisar hittar vi bland er läsare. Ibland genom mejl vi får, andra gånger genom att vi träffar en gullig bebis på stan. Vi har ingen brist på omslagsmodeller, utan skulle kunna göra många många fler omslag än de 14 per år som vi gör nu.


”Men är alla bebisar verkligen söta?” frågade reportern från Allt om barn. Den frågan ställde hon flera gånger, på olika sätt, och jag tror hon ville att jag skulle svara nej, alla bebisar är inte söta.


Hade jag gjort det kan ni tänka er rubriken: ”Vi Föräldrars chefredaktör: Många bebisar är fula!” Och så kan man faktiskt inte säga, det känns inte bra att betygsätta utseendet på bebisar på det sättet. 


Men jag har en bekännelse att göra. Jag har tyckt att andra bebisar är fula. När vi fick vår första dotter var hon den sötaste bebis jag någonsin hade sett. Jag har skrivit det förut i den här tidningen, men jag tyckte verkligen synd om de andra föräldrarna som låg samtidigt som oss på BB.


Vilka stackare, vad avundsjuka de måste känna sig när de får syn på min ljuvliga dotter. När de själva hade fått så små skrynkliga, blek-rosa trynen till bebisar. Jag kunde inte förstå hur just vi kunde ha sån tur.


Innan var det svårt att förbereda sig på hur man skulle känna när man träffade sin bebis för första gången. Hur skulle han eller hon se ut, vem skulle hon likna? Tänk om jag inte kände någon mamma-kärlek…?


Och så fick vi träffa henne. Vår dotter, det mest bedårande knyte som världen skådat.


Nuförtiden, när jag tittar på gamla foton, ser jag en annan bild. Vår dotter, en helt vanlig bebis. Lika skrynklig och ynklig som alla andras. Jag måste ha fått på mig någon sorts föräldralinser när jag födde henne. Såna där som gör allt lite extra rosa och skimrande.


Och det väl det som är så finurligt fixat av naturen. Att när vi får vårt barn, så rusar alla hormoner till vår hjälp och ropar ”Vilket underverk!”. Om vi inte kände så skulle vi kanske inte beskydda de där hjälplösa små liven med samma engagemang.


Och det behövs rejäla föräldralinser. För det kommer vaknätter. Tidiga morgnar. Ont i magen. Sena nätter. Blöjbyten. Trötthet. Trötthet. Och ännu mer trötthet. Och att (kanske för första gången på riktigt) ställa sina egna behov på en plats länge ner på listan. 


För att en sådan stor omställning ska fungera krävs det att vi föräldrar får världens sötaste barn.


Håll utkik, för i dagarna lanserar vi en ny rolig funktion på vår hemsida, ”Mitt omslag”. Där kan du skapa din egen omslagsbebis och skriva ut på färgskrivare eller mejla till släkt och vänner. För du har väl också världens sötaste bebis hemma!"


/Helena Rönnberg, chefredaktör


Krönikan publicerades i Vi Föräldrar 7/2008

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler