Barnets språkutveckling - 7 frågor och svar

Barnets språkutveckling - 7 frågor och svar

Barnets språkutveckling - 7 frågor och svar

Din bebis börjar närma sig året och kanske pratas och jollras det en hel del. Men språk är mycket mer än bara ord, konstaterar Annika Ingemarsson, legitimerad logoped inom barnhabiliteringen på Habiliteringscenter Flemingsberg.

1. Vad ska en bebis som närmar sig ett år kunna?
– Ett barn i den åldern ska kunna ta enkla uppmaningar som ”Hämta bollen” eller ”Titta på hunden”. De flesta barn yttrar sitt första ord kring 1 års ålder. Många barn i 1-årsåldern har till och med ett ”ordförråd” på ett par ord, men dessa ord kan oftast bara den närmaste familjen förstå. Samma ord kan också ofta användas för att benämna många olika saker. Barnet kan ofta peka ut sig själv och välkända personer på bild. Barnet kan visa glädje såväl som starkt missnöje och har ofta tydliga preferenser. Barnet kan härma och tycker ofta om att göra det.

2. Vilka ord är de vanligaste första orden?
– Ofta är det mamma, pappa, ett syskons namn eller något favoritföremål/gosedjur. Även äta, dricka och napp är vanliga ord i det tidiga ordförrådet.

3. Ska man prata bebisspråk?
– Det är inte farligt att gulla med bebisen och prata bebisspråk som en mysig lekstund, men i övrigt ska man prata med barn med korrekta ord och fullständiga meningar. Däremot behöver man inte prata med små barn i onödigt långa och komplicerade meningar.

4. Förstår bebisar mer än de pratar?
– Ja, i de allra flesta fall förstår de vad du säger även om de inte själva pratar.

5. Kan man hjälpa sitt barn med språkutvecklingen?
– Absolut! Genom att samtala, läsa, sjunga och genom att leka enkla samspelslekar och ge-och-ta-lekar. Språkutvecklingen är så mycket mer än enbart det talade språket.

6. Hur utvecklas språket?
– Under det första levnadsåret läggs grunden för tal- och språkförståelsen och den generella språkutvecklingen. Redan hos mycket små spädbarn finns förmåga till turtagning, och det är ur den som tal- och språkutvecklingen tar sin början. Ofta förekommer också mycket enkla rollekar, som att bädda ner nallen/dockan.
– Barnet är fullt på det klara med att det finns ett ”jag” och ett ”du”, och att det krävs två för att kommunicera. Det påkallar uppmärksamhet och kan visa starkt missnöje om det inte får den uppmärksamhet det vill ha.
– Under förskoletiden utvecklas oftast såväl förståelse som ordförråd och uttal i en rasande fart. Barnens ordförråd ökar kontinuerligt, och det utvecklar även sin förmåga till att formulera längre och mer grammatiskt komplicerade meningar.
– Parallellt utvecklar barnen även förmågor som empati, mer abstrakt förståelse för hur språket utvecklas och en lyhördhet för språkets mer subtila beståndsdelar. Mellan 4 års ålder och skolstarten når barn en mer komplex språklig nivå med vad som kallas för språklig medvetenhet, det vill säga en början till förståelse av att språket består av ord och att orden består av olika språkljud.
– Barnet utvecklar också en ökad förmåga till att koncentrera sig, att lyssna på längre berättelser och inte minst kunna återberätta med egna ord.

7. Ska jag oroa mig om min ettåring inte pratar?
– Nej, det viktigaste fram till 2-årsåldern är att barnet har en god språklig förståelse, samspelar bra och är intresserat av att kommunicera. Många barn kommer inte igång med talet på allvar förrän i 2-årsåldern.

Publicerad i Vi Föräldrar Första Året nr 2, 2011.

Läs mer

Se även

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler