Ät upp - rädda miljön

Ät upp - rädda miljön

Ät upp - rädda miljön

Vad är egentligen viktigast för den som vill vara klimatsmart: lock på kastrullen, sopsortering eller något annat? Vi har ställt 10 frågor om miljön till Örjan Lönngren, klimatcoach i Stockholm.

1. Om man inte är så kunnig om miljöfrågor men ändå vill göra något – vilket är då det enskilt viktigaste man kan göra?
– Att man inte köper för mycket mat och att man inte slänger mat. Det går åt enormt mycket resurser till vår matproduktion. Jordbruket står för en stor del av miljöbelastningen, så att inte slänga mat kan få en jättestor effekt.
– Totalt sett slängs omkring 25 procent av all mat som produceras i Sverige. Eftersom matproduktionen orsakar utsläpp av två ton växthusgas per person innebär det alltså att den slängda maten orsakar ett halv ton växthusgaser per person och år. Och att slänga mat är, har jag en känsla av, inte minst vanligt bland barnfamiljer. Vi slänger matrester och vi köper halvfabrikat men äter bara en del och slänger resten. Vi veckohandlar en massa saker som inte går åt, tänker kanske att ”Nu ska barnen äta frukt när de kommer hem från förskolan eller skolan” – men så gör de inte det.

2. Men är verkligen maten det största problemet, är det inte flygresorna?
– Jo, egentligen orsakar flygresorna större utsläpp, men det här med maten är så oerhört onödiga utsläpp. Och eftersom de flesta inte flyger – i alla fall inte så mycket – så är det egentligen bara i familjer som flyger som flygresorna står för de största utsläppen. För dem som inte flyger orsakar maten större utsläpp. Och flygresorna är inte bara dåliga, de ger oss nya upplevelser också.

3. Så vi måste inte sluta åka på utlandssemester?
– Absolut inte. Däremot kan vi variera oss mer. Något år kanske vi flyger, ett annat kanske vi tar tåget eller en färja istället.
– Tågresor är jättebra för miljön, dessutom är de en upplevelse i sig, framför allt för barnen. Nu är det visserligen inte alltid så enkelt att åka tåg till andra länder, men om fler efterfrågar sådana resor så kanske det förbättras. Det vi behöver fundera på, det är våra långa flygresor. Vi åker många gånger väldigt långt bort – till Thailand, till Florida…
– Totalt sett orsakar vi i Sverige utsläpp på i genomsnitt 10 ton växthusgaser per person och år. Det inkluderar allt vi gör. Om vi väljer att dessutom flyga till Thailand så ökar utsläppet med 5 ton per person. Om hela familjen åker kan en enda Thailandsresa orsaka utsläpp på 20 eller 25 ton växthusgaser
– Att resa till Thailand eller Florida är säkert fint, och det kanske man kan göra någon gång – men inte alltid. Nästa gång kanske man kan resa inom Europa – att välja en kortare flygresa betyder väldigt mycket för miljön. Och gången efter det kanske man kan ta tåget istället för flyget.

4. Måste vi sluta åka bil?
– Vi åker bil alldeles på tok för mycket. Väldigt många bilresor är dessutom väldigt korta, runt fyra–fem kilometer. Där kan vi fundera: Måste vi verkligen ta bilen de gångerna? Kan vi inte cykla när barnen ska lämnas på förskolan, fotbollsträningen eller pianolektionerna? Det är bra på många sätt, till exempel får man ju motion också.
– Bor man på en plats med bra kollektivtrafik så är det ett bra alternativ.

5. Måste vi köpa ny bil?
– Nej, men när det är dags att byta är det bra att välja en bil som drar så lite bensin som möjligt, och gärna en miljöbil. Om de som har stora suv:ar istället väljer bilar som drar kanske hälften eller två tredjedelar i bensin så blir det väldigt stora miljöbesparingar bara av det – och i den svenska trafiken har vi normalt sett ändå ingen användning för alla de där hästkrafterna.

6. Måste vi sluta äta kött?
– Inte sluta, men halvera köttätandet. Man kan vända på tänkandet och låta rotfrukter, bönor och linser vara huvudingredienser och så får köttet vara ett tillbehör, mer som en kryddning. Då räcker den mängd kött man normalt använder till en person till fyra. Och när du köper kött, välj gärna svenskt.

7. Behöver vi ändra matvanor på något annat sätt?
– Det vore väldigt bra om vi kunde minska mängden ris och istället äta mer potatis, pasta, mathavre, quinoa och liknande.
– Det ris vi normalt köper i Sverige är så kallat sumpris som växer under vatten, det orsakar stora utsläpp. Om man däremot hittar bergsris så är det okej.

8. Alla tips om att lägga lock på kastrullen när man kokar mat, välja ekokläder, släcka lampan när vi går ut ur ett rum, sopsortera – hur stor effekt har sådant?
– Ska jag vara ärlig så är det de saker vi hittills har tagit upp som är de stora. Att inte slänga mat, att inte alltid flyga utomlands på semester, att inte alltid ta bilen, det är sådant som har effekt.
Att lägga lock på kastrullen och att använda vattenkokare – det är en väldigt liten del av människans utsläpp som orsakas av detta. Men jag vill absolut inte säga att vi inte ska göra det, det kan ha betydelse för att göra oss till medvetna samhällsmedborgare.
Att köpa ekokläder – egentligen är det viktigaste att köpa kläder du verkligen vill ha och kommer att använda, och att du, när du inte vill ha dem längre, lämnar dem till second hand. Att köpa något bara för att det ska bli liggande är inte bra. Det är konsumtionsmängden det handlar om, att inte överkonsumera.
Att släcka lamporna – så länge du är hemma och rör dig mellan rummen behöver du inte släcka och tända hela tiden. Däremot är det bra att göra det om du går hemifrån.
Att sopsortera – det är däremot viktigt, på så sätt kan vi spara mycket råvaror och det är väldigt bra för miljön.

9. Hur kan man prata med barn om klimatförändringar och miljö?
– Det viktiga är att inte på något sätt skrämma barn om att jorden håller på att gå under eller att det är en katastrof som står för dörren. Den människa som blir rädd blir ofta handlingsförlamad.
– Jag brukar ofta göra jämförelser med djur när jag pratar med barn: ”Titta på djuren. De lever bra och nära naturen. Hur kan vi leva mer som dem? När de förflyttar sig, till exempel, hur gör de då? Jo, de använder muskler, inte bilar.

10. Blir det inte dyrt att leva miljövänligt?
– Nej, det behöver det inte bli. Att sluta slänga mat blir billigare. Man kan till och med få råd med lite dyrare ingredienser till matlagningen om man vill det.
– Att minska på köttet och ersätta det med bönor och rotfrukter kan också bli billigare.
– Att inte alltid ta flyget till utlandssemestern – det är svårt att säga vad det får för ekonomisk effekt, särskilt nu när flygresor kan ha så låg prisnivå och tåg inte alltid är billigare.
– Men att ta cykel istället för bilen är något man kan tjäna pengar på.
– Fast allra mest handlar det om att tänka på ett annat sätt än vad det kostar i pengar – och helst att tänka tillsammans i familjen. Barnen är en resurs, de är bra på sådant här. Lyssna på dem, prata med dem, bestäm tillsammans hur ni ska göra så att alla blir delaktiga. $$$

Därför måste utsläppen minska

Jordens temperatur stiger allt snabbare, har FN:s klimatpanel konstaterat. Orsaken är människans utsläpp av växthusgaser, bland andra koldioxid.
Under de närmaste hundra åren kan jordens medeltemperatur öka med upp till 6,4 grader, vilket i så fall skulle få allvarliga följder. Redan nu syns effekter som fler översvämningar och mer extrem torka.
Naturvårdsverket har i en rapport konstaterat att resor, boende och mat är de områden där vi konsumenter orsakar störst klimatpåverkan.

Myndigheten har också identifierat fem nyckelaktiviteter som är avgörande och där det alltså finns stora möjligheter att påverka utsläppen. Dessa är:
– Hur mycket och vilken bil vi åker.

– Hur långt och hur ofta vi flyger.

– Hur mycket och vilket kött vi äter.

– Hur vi värmer våra bostäder.

– Hur mycket el som används i bostaden.

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler