Publicerad: 12 november 2009
Att ha många barn innebär inte längre att ha ett helt fotbollslag. – Redan när man har fyra barn kan man få kommentarer som ”Tänker ni befolka hela jorden?” Få gratulerar när man väntar sitt fjärde barn, säger Malin Alfvén, Vi Föräldrars barn- och föräldrapsykolog.
Malin Alfvén tror att två barn för de flesta är det mest ”normala”. Och att omgivningen därför kan vara skeptisk mot den som får många fler än så.
– Min käpphäst är att man kan vara avundsjuk för att man själv önskat sig fler barn än man fick.
Andra kan tänka att det verkar vara jobbigt att ha många barn och själv inte kunna föreställa sig att ha nio, funderar Malin Alfvén.
Malin Alfvén
Omgivningen håller koll på en familj som har många barn.
– De ställs högre krav på dem som har många barn. Man tittar och tolkar utifrån antalet barn och tänker ”Nu får vi ser hur det här går – eller inte.”
Med många barn i familjen behöver syskonen vara delaktiga för att vardagen ska flyta på. Inget fel i det, enligt Malin Alfvén:
– Jag tror på att ge barnen många syskon om man har möjlighet eftersom det är kul med syskon. Jag ser det som att när vi vuxna ger barnen syskon får de ställa upp för varandra, framför allt får de äldre syskonen finnas till för de yngre. Man måste kunna hjälpas åt även om det inte är kul hela tiden.
– En del föräldrar vill inte be barnen om hjälp, de tycker att barnen har sina egna saker att ta hand om.
Men det har de vuxna också. Det måste vara lite rättvist i familjen när det gäller att hjälpas åt, säger hon.
Ytterligare en tanke är att barnen ju inte valt att få så många syskon, Malin Alfvén parerar med att barnet nu faktiskt befinner sig i en familj med många barn och därför får anpassa sig.
Enklast är om man redan från början vänjer barnen vid att hjälpa till:
– Har man bett barnen om hjälp från början så tar de ansvar när de är äldre. Även ett litet barn kan hämta en ren blöja eller nappen. Att få känna sig delaktig är något positivt. Vi människor mår bra av att få hjälpas åt och göra saker för varandra, menar Malin Alfvén.
Glädjeämnen för den med många syskon kan, enligt Malin Alfvén, vara att få leva nära och lära känna många olika personer.
– Sedan är det häftigt att veta att man är omgiven av många som bryr sig om en.
I en del kulturer vill man få många barn för att någon ska försörja en när man blir gammal. Eller så påbjuder den tro man har att alla barn ska vara välkomna.
I vår kultur har vi ett val när vi blir gravida.
– Även om man tänker att det bara blivit att man fått många barn så har man nästan alltid gjort ett aktivt val varje gång man beslutar sig för att fullfölja en graviditet, konstaterar Malin Alfvén.
Svårigheter med att vara många kan vara att det kan vara svårt att få plats med alla, till exempel i en vanlig bil – och att man kanske inte blir bortbjuden lika ofta som tidigare. Det är ju enklare att ha en tvåbarnsfamilj på middag än en familj med nio ungar…
– Men gruppen anpassar sig till att vara många, det går inte att alla samtidigt pratar eller hävdar en åsikt, man lär sig känna av när det blir läge. Man blir också duktig på att vänta på sin tur – även om inte alla barn kan det. Något av barnen kan utmärka sig i gruppen – men då har det många syskon som kan hjälpa till att uppfostra, säger Malin Alfvén.
Sedan lär sig både barn och vuxna i stora familjer att det inte alltid kan vara rättvist. Men sådant är ju livet också.
Något Malin Alfvén funderar över är om föräldrar med många barn har lika dåligt samvete över sådant de inte hinner med som familjer som inte har så många barn kan ha.
– Min erfarenhet är att den som har många barn får mindre dåligt samvete över sådant de inte hinner med. De anpassar sig efter situationen och kan tänka att de valt att ha många barn istället för att känna att de måste hinna med att städa oftare, till exempel.
Man kan behöva ge avkall på andra saker också om man har många barn. Det kan vara tanken om att hinna med att ha egen tid med vart och ett av barnen, förutom att prata en liten stund på kvällen när man nattar barnen. Eller att man inte längre har råd att resa utomlands på semestern.
Malin Alfvén tror inte på att många barn skulle vara ett sätt att försörja sig genom att leva på bidrag. Hennes uppfattning är att det ofta är de välutbildade med god ekonomi som väljer att få många barn i dagens samhälle.
– Att ha många barn måste handla om att gilla barn och tycka att det är kul med barn. Vi lär oss ju något med varje barn vi får. Det är lika unikt med nionde barnet som det första eftersom man inte vet vem som kommer till familjen.
Publicerad i Vi Föräldrar nr 13, 2009.
Jag har själv 4 barn, har haft den stora lyckan att få tvillingar två gånger! Nu är mina stora pojkar 7 år och min dotter och yngste son 2 år. Jag och min man hade inga problem med att det skulle bli tvillingar igen andra gången, däremot upplevde jag att omgivningen oroade sig och många gånger kom med elaka eller otänkta kommentarer. Våra närmaste släktingar har dock ställt upp i ur och skur och de ber ofta att barnen ska få sova över för att få rå om dem. Jag är stolt över min stora familj, och jag vet att mina barn är glada över att de har sina syskon som de står väldigt nära! Det är alltid liv och rörelse hemma hos oss, inte alltid konfliktfritt, men det tror jag inte att det är även om man har ett eller två barn. Mina barn är det bästa som har hänt mig och jag instämmer helt i det någon en gång skrev om att få tvillingar: det innebär dubbelt så mycket glädje och dubbelt så mycket kramar!
Jag har ett barn och jag är ganska nöjd med det, jag kan leka med min son och sen kan jag vila. Jag tycker om att ha det ordnat hemma,lugnt,tyst och ren. På lördagar åker vi till fotballsträningen,sen leker han mycket med grannpojken och jag anordnar till så att dem har roligt tillsammans. Nackdelar med att ha flera barn är att man får aldrig vara ifred. Nu uppskattar jag att ta min son till olika ställen som " gå på kör". Jag ser alltid att det händer något hos oss.
Jag har själv 4 barn och är gravid med 5 barn ska födda snart med barn är alltid roligt, det sista graviditeten va ej planerad men välkomen som andra 4 barn. Mina barn är glada barn säkra hjäler till varandra och allt annat. Jag är igång hela tiden med mat och städning men jag får mycke hjälp från barnets pappa han är världens bästa pappa tycker jag. Jag bryr mej inte vad folk säger mina barn är till och med mer finare och renare klädd en dom andra i skolan som har ett barn eller max två. Skulle vilja ha mer tid med mina barn men hinner ej med allt jobbar på det!!!
Det är ju så stor spridning på barnen i 9- barnsfamiljen, så det ska väl inte vara några problem. Vad gnälliga kärringar tycker är inget att bry sig om. Jag har själv 6 barn mellan 12-34år. Ha det så bra
Vi har 4 barn och mycket liv och rörelse i vårat hem. Själv har jag inga syskon och har alltid saknat det, även om jag hade en fantastisk uppväxt med fantastiska föräldrar. I vår närhet finns det både äldre och vänner i vår ålder som ojar sig över vår brist på tid och pengar. Visst känns det att vi inte har råd att ge våra barn det som hjärtat vill ge dom, men jag längtar alltid hem till vår lilla lägenhet med den stora familjen när jag sitter framför datorn på mitt arbete. Vi har dessutom 4 starka barn med fasta viljor att hantera, men jag väljer alla dagar i veckan mina 4 starka viljor med åsikter som hörs, än 1 barn som känner sig ensam och osäker. Jag älskar det faktum att jag har den stora härliga familj som jag själv alltid har önskat mig, kanske låter egoistiskt, men jag hoppas ändå att mina barn som vuxna kan säga att dom minns sin barndom med mycket värme, kärlek, liv och rörelse.
Vi har fyra barn och visst är det gnäll från de äldre ibland varför de måste hjälpa de små med kläderna o.dyl. Men jag har en gång frågat min äldsta flicka vad hon tycker är bäst med att ha tre småsyskon. "När jag kommer hem från skolan och lillebror kommer emot mig i hallen och hoppar av glädje och kramar mig och vill leka med mig." Jag tror barnen får mycket glädje och trygghet av varandra. Jag brukar också tänka som så, att om det skulle hända oss föräldrar något att barnen blev ensamma, så skulle barnen ha varandra och gemensamma minnen av sina föräldrar.
Tyvärr så råkar stora familjer ut för skvallrande "kärringar" (ursäkta uttrycket) som ringer till soc för minsta lilla. Och den som läst Bo Edvardssons artiklar i ämnet vet att soc. i många fall LVUar barnen genom att inte ha med positiva kommentarer om en familj och den drabbade familjen blir av med sina barn minst 6månader i väntan på överklagan till tingsrätten. Tingsrätten dömer nästan alla överklaganden till familjens fördel. Men vad hjälper det när barn förlorat en mycket viktig tid med sina föräldrar. Och dessutom ger allvarliga psykiska besvär längre fram. http://www.dn.se/insidan/utredningar-baseras-pa-skvaller-1.593737 http://www.barntotal.se/medlemsartiklar/bloggar/vi_foerlorade_6_maanader_tillsammans-210/details/ finns även ett antal grupper på facebook med historier över hur föräldrar genom skvaller fått sina barn omhändertagna, något som inte bara drabber en familj utan en hel släkt där relationerna aldrig blir detsamma igen
Vi har fyra barn och det är helt underbart med en stor familj. Det är så många att tycka om, och det blir så mycket kärlek. Som förälder blir man lycklig av att se hur mycket barnen tycker om varandra och tar hand om varandra. Sen är det mycket vardagsslit också och färre utlandssemestrar, men det är ändå extremt roligt att vara så många i familjen.
Även om jag "bara" hade haft 2 barn så hade ju dom fått hjälpa till hemma ändå! Dom måste ju lära sig för att bli självständiga för sin egen skull!