11 tips för bättre sömn

11 tips för bättre sömn

11 tips för bättre sömn

Att inte alltid få sova tillräckligt är något de flesta småbarnsföräldrar känner igen. Men ibland behöver man extra stöd att hitta sömnrutiner som fungerar. Sömnbesvär ska tas på allvar, konstaterar psykologen Veronica Vikström.

11 tips för bättre sömn

  1. Pusselbitar för bra sömn är rutiner, ingen mat på natten och utevistelse för att reglera sömnhormonet melatonin.
  2. Låt barnet ligga i sin egen säng när det är mätt och nöjt, trött men fortfarande vaket. Då får barnet lära sig att komma till ro på egen hand.
  3. Lär barnet att sova längre pass genom att ta långpromenader med vagn. Var också ute regelbundet när det är ljust och barnet är vaket. Då visar du att man är vaken på dagen.
  4. Ett litet barn sover inte sämre på natten för att det sover middag. Om man får in ett eller två sovpass under dagen - dock inte senare än klockan 15 - sover barnet bättre på natten.
  5. Att barnet kan verka hyperaktivt när det ska sova kan handla om trötthet. Ett övertrött barn kan behöva föräldrarnas hjälp att varva ner.
  6. Avsluta hellre dagen med sagostund än med spring. Börja varva ner innan barnet är övertrött.
  7. Satsa på återkommande rutiner vid läggningen som barnet kan känna igen och i en lugn miljö.
  8. Har du ett lättväckt barn så undvik höga ljud, men fortsätt i övrigt att leva ett normalt familjeliv när barnet sover.
  9. Tänd inte lampan om barnet vaknar på natten. Försök att få barnet att somna om i sin egen säng.
  10. Gör inte nattliga uppvaknanden till en alltför mysig stund. Signalera att "nu är det natt, nu sover vi". Hyssja och säg "sov nu", stryk barnet över huvudet och håll en hand på blöjbaken.
  11. Prova gärna andra sovmetoder. Men kom ihåg: Ingen metod passar alla familjer.

Nattvak och sömnrutiner i ständig förändring – så ser många spädbarns­föräldrars vardag ut. De flesta hankar sig fram, i väntan på bättre tider, och försöker sova ikapp när det går.
– Innan barnet blivit 6 månader gammalt ska man inte sömnträna sitt barn. Då ingår det i utvecklingen att barn vaknar och vill äta på natten, säger Veronica Vikström, psykolog på special-bvc i Uppsala län.

Men ju äldre barnet blir, desto längre blir sömnpassen. En del barn kan reglera detta själva, andra behöver hjälp med rutiner.

I ett försök att förebygga framtida sömnproblem har Veronica Vikström, tillsammans med barnsjuksköterskan Elisabet Hagelin, utarbetat en guide om hur man på bvc i Uppsala län kan arbeta med sömnfrågor.

I sitt arbete har de träffat mer än tusen familjer där barnets sömnmönster påverkat vardagen.
– Sömn är den vanligaste orsaken till att man behöver mer hjälp än den man kan få på sin vanliga barnavårdscentral, och hamnar hos oss på special-bvc, säger Elisabet Hagelin.

– Någon sömnmetod som passar alla finns inte, konstaterar Veronica Vikström.
– Vi ger inte generella råd utan anpassar råden efter just den här familjens behov och möjligheter.

Först gör hon och Elisabet Hagelin ett hembesök hos familjen och lyssnar ordentligt på vad de har att säga och vilka metoder de redan har provat.

Dela på ansvaret
– Det är viktigt att båda föräldrarna är med under samtalet, så att båda kan dela på ansvaret för att få barnet att sova bättre.

Man utreder dessutom om något medicinskt problem kan ligga bakom sömnbesvären.
– Det kan vara allergi, kliande eksem, öroninflammation, förkylningsastma. Om barnet snarkar kan det vara stora tonsiller som stör. Vi tittar även på hur barnet växer och utvecklas. En del barn sover oroligt för att de är hungriga, förklarar Elisabet Hagelin.

Efter det inledande hembesöket följer tät telefonkontakt med familjen. En del föräldrar ser klara förbättringar redan efter ett par veckor, andra kan behöva några månaders kontakt för att få ordning på barnets sömn.
– När det tar lång tid handlar det ofta om barn som inte är friska, och som till exempel har astma. Medicinerna kan nämligen göra att barnet har svårare att komma till ro, säger Elisabet Hagelin.

Bland barn med sömnbesvär som Elisabet Hagelin mött finns en liten dominans av ”kraftfulla pojkar”. De är intensiva till sitt temperament, lite mer krävande än andra barn och varvar upp när de är trötta.
En del föräldrar tänker oroligt: ”Kan det vara adhd”?
– Väldigt många tänker på det viset, men med största sannolikhet är det inte så, lugnar Veronica Vikström.
– Och frågan är för tidigt ställd. Oavsett orsaken till sömnproblemen är behandlingen densamma. Det handlar om rutiner och miljö.

En vanlig inkörsport till sömnbesvär är kolik, konstaterar Elisabet Hagelin. Föräldrar till kolikbarn har det tufft. De får bära barnet mycket och blir ofta oerhört trötta. Barnet kan skrika otröstligt i timmar, ofta på kvällen.

Det sägs ofta att spädbarnet självt ser till att få den sömn det behöver, kanske på dagen. Det stämmer inte alltid. Även ett spädbarn kan sova för lite.
– Tecken på det kan vara att barnet är gnälligt, vill vara i famnen för jämnan och har dålig aptit. Men man kan inte säga att barnet far illa av att sova mindre än genomsnittet för sin ålder, säger Veronica Vikström.


Den som har frågor och funderingar kring sömnen, sin egen eller barnets, ska i första hand vända sig till sin bvc. De kan, om det behövs, hänvisa vidare. För det finns mycket att vinna på att försöka få bättre sömnrutiner, säger Veronika Vikström.
– Barnet blir nöjdare och gladare och sover mer, i genomsnitt en timme mer per dygn. Även aptiten förbättras. Föräldrar som har fått barnets sömn att fungera kan säga: ”Vi har fått ett annat barn.”

Även föräldrar behöver sin sömn, och sömnproblem i familjen bör tas på allvar, tycker Elisabet Hagelin och Veronica Vikström.

Sömnbrist bryter ner
– Om man som vuxen inte får sova mer än tre fyra timmar per natt blir det svårt att orka med vardagen. Efter långvarig sömnbrist hamnar man i en svacka, kan få svårt att tänka och lösa problem. Man lägger barnet till bröstet eftersom man inte orkar annat. Men om man ger barnet mat för att det ska somna om kommer det att fortsätta vakna och vilja ha något varmt och gott i magen för att somna igen.

En del föräldrar kan till och med bli så sköra av sömnbristen att de hamnar i en depression. Något som enligt Veronica Vikström kan påverka anknytningen.
– Det finns risk att relationen till barnet inte blir riktigt bra när man själv känner sig slutkörd och ledsen. Men ofta handlar det om en begränsad period som en förälder känner sig nedstämd eller deprimerad. Stödsamtal kan hjälpa, och ibland kan man behöva medicinera för sin depression.

I de allra flesta fall kan man komma tillrätta med sömnbesvär genom bra kvällsrutiner och genom att orka vara konsekvent.
– Det finns mycket föräldrar kan göra för att få barnen att sova bättre, även om man kan få tillfälliga besvär igen om barnet är sjukt, konstarar Veronica Vikström och Elisabet Hagelin.

Artikeln är publicerad i Vi Föräldrar Första Året nr 2, 2011.

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler