Vitamintillskott till friska barn är onödigt

Vitamintillskott till friska barn är onödigt

Vitamintillskott till friska barn är onödigt

Mycket få svenska barn behöver extra näringsämnen i form av piller. Tvärtom är en överkonsumtion av vitaminer inte alls bra, konstaterar barnläkaren Olle Hernell.
 

Vi Föräldrar har tittat närmare på marknaden för kosttillskott och multi-vitaminer som riktar sig mot barn. Vi hittade sju preparat.

På hemsidor som marknadsför kosttillskott kan man bland annat läsa att ”jordarnas utarmning och grönsakernas minskade näringsinnehåll är ett skäl att ge barnen extra vitaminer i form av piller”.
I en hälsokostbutik sa försäljaren: ”Vilken förälder vill inte ge sina små bästa möjliga förutsättningar”.

Inte konstigt att man som förälder oroar sig för att barnets mat inte ska täcka in närings­behovet. Men det behöver man inte göra: Studier visar nämligen att barn visserligen inte får i sig allt de behöver varje dag, kanske inte heller ens om man tittar på två dagar. Men sett över en tvåveckorsperiod får så gott som alla barn i sig tillräckligt av alla livsnödvändiga näringsämnen och vitaminer.

– Vitamintillskott är helt onödigt för friska barn. En varierad kost räcker, säger Olle Hernell, ordförande i
Barnläkarföreningen och Livsmedelsverkets expertgrupp för pediatrisk nutrition.
– Vissa sjuka barn kan behöva extra vitaminer. Men då är det frågan om medicin som ska ätas efter kontakt med vården.

Olle Hernell är bekymrad över ”den aggressiva marknadsföringen” av vitamintillskott och att tillskotten lockar barn genom att likna godis. Samt att halterna vitamin A är höga (se separat ruta).
– En överkonsumtion av vitaminer är inte bra. AD-droppar blev nyligen D-droppar just därför att vi är rädda för att barnen kan få för mycket vitamin A.

Det är framförallt de fettlösliga vitaminerna A, D, E som lagras i kroppen. Vattenlösliga C- och B-vitaminer kissar man ut och de försvinner ur kroppen på en dag.

INGEN FORSKNING
På vuxna finns studier som visar att för mycket vitamin A kan öka riskerna för bland annat benskörhet. Hur en överkonsumtion av vitaminer påverkar barn har det däremot inte forskats på. Det går inte att säga att det är nyttigt med extra vitaminer och ingen kan heller garantera att det är ofarligt.

När det gäller vitamin D där­emot pågår en diskussion om att de flesta nordbor, barn som vuxna, kanske får i sig för lite.
– De som mår bäst av barnens vitamintillskott är nog alla oroliga föräldrar, säger Olle Hernell som menar att barns smärta och barns matvägran är det som svenska föräldrar har svårast att stå ut med.

Inte heller barndietist Inger Öhlund tycker att multivitamintillskott är befogat. Inte ens för säkerhets skull och inte ens till grönsaksvägrande barn.
– Det enda tillskottet som är nödvändigt är D-droppar för barn under 2 år. D-vitamin kan barnen få för lite av, säger Inger Öhlund, som har arbetat länge med små barn och matproblem på Universitetssjukhuset i Umeå.
– Fortsätt gärna också att ge de äldre barnen D-droppar under vintern om de inte äter berikad mat (till exempel välling, margarin, och lätt- och mellanmjölk, reds. anm.).

Visst förstår Inger Öhlund att föräldrar kan bli oroliga när barnen kinkar med maten, spottar ut och kanske matvägrar. Är man riktigt orolig, och om barnen har haft svårt att äta redan som bebisar, ska man kontakta bvc. Men för övrigt uppmanar Inger Öhlund alla föräldrar att ta det lugnt och inte bli skärrade om barnet bara petar i maten.
– Barn som ammas har lärt sig hur det känns att vara mätt eller hungrig. De har lärt sig sluta äta när det ätit lagom mycket. Varför skulle de helt plötsligt mista den förmågan bara för att maten ligger på en tallrik?
(Barn som får mat med flaska lär sig mättnad och hunger genom att inte trugas att äta, reds.anm.)

MOSA OCH SKÄR I BITAR
Att barn spottar ut maten behöver inte betyda att de inte tycker om smaken. Maten är kanske ny, ovan eller så har den en konsistens som barnet inte känner igen. Först i 3-årsåldern är barnen fulländade ät­tekniskt. Innan dess klarar de helt enkelt inte av alla de munrörelser som krävs för att äta – ”klippa av”, rulla runt i munnen, krossa och finfördela. Hjälp till med att mosa, skära i små bitar eller byt till något mer munvänligt, så går maten troligtvis ned.

Att barnet bara äter frukt och bär och inga grönsaker eller bara äter morötter är ingen katastrof. Man får fortsätta att servera lite olika sorters grönsaker, gärna i skilda färger och konsistenser. Många barn behöver tid att lära sig tycka om nya smaker.
– Inte kräver vi av vuxna att de ska äta allt. Så varför tror vi att barnen gör det, frågar sig Inger Öhlund?
– Tycker barnen bara om potatismos så gör det grönt av spenat någon gång, rött med tomat eller orange av morötter.

Det är mycket som kan leda till stress kring middagsbordet. Som att barnen är trötta efter dagis och föräldrarna likaså. Och när alla är hungriga blir atmosfären ofta lite retlig. Matbordet kan då bli en scen där även små barn snabbt lär sig att de har makt att sänka eller prisa matlagaren, och stämningen, genom sitt beslut att äta eller inte äta.

Många barn har dessutom svårt att äta när de är ”utsvultna”. Ett bra knep för att dämpa värsta hungern är en halv banan på väg hem från förskolan eller ett plockfat med grönsaker före middagen, eller ett glas mjölk innan maten kommit på bordet.
– Frågar ni barnen vad de vill ha och svaret blir blodpudding, så måste de också få blodpudding. Annars ska ni inte fråga.
– Skapa också en positiv förväntning genom att tala om vilka härliga köttbullar som vankas eller hur gott det är med lax, tipsar Inger ­Öhlund.

Publicerad i Vi Föräldrar nr 12, 2009.

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler