Vad är amning bra för?

Att säga vilka effekter amningen har är egentligen omöjligt, åtminstone om man ska gå efter vetenskapens alla regler - men vi har gjort ett försök.

Text: Maria Zamore

Vilka effekter har amning?

Svaret på den frågan är att vi inte vet, åtminstone inte med säkerhet. För att få ett säkert svar krävs studier där man jämför barns hälsa sedan deras mammor har lottats till att amma eller inte amma.

Sådana studier görs inte, det anses oetiskt.Däremot kan man, utifrån många ändå väl genomförda studier, göra mer eller mindre väl grundade antaganden om vilka effekter amning har.

En sådan sammanställning skulle med nuvarande kunskap kunna se ut som den nedan, enligt Lars Åke Hanson, barnläkare, och Kristin Svensson, specialistbarnmorska i amning.

Lars Åke Hanson förklarar:

– Frågan om amningens effekter har inga absoluta och tydliga svar, men i åratal, och framför allt under senare år, har det gjorts en lång rad studier på bästa möjliga sätt. Eftersom man inte kan lotta mammor till att amma och inte amma så är de inte perfekta. Vad man kan säga är att man tycker sig se dessa effekter. Men än är inte sista ordet sagt, fler studier behövs – så svårt är det.

Kristin Svensson möter ofta kommentarer som ”Jag har ammat alla mina barn och de har varit mycket sjuka, men grannens barn som är uppfödd på flaska är alltid frisk” – eller tvärtom.

– Då är det viktigt att komma ihåg att effekterna inte är baserade på individnivå utan på folkhälsonivå. Effekterna syns när man tittar på stora grupper av barn, men kanske inte när man tittar på enskilda barn, säger hon.

Troliga effekter* av amning
Hos barnet kan risken minska för:
• diarrésjukdomar – kanske både under den tid barnet ammas och åtminstone tre, fyra år framåt.
• övervikt och fetma i barndomen.
• öroninflammation – kanske både under den tid barnet ammas och åtminstone tre år framåt.
• lunginflammation – kanske både under den tid barnet ammas och åtminstone några år framåt.
• urinvägsinfektioner – kanske både under den tid barnet ammas och något år efteråt, men mer hos flickor än hos pojkar.
• blodförgiftning och hjärnhinneinflammation hos nyfödda – allvarliga tillstånd som i Sverige är mycket ovanliga.
• NEC, en ovanlig men allvarlig tarmsjukdom som drabbar för tidigt födda barn.

* Effekter som har visats i flera studier

Möjliga effekter** av amning
Hos barnet kan risken minska för:
• plötslig spädbarnsdöd, men effekten är svag – att till exempel låta barnet sova på rygg i stället för på mage har större effekt.
• glutenintolerans (celiaki), en sjukdom som innebär att tarmens förmåga att ta upp näringsämnen från mat är skadad. Risken för gluten­intolerans har föreslagits minska om gluten introduceras i barnets kost medan barnet fortfarande ammar.

** Effekter som anses möjliga, men mer forskning behövs.

Eventuella effekter av amning
I media rapporteras det då och då om enstaka studier som tyder på att amning kan ge visst skydd mot till exempel diabetes 1 och 2, övervikt och fetma senare i livet samt vissa cancersjukdomar. Detta är än så länge mycket osäkert – vi vet för lite, mer forskningsresultat behövs.

Skyddar amning mot allergi?

Risken för atopiskt eksem och astma kan, beroende på vilka studier man tittar på, både öka, vara opåverkad och minska av amning.

På samma sätt visar en del studier att risken för att barnet ska bli allergiskt ökar om mamman själv är allergisk och ammar, medan andra pekar på att risken minskar.

Dessa motstridiga resultat gör det svårt att säga något entydigt om hur amning påverkar risken för allergi.
 
– Däremot är det möjligt att amning oftare skyddar mot allergi än ökar risken, men vanligen rör det sig om rätt måttliga effekter, säger Lars Åke Hanson.

Agnes Wold tolkar forskningsresultaten på ett annat sätt:

– Det är sannolikt så att amning oftare inte har någon effekt alls, eller ökar risken. Men det är helt riktigt att effekterna är små. Det som framför allt tycks ha betydelse för om ett barn ska bli allergiskt eller inte är livsstilen. Faktorer som tycks kunna ge ett skydd mot allergi är sådant som att växa upp med många syskon, att börja tidigt i förskola, att bo trångt och att tidigt ha kontakt med djur.

Artiklarna publicerades i Vi Föräldrar 6/2006
Läs mer: Hur viktigt är det att amma? Läs mer: "Helamning inte nödvändigt"

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler