Tröstguide för bebisen

Tröstguide för bebisen

Ligga nära, ett varmt bad, lyssna till musik – hur man bäst kommer till ro är högst personligt, såväl för små bebisar som för oss vuxna.

Lättare forma rutiner vid 3 månader

Under de första tre månaderna är det vanligt att barnet sover oregelbundet och bara korta stunder i taget. Det kan också vara svårt att se ett tydligt mönster i barnets sömnbehov.

– När barnet är runt tre månader sker ofta en förändring i barnets sätt att vara och sova, säger Marianne Rydin.
Det gör det lättare att ”följa” barnet. Rutiner börjar ta form och kanske visar ditt barn tydligt vad det behöver för att komma till ro.

Med barnets mer regelbundna behov kring mat och sömn som bas kan man bygga rutiner vid middagslur och nattsömn. Som amning–blöjbyte–lägga i vagn–napp–ut på promenad, eller äta–bada–pyjamas på–släcka lampan–godnattvisa.

På ett föredrag för vuxna som ”vill hitta balans i livet” berättade en framgångsrik företagsledare nyligen om att hennes sätt att gå ner i varv var att lägga en ”snuttefilt” över huvudet – på väg till ett möte eller hemma i soffan, innan middagsgästerna kom.

 

Att iaktta och vara lyhörda för hur de små gör för att hämta ny energi kan vi vuxna lära oss mycket av.
För att hjälpa en bebis att komma till ro behöver vi ”läsa av” den, vilket inte alltid är så lätt.
När barnet är litet och man inte har lärt känna det så väl än, och i perioder då barnet är mer oroligt än annars, kan det vara svårt att hitta en rutin eller ett knep som hjälper barnet att komma till ro. Men uteslut först och främst att barnet är hungrigt, törstigt, sjukt, har smärtor eller andra obehagskänslor.
Vi pratade med Marianne Rydin, bvc-sjuksköterska på bvc Knoppen i Enskede, om hur man ska få små barn upp till omkring nio månaders ålder, att komma till ro.
– Att slappna av, vara lyhörd för vad barnet behöver och låta det visa vägen är bra grundtips, säger hon.

10 tips

1. Bara vara nära
Närhet är ett mänskligt behov. Olika barn har olika stort behov, och behovet kan ändras beroende på barnets ålder. En del barn verkar trivas bäst med att bara läggas ner i sin säng och få vara i fred. Andra vill vara nära, bäras eller vaggas i famnen.
Det nyfödda barnet kan lugnas genom att läggas naket mot ditt bröst, hud mot hud, med en filt över. Det lilla bar­net trivs ofta med att ligga med huvudet mot din axel, du kan samtidigt vagga det och klappa det försiktigt i baken.

2. Ha en kontaktstund
Barnet som är omkring tre till sex månader kan tycka om att följa ditt ansiktes rörelser, och särskilt att härma dina miner. Lägg ditt barn i knät eller framför dig på en filt och ha en kontaktstund. Att fånga barnets uppmärksamhet kan bryta en spiral av gnäll eller oro, och få barnet att lättare somna sedan. Var uppmärksam på när barnet börjar tröttna, ett litet barn orkar inte länge.

3. Prata och sjung
Redan det nyfödda barnet lyssnar och kan påverkas av din röst och dess tonläge. Att prata, nynna och sjunga kan lugna ditt barn, och vad du säger spelar inte så stor roll. Föräldrar berättar också om hur de genom att sjunga även lugnar sig själva.

4. Bära, vagga & buffa
Rulla i vagn, vagga mjukt, bära barnet mjukt men fast intill dig eller som en kängurumamma i bärsele – sätten att sätta barnet i rogivande rörelse är många. Många barn slappnar av när de känner rörelsen.
Om barnet kryper ihop av magknip kan det hjälpa att bära det som ett flygplan; i famnen med ansiktet/magen nedåt. Att ”buffa” barnet mjukt men rytmiskt i blöjbaken kan också fungera rogivande.
Åker barnet i vagn kan det trivas med att betrakta himlen och trädtopparna, eller skärma av intrycken med suffletten. I bärselen sitter det riktigt lilla barnet bäst vänt mot dig, det lite äldre kan vilja sitta med ansiktet utåt.

5. Prova babymassage
Massage kan hjälpa ditt barn att släppa spänningar. Själva beröringen är positiv och samtidigt ökar halten serotonin, ett ämne som ger välbefinnande. Barn som har magknip kan bli hjälpa helt eller delvis av massage.
Prova att massera mjukt och sakta och se vad ditt barn tycker bäst om. Se till att det är varmt i rummet och massera inte direkt före eller efter barnets måltid, eller när det är sjukt. 20–30 minuter efter maten brukar vara lagom. Använd olja (kallpressad, vegetabilisk och oparfymerad, som till exempel olivolja). Värm några droppar mellan händerna. Sitt på golvet med barnet liggande framför dig på en mjuk handduk eller dyna. Förbered barnet genom att söka ögonkontakt.

6. Dämpa intrycken
Ibland kan bebisen behöva hjälp med att komma till ro genom att ni dämpar intryck, belysning och ljud runt omkring. En snuttefilt hjälper en del. En vikskärm intill spjälsängen kan enkelt stänga av allt som händer i övriga rummet.

7. Bad är rogivande
Att få sjunka ner i kroppstempererat vatten, sträcka ut och lyssna till ljudet från vatten är rogivande för vem som helst. Ha gärna ögonkontakt med ditt barn, småprata eller sjung. Använd eventuellt en badsvamp att mjukt massera barnet med.

8. Napp, tumme…
…eller snutta på mammas bröst, är klassiska rogivare. Eventuellt val av napp eller tumme brukar barnet stå för själv.

9. Musik som bebisen gillar
En förälder berättade om hur hennes sju månader gamla son, som under en period hade svårt att komma till ro för middagsvila och nattsömn, en dag helt hade kommit av sig i sin gråt. Nyinflyttade grannen började spela saxofon och det blev början till sonens försmak för att somna in till ljudet av jazz…
Andra föräldrar berättar om hur deras barn kommit till ro till reggae och bossanova.
En spelande mobil ovanför spjäl­sängen, en speldosa eller en vaggvisa framförd av pappa eller mamma brukar i sin enkelhet också vara uppskattat.

10. Egna mjukisfavoriter
En älskad snuttefilt eller nalle med särskilt kramgoa öron brukar barnet självt på ena eller andra sättet välja ut. Och: man hör ofta om kramdjur vars tvättetiketter varit särskilt uppskattade att pilla på.


Artikeln publicerades i Vi Föräldrar 4 2007

Se även

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler

"Älskar min familj, men känner mig fast i familjelivet" Psykologen kommer med råd

Hjälp, jag längtar bort!

"Jag älskar min fru och våra två barn, 2 och 6 år. Men ändå – senaste året har jag börjat känna mig inlåst. Inte med dem, men i familjelivet med allt vad det innebär av pusslande med hämtningar och lämningar, föris och skola, veckomatsedlar, papper att fylla i – ja, allt. Samtidigt har jag ett heltidsjobb som är både stimulerande och krävande.
Min fru gör nästan mer än jag, så jag kan inte skylla på henne. Vi har städhjälp en gång i veckan för att avlasta. Ibland har vi barnvakt och går ut och äter själva. Någon gång i veckan träffar jag kompisar från förr och tar en öl. Jag försöker träna regelbundet och äta bra.
Jag älskar min familj högt, ändå längtar jag bort. Till resor och till att få vara i fred ibland. Vad ska jag göra?"
/Melvin
 

Malin: ”Vad är viktigt för dig i ditt liv?”

Jag tror att många känner igen sig i ditt brev. Allt det yttre är bra och rätt. Och så känns det ändå tomt. Inuti.
Jag tror att det är symtomatiskt – vi fixar allt det yttre som ska känneteckna det goda livet, men på kuppen slukar det all vår vakna tid och det blir inget utrymme kvar till det vi har inuti oss. Vi borde vara lyckliga och nöjda, men istället för att känna att vi har alla rätt kan det yttre livet bli till ett fängelse. Och sådana basala behov som att få vara i fred någon gång ibland kan tyckas ouppnåeliga.
Jag ske ge dig två konkreta tips nu när du har valt att dela med dig. Det första handlar just om den här borde-känslan. När det vi känner inte går ihop med hur vi tycker att vi borde känna mår vi människor dåligt. Men att trycka bort sådana här känslor är ingen framkomlig väg. Jag tycker därför att du ska prata med din fru. Tillsammans kan ni pröva en teknik som har visat sig vara effektiv för att skapa större tillfredställelse och närvaro i livet. Den går ut på att identifiera vilka värderingar man har om vad som verkligen är viktigt, och att sedan skapa beteenden eller handlingar som utgår från dem.
Vad är viktigt för dig i ditt liv – som förälder, som man och som Melvin? Vad kan du göra i din vardag för att leva i enlighet med de värderingarna? Att konkret göra sådant som bekräftar ens värderingar skapar tillfredställelse.
Mitt andra tips handlar om att dela upp er i familjen ibland. Min erfarenhet är att man kan fastna i familjen-ska-vara-tillsammans-fällan. Det är så lätt att tycka att den lilla tid man har med sin familj ska tillbringas tillsammans, allihop. Annars blir det ju liksom ingenting kvar av just familjen. Men ibland kan den där tillsammans-tanken bli lite krampaktig. Det kan lätta upp om man tillåter sig att göra saker med bara ett barn eller på egen hand. Det behöver inte vara svart eller vitt. En kärleksfull familj kan mycket väl bestå av människor som gör saker i olika konstellationer.

/Malin Bergström, barnpsykolog.

Mejla din egen fråga till Malin på fragamalin@vf.bonnier.se