Språkutvecklingen steg för steg
iStockphoto

Man vet aldrig riktigt när första ordet kommer, eller vad lilla bebben säger då.

Språkutvecklingen steg för steg

Den språkliga medvetenhet som barnet behöver för att läsa och skriva utvecklas gradvis från 0 till 6 år.

Den språkliga medvetenhet som barnet behöver för att läsa och skriva utvecklas gradvis från 0 till 6 år.
Carmela Miniscalco, logoped vid Drottning Silvias barnsjukhus, berättar att forskaren Patricia Kuhl liknar barn vid ”perceptuella magneter” som kan lära sig dialekter och uttal perfekt. (Perception är hjärnans förmåga att tolka sinnesintryck, reds anm.)
 
 

 

NYFÖDD: Ett nyfött barn kan lära sig vilket språk som helst, vilket det blir beror på det språk som talas i familjen. Barnet präglas tidigt av den rytm och det språkljud som föräldrar och syskon använder.
Att kommunicera är inte bara att tala. Vi uttrycker oss även med gester och miner samt skiftningar i humör och temperament. Din bebis kan redan från allra första början början med stor kraft tala om: ”Nu är jag hungrig”, ”Nu vill jag bli buren”, ”Nu har jag ont” och ”Kan ni byta blöjan, tack?”. Som förälder får man lära sig att tolka vad barnet vill med sitt skrik och sin gråt.

4–5 VECKOR: Spädbarnet utökar sin repertoar med joller.    
– De flesta små barn jollrar på vokalerna i,  a och o som finns i alla språk, berättar Carmela Miniscalco. Det här vokaljollret kommer tidigt, vid 4–5 veckors ålder, ungefär.

6 MÅNADER: När barnet är ett halvår ungefär kan din bvc-sköterska fråga om barnet har så kallat stavelsejoller, det vill säga jollrar på en konsonant och en vokal, som to-to-to, pa-pa-pa eller ma-ma-ma – vilket man som förälder förstås omedelbart (över)tolkar som de magiska orden ”mamma” eller ”pappa”.
Att övertolka är bra, enligt Carmela Miniscalco, för då lyfter vi barnet vidare till nästa nivå eller utvecklingssteg. Bekräfta det barnet sagt genom att upprepa och betona det ord du just hört: ”Ja, titta, där är ju pappa!” Barnet kopplar då ordet till en innebörd. Att pappa dessutom ser så glad ut förhöjer effekten.  
När barnet ljudar på stavelser klarar det att öppna och stänga munnen. Samtidigt lär sig barnet att gripa och greppa. Den motoriska utvecklingen löper med andra ord parallellt.
 
10 MÅNADER:
Då förhör sig din bvc-sköterska lite om barnets ordförståelse. Du kan själv testa genom att hålla fram två för barnet bekanta föremål, till exempel en docka och en nalle och sedan fråga: ”Var är nallen?” Se om barnet tittar just på nallen.
– Prata om sådant som syns och som är intressant för barnet, tipsar Carmela Miniscalco.
 
­10–18 MÅNADER: Barnet ska reagera på sitt namn och vara intresserat av språklig kontakt. Många barn härmar katten, kossan, bilen etcetera.

 

Se nästa sida för språkutveckling hos äldre barn

 


18 MÅNADER: Barnet ska även kunna använda de åtta till tio ord det har i sitt ordförråd till att försöka uttrycka sig på väldigt enkel nivå, som att peka på en hund och säga ”vovve”.
– När man talar tio ord förstår man hundra, säger Carmela Miniscalco. Förståelsen är alltid större än vad man själv kan uttrycka – detta följer med oss hela livet och gäller även vuxna.
Det är med andra ord skillnad på de ord vi aktivt använder och vad vi förstår.

2,5 ÅR: Vid 25–50 ord får barnet förmågan att kombinera ord.
– Det brukar ske när barnet är ungefär 2,5 år gammalt, fortsätter Carmela Miniscalco. Det ger barnet en enorm variationsmöjlighet. ”Nej, sova” eller ”Pappa sova”. Vid 2,5-års kollen på bvc frågar man bland annat om barnet använder små meningar. Föräldrarna får även frågan om barnet verkar förstå vad som avses, att om man säger ”Kan du ställa bilen på bordet?”, så händer just det. Syftet är att undersöka hur barnet kommunicerar och vilket kontakt man får med barnet under tiden.
Vid 2,5 års ålder är det viktigare att barnet talar – inte hur, poängterar Carmela Miniscalco.

4 ÅR: Fokus ligger på vilka språkljud barnet har och inte har, samt hur barnet pratar rent grammatiskt. Sjuksköterskan på bvc kan läsa ur en bok med barnet och notera vilka bokstäver eller språkljud barnet har. Läppljud som b och p kommer före bokstäver som s och f . (Ljud som bildas inne i munnen är svårare för barnet att hitta.)
Barn som är svåra att förstå för familjen och som talar i ofullständiga satser/meningar remitteras till logoped vid 4-årskontrollen.
Andra komplicerade bokstäver och ljud för de lite äldre förskolebarnen är r, tje och ord med flera konsonanter i rad. Det är skälet till att barn ofta säger ”pinga” i stället för att ”springa”.  Med de svåra språkljud vi har i det svenska språket är en sådan felsägning helt normal.
Man ska inte rätta barnet genom att säga ”Det heter inte jöd Oscar, utan röd”.
– Återknyt i stället och tala om att du har förstått vad barnet ville: ”Jaså, du ville ha den röda bollen”. Upprepa det barnet har sagt, betona hur det ska vara – men korrigera inte.

5 ÅR: En 5-åring har just erövrat en språklig medvetenhet, eller är på god väg att göra det. Följande exempel kan åskådliggöra detta. Om man till exempel frågar en 3-åring vilket ord som är längst: ”tåg” eller ”nyckelpiga”, kommer hon troligen att säga tåg, eftersom tåget ju är långt… Frågar du en 5-åring tänker han att ordet tåg går ganska fort att säga men att nyckelpiga tar längre tid. Har barnet dessutom lärt sig klappa stavelser under språk­lekar på förskolan kan han upptäcka att nyckelpiga är ett längre ord än tåg.

6 ÅR: Vid cirka 6 års ålder är ljudutvecklingen färdig hos de flesta. Men grammatiken fortsätter att utvecklas till någon gång under puberteten. Under resten av livet kan vi sedan samla på oss nya ord och utöka vårt ordförråd. Vi kan också bli bättre på att kommunicera genom att lära oss mer om vår omvärld och relationer.

Läs mer på nästa sida

Talar barn sämre idag?

Det finns tankar om att barns språkutveckling har försämrats under de senaste 20 åren. Carmela Miniscalco håller inte med.

– Nej, det handlar i stället om att kraven på att kunna kommunicera har ökat. Det behövs stor simultankapacitet för att kunna sortera alla intryck som vi över­öses med via till exempel tv och datorer. Samtidigt ska vi vara verbala och kunna formulera oss snabbt och precist.  

Kan man då som förälder påverka tal och språk genom att hela tiden peppa och stötta eller finns en genetisk kod som triggar igång när det är dags?
–  Det finns teorier om genetiska förutsättningar för språk. Man kan, som vi har beskrivit, stimulera det lilla barnets tal­utveckling genom att jollra tillbaka, leka med språkljud (som att ”prutta” med munnen), sätta ord på föremål, personer och på det barnet gör, samt rimma och använda sig av ordvitsar.

– Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att variationen bland barn är stor. Det finns inte några exakta åldrar när alla barn utvecklar en färdighet, utan det är individuellt. Det kan ta lite längre tid för en del barn att börja tala utan att det är något konstigt. De är kanske upptagna med att bli bra på att gå, hellre än att säga sina första ord… För de allra flesta barn går språk­utvecklingen som en dans.

Artikeln publicerades i Vi Föräldrar 13/2007

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler