Vad gör du när din bebis skriker?

Vad gör du när din bebis skriker?

När bebisen bara skriker blir man förtvivlad och lätt desperat. Men vad som än händer får man inte skaka sitt barn. Nu kommer en ny skrift med råd som ska motverka shaken baby syndrome, den näst vanligaste dödsorsaken bland spädbarn 0–6 månader.

Ur Vi Föräldrar 7

Det är inte hela tiden ”gulligt” att ha små barn, säger Björn Tingberg, sjukskötare vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Alla småbarnsföräldrar kan hålla med om det, men det är ändå lätt att bilden av bebisar och små barn är målad i rosa. Söta, små sovande barn, glada barn, nöjda barn…

– Verkligheten är att alla småbarnsföräldrar har barn som skriker – lite eller mycket, eller frestar på tålamodet på andra sätt – mer eller mindre, säger Björn Tingberg. Och alla föräldrar känner då och då, eller ofta, trötthet, uppgivenhet, frustration och vanmakt i vardagen med sitt barn.

Hur vi som individer styr våra impulser och handlar i sådana situationer – då tålamodet sätts på prov – är något som Björn Tingberg dagligen arbetar med. Han har arbetat många år inom barnakutsjukvården som sjukskötare på Karolinska universitetssjukhuset och är sedan flera år samordnare för Mio-gruppen, en grupp specialister som arbetar för att motverka misshandel av barn. Ett arbete som i praktiken innebär att bedöma om ett barn skadats av sin förälder eller annan person, och i teorin att arbeta för att sprida information till vårdpersonal och föräldrar.

– En del föräldrar har det jobbigare än andra. Antingen med ett barn som är mer krävande än andra, eller så är man själv så utmattad eller utsatt att det krävs en större ansträngning att klara av vad barnet och situationen kräver.

Råd till föräldrar
Björn Tingberg och hans kolleger i Mio-gruppen har nyligen arbetat fram ett informationsmaterial tillsammans med Stockholms läns mvc och bvc. En del av materialet har som syfte att ge information till vårdpersonal om hur de kan uppmärksamma föräldrar som visar utmattningssymtom, eller på andra sätt signalerar att de har svårt att orka med sitt barn. Vårdpersonalen får lära sig att hitta typiska tecken – och ge barnet och föräldrarna hjälp.

En del av informationsmaterialet är också en föräldrabroschyr med råd om hur man kan lugna och trösta sitt barn, och vart man kan vända sig för vidare råd och hjälp.

Att ens barn gråter, är svårt att trösta, har svårt att komma till ro eller somna är stressande situationer för alla föräldrar. Vi reagerar instinktivt och vill trösta och hjälpa. Om vi inte kan det blir stressen större.– Vi vill hjälpa föräldrar att lägga upp en strategi för hur de kan tänka och handla i stressande och påfrestande situationer med sina barn, säger Björn Tingberg.

Aldrig skaka
Att i förväg tänka igenom en strategi för hur man kan agera vid tillfällen då man är rädd att tappa kontrollen är mycket viktigt, menar Björn Tingberg.

En viktig del av informationen handlar om hur extremt farligt det är att skaka sitt barn, som kan vara det en förälder faktiskt gör i en stund av trötthet och vanmakt. Alla föräldrar är inte medvetna om hur farligt det är.

– Vad som än händer får man inte skaka barnet, säger Björn Tingberg, som gärna skulle se att föräldrar vågade prata mer med varandra om hur det är att känna sig trött, utmattad och uppgiven. Man är ju inte ensam om att känna så och att visa sig sårbar kan vara en dörröppnare för andra att våga ta steget och uttrycka hur också de känner sig.

– Om föräldrar skulle prata mer öppet om hur de känner skulle det vara lättare att känna igen sig i varandra.

– Det är till exempel helt naturligt att känna sig trött när man kommer hem från förlossningen, men alla vill gärna framstå som duktiga inför andra redan på ett sådant tidigt stadium av föräldraskapet.
Som vårdsituationen ser ut på många håll i landet i dag är det också många som skickas hem väl snabbt efter förlossningen, menar Björn Tingberg. Risken är stor att nyblivna föräldrar inte hinner återhämta sig och bekanta sig med sitt barn i lugn och ro innan de åker hem.

Många föräldrar upplever dessutom sig själva som ensamma – utan familj, släkt eller nära vänner att vända sig till för enkel hjälp, men även i svårare situationer.

– Där är det viktigt att vården är tydlig med hur välkommen man är och att det finns hjälp att få, och att det inte är något konstigt med att behöva eller söka hjälp

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler