Så lär sig barn prata

När barnet är ungefär året gammalt brukar det säga sitt första ord. Men redan innan dess har barnet ett språk och kan kommunicera med gester, miner, skrik och joller. Så här utvecklas barnets tal.

Vilket föräldrahjärta sjunger inte av glädje första gången barnet ser på oss och säger de magiska orden: mamma eller pappa. Men när ska det hända? Och varför sa just min lilla unge lampa som första ord?
Barnet brukar säga sina första ord kring ettårsdagen. Men språkutvecklingen börjar långt tidigare.
Redan från födseln kommunicerar ju barnet med sitt skrik, som vi lär oss tolka som uttryck för att barnet vill ha mat, närhet eller ny blöja.

Vad är tidigt och vad är sent?

Therese Walerholt har dottern Alicia som är ett år och nio månader. Therese funderar mycket över vad som är tidig talutveckling respektive sen. Alicia pratar nämligen ovanligt bra för att vara så liten, tycker Therese.
– Alicia kan redan prata i meningar med fyra–fem ord och säga ”åka bilen, hämta pappa”, berättar Therese. Hon förklarar, frågar och pratar om sig själv som ”jag”. Vi har aldrig drillat henne att prata, däremot tar vi oss tid att prata om det hon intresserar sig för. Ser hon en motorbåt förklarar vi att den åker på vattnet, att den går fort och så vidare. Numera kan hon skilja på en motorbåt och en segelbåt.
Till en början nonsenspratade Alicia. Första riktiga ordet var mamma, sedan följde tipp-tapp (det var kring jul förra året), katt, hejdå och tack.
– Vi utgår ifrån att Alicia förstår allt vi säger, fortsätter Therese. Sedan är vi noga med att verkligen göra det vi säger att vi ska, så att Alicia kan koppla ihop ord med handling. Säger vi ”gå ut”, så gör vi det.
– Man blir alldeles lycklig när barnet börjar prata, konstaterar Therese. Det är en sådan källa till glädje. Enda nackdelen jag kan se med att prata bra tidigt är att de andra barnen på förskolan tror att Alicia är äldre än vad hon är. En annan aspekt är att ett barn som upplevs som duktigt kan få mindre uppmärksamhet av sin omgivning för att de inte verkar behöva den. Sådant får man vara uppmärksam på.

Språket går i arv

Christina Lagergren, logoped vid NU-teamet på Sachsska Barnsjukhuset i Stockholm, berättar att alla barn i sin genetiska kod har förutsättningar för språk. Och att barnet redan innan det börjar tala kan kommunicera genom skrik eller joller.
Språkutvecklingen beror på många faktorer, man får förstås det språk som talas där man bor. Det handlar också om de förutsättningar man har med sig i sina arvsanlag. Barn med sen språkutveckling har ofta någon förälder som haft det också.
Att talet dröjer behöver inte betyda något, men är man orolig bör man kontakta bvc. Kanske behöver hörseln kontrolleras.
Vid tre års ålder ska man använda talet för att kommunicera. Barn som inte gör det bör få kontakt med logoped via bvc.

Gensvar är viktigt - läs på nästa sida

Gensvar är viktigt

Drivkraften i barnets kommunikation är gensvar från föräldern, annars utvecklas inte språket.
– De ljud som spädbarnen får respons på, fortsätter de att upprepa, förklarar Christina Lagergren. De ljud som inte väcker något gensvar hos omgivningen skippar barnet.
Sådant som föräldrar naturligt gör, befrämjar språkutvecklingen. Att ha sin bebis i knät med ögonkontakt, prata och jollra mjukt, och vänta på att barnet ”svarar” genom att exempelvis ge ögonkontakt, spritta till med armar och ben, le eller gurgla lär barnet turtagning och hur en dialog går till. Prata, lyssna, le = samspel.
– Små barn behöver dialog med sina föräldrar för närhet, anknytning och språkutveckling. Joller och gullande fyller en viktig funktion. När barnet får gensvar lär det sig att det är värt att kommunicera och att ”du och jag, vi är nära”, säger Christina Lagergren.
Talet brukar komma när barnet är runt ett till ett och ett halvt år gammalt. En del pratar tidigare, medan andra andra väntar ännu ett tag. Ofta börjat barnet med någon vokal, som a, för att fortsätta med de konsonanter som är enklast att säga, exempelvis m, p och b.
Mamma och pappa är oftast de första orden. Och lampa kan bli ”ba”.

Barn behöver dialog

Att hela tiden upprepa ungefär samma saker vid en given procedur ger barnet förståelse för situationen: ”nu ska vi byta blöja”, ”vad blöt den var”, ”vilka kalla fötter du har”.
Mycket av det som främjar en god språkutveckling gör vi helt naturligt med våra barn.
Det är svårt att inte ha en dialog med sin bebis, man kan liksom inte låta bli att göra små ramsor och lekar som ”Tummetott” eller titt ut. Eller berätta för barnet att ”nu ska vi gå ut och leka en stund”.
Att handla och laga mat tillsammans är ett annat exempel på omedveten språkutveckling som sker naturligt i vår vardagliga dialog.
– Man behöver uppleva med sina sinnen för att utveckla sitt språk, få se, känna, höra, smaka. En apelsin blir verklig först när man sett den och smakat på den, då vet man på riktigt vad det är, konstaterar Christina Lagergren.
– Barns språkutveckling förefaller ha blivit svagare under de 20 år som jag arbetat som logoped, tycker Christina Lagergren. Det handlar bland annat om indragningar på förskolan med färre personal och fler barn. Och att vi samtalar mindre med våra barn. Barn behöver en dialog med oss vuxna och inte bara uppmaningar om att ”torka upp”, ”hämta stövlar, ”slåss inte”.

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler