Amning är något man måste lära sig. Det är de flesta amningsrådgivare överens om. Och ja, det är vanligt att det krånglar åtminstone någon gång under amningsperioden. Men det finns hjälp att få.

Text: Anna-Maria Stawreberg

Kanske hörde du till alla oss som trodde att amningen skulle komma igång av sig själv direkt? Och kanske tillhörde du den tappra skara som sedan, 24 timmar efter förlossningen, fortfarande satt och kämpade, med tårarna rinnande utmed kinderna och något vilt i blicken?
– Det är helt normalt. Det tar åtminstone 1–3 dygn efter förlossningen för att kroppen ska hinna fatta att det är amning på gång och hur den funkar. Det beror bland annat på hur förlossningen har varit. Är kroppen mycket trött är det ju inte bara för den att köra igång med amningen, säger Carina Olofsdotter, barnmorska på Ekens barnmorskemottagning, som under sina år som amningsrådgivare mött många mammor med frågor om amning.
För att amningen ska komma igång är det viktigt att få lugn och ro. Här har omgivningen en stor uppgift att fylla. Kanske kan man redan före barnet födelse förbereda en avskild plats, som är lite extra mysig.
– En kvinna måste få hjälp att hitta rätt amningsteknik och det tar ett tag att lära sig. Be barnmorskan på BB eller personalen på bvc att visa hur barnet ska ligga när det ammas, säger Carina Olofsdotter.
Det är också viktigt att mamman får lugn och ro också sedan amningen har kommit igång.
– Annars kan det hända att mjölken minskar. Även om det går att få igång mjölkproduktionen igen är det naturligtvis jobbigt för mamman att uppleva att det inte finns mat nog för barnet, konstaterar Carina Olofsdotter.
Att ta det lugnt är inte alltid det lättaste. Märker man att man oroar sig mycket kan man be om hjälp på bvc. Där är personalen van och brukar kunna lotsa vidare till kunniga personer.

Såriga bröstvårtor

Hos nyblivna mammor är såriga bröstvårtor ett vanligt och smärtsamt fenomen som uppstår just på grund av att barnet inte ammar med rätt teknik, eftersom det ligger fel.
– Det är självklart jobbigt för mamman att ha såriga bröstvårtor eftersom det gör ont, men om det är möjligt är det ändå bra att fortsätta amma. Annars kan det uppstå mjölkstockning i det onda bröstet i stället, säger Carina Olofsdotter.
Gör det så pass ont att det känns omöjligt att fortsätta amma kan man låta det onda bröstet vila och enbart låta barnet amma på det andra bröstet. Det räcker för att barnet ska bli mätt. Pumpa då i stället ur mjölken eller handmjölka och frys in eller mata barnet med kopp tills såren har läkt.
– Det är bra att handmjölka, men det kan kännas som ett tungt jobb för en nyförlöst kvinna. Därför kan pump funka bättre, säger Carina Olofsdotter.
De små bröstvårtstutorna av plast som man kan trä på före amningen avråder Carina Olofsdotter från.
– De hjälper inte om man vill lindra besvären med såriga bröstvårtor.
Däremot kan de särskilda plastkopparna med lufthål som man sätter över bröstvårtan innan man stoppar tillbaka bröstet i behån vara bra om man har sår eller sprickor i bröstvårtorna.
Dessa plastkoppar finns till exempel på apoteket och finessen med dem är att de luftar och skyddar bröstvårtorna så att behåtyget inte fastnar i såren. För extra verkan kan man pressa ut lite mjölk i skyddet innan, eftersom bröstmjölk har en läkande effekt. Tänk bara på att rengöra plastkoppen regelbundet, eftersom den annars blir en grogrund för bakterier.
– En del tipsar om att man ska klippa hål för bröstvårtorna i tajta t-shirtar för att på så sätt lufta dem. Det är säkert ett bra råd, men jag tror att många kvinnor känner sig lite obekväma i den situationen. Möjligen kan det kännas bra om man tar på sig en lite större tröja över, säger Carina Olofsdotter.

Svamp i bröstvårtorna

För att undvika såväl såriga bröstvårtor som svamp i bröstvårtorna kan man klämma ut lite mjölk att smörja in bröstvårtorna med efter avslutad amning. Därefter bör man låta bröstvårtorna lufttorka.
Just fukt kan nämligen vara en orsak till svamp i bröstvårtorna, en ganska ovanlig men mycket smärtsam åkomma. Symtomen på svamp är, förutom de starka smärtorna under och efter amningen, röda och svullna bröstvårtor som också ofta får ett rött, torrt och fjälligt eksem.
– Svampen kan bero på en nedsättning i immunförsvaret och smittar inte mellan mamma och barn – något som man tidigare trott. I stället beror det på att bakterier fått fäste i bröstvårtan och att den fuktiga miljön förvärrat det hela, säger Carina Olofsdotter och hänvisar till en studie från Södersjukhuset i Stockholm.
Misstänker man att man har fått svamp ska man söka hjälp på en amningsmottagning eller hos läkare, som tar en bakterieodling på mjölken och därefter sätter in lämpliga åtgärder.
Också här är det viktigt att se till att få ur mjölken ur bröstet – antingen med hjälp av en pump eller genom att handmjölka – även om man inte klarar av att fortsätta amma innan svampen har gått över.

Mjölkstockning

Mjölkstockning uppstår när en eller flera mjölkgångar i bröstet har täppts till och mjölken stockar sig bakom proppen. Mjölkkörteln fortsätter att producera mjölk och eftersom bröstet inte kan tömmas på grund av proppen får bröstet en eller flera knölar, blir svullet, rött och gör ont. Mamman får ofta hög feber och känner sig sjuk.
– Det finns flera anledningar till att man drabbas av mjölkstockning, men återigen är en av anledningarna att mamman inte fått lugn och ro omkring sig när hon ammar. Barnet har förmodligen inte haft ro att amma färdigt och eftersom mjölken produceras hela tiden fylls också bröstet på, säger Carina Olofsdotter.
Det är också vanligt att mjölkstockning uppstår när barnets amningsmönster förändrats, om barnet inte suger med rätt teknik eller om behån klämmer.
– Många upplever att de får mjölkstockning om brösten utsatts för drag eller kyla och förr avrådde man ammande kvinnor från att till exempel öppna frysen. Även om just det rådet kan tyckas överdrivet brukar jag råda ammande kvinnor att klä på sig ordentligt om de ska ut i kyla, tycker Carina Olofsdotter.
Det första rådet hon ger till mammor med mjölkstockning är att vila.
– Bädda ner dig i sängen. Finns det ingen som kan avlasta dig, ta med barnet i sängen och försök vila så mycket det bara går. Fortsätt amma, även om du inte märker att det kommer ut någon mjölk kommer proppen förhoppningsvis att släppa ju mer barnet ammar.
Om man inte är nyförlöst kan ett varmt bad vara skönt, men värme i andra former, som att använda en uppvärmd vete- eller riskudde, brukar också lindra. Många tycker också att obehaget minskar om man lägger värmande fetvadd eller särskilda flektalonskydd i behån.
– Det kan också hjälpa att massera lite försiktigt genom att man ”spelar piano” på de ömma ställena. Låt gärna barnet amma med underkäken mot den ömma knölen, genom att låta det ändra amningsställning.
Förr var det vanligt att kvinnor med mjölkstockning ordinerades en särskild nässpray med hormonet oxyticin som skulle tas precis innan amningen för att ge mjölken en skjuts ut.
– Det är ett helt förlegat knep, som visserligen fortfarande förekommer på sina ställen, men som faktiskt stör den egna oxyticinproduktionen, säger Carina Olofsdotter.
Förhoppningsvis går mjölkstockningen över av sig självt.
Det är inte farligt att ha feber i ett par dagar,  men har man haft det i mer än tre dygn bör man söka läkarhjälp, eftersom problemen kan förvärras.
Ibland kan det bli aktuellt med antibiotikabehandling.

Huskurer för ammare

Vitkål. Täck först bröstet med amningsinlägg. Lägg på de inre, kylskåps-kalla kålbladen, som först krossats lätt och täck sedan med amningsbehån. Byt kålbladen varannan timme. Detta sägs funka, eftersom kålblad har en blodstimulerande och antiinflammatorisk verkan.

Snäckor. Det finns en särskild sorts snäckor, skålsnäckor (patella vulgata), som länge har använts mot såriga bröstvårtor. Snäckorna användes främst förr utmed den svenska västkusten och i Norge där snäckorna finns utmed stränderna. Under senare år har vissa BB-avdelningar tagit vara på kunskapen och börjat använda dem igen.

Källa: Amningsbesvär, fördjupningsuppgift av Kristina Mejborn och Eva Wickström vid Medicinska fakulteten, institutionen för omvårdnad vid Lunds universitet.

Artikeln publicerades i Vi Föräldrar Nyfödd 2005.