Hur viktigt är det att amma?

Hur viktigt är det att amma?

Hur viktigt är det att amma?

Synen på amning har förändrats. Amningssiffrorna är fortfarande höga, men ur vissa perspektiv sjunker de. Det är som om amningen inte upplevs som lika viktig som tidigare. Varför är det så? Det har vi försökt ta reda på.

De svenska amningsråden är baserade på behov i utvecklingsländer och har ingenting med oss i Sverige att göra. Dessutom strider de mot ett jämlikt föräldraskap. De låser fast kvinnan i hemmet och hindrar mannen från att vara föräldraledig.

Sådana synpunkter har blivit vanligare i debatten.Är det ett tecken på att vår syn på amning har förändrats? Och är det i så fall det som avspeglar sig i amningsstatistiken?

De svenska amningssiffrorna är visserligen fortfarande höga, förmodligen bland de högsta i världen. Men ur vissa perspektiv sjunker de, och har så gjort under flera år.

Nästan alla barn, 98 procent, ammas under den första levnadsveckan. Men andelen som enbart ammas, utan tillägg av modersmjölksersättning, är nu nere på 90,4 procent. Det är den lägsta siffran sedan 1986. Bland sex månader gamla barn har andelen helammade barn minskat från 43,1 procent (1996) till 31,5 procent.

Elisabeth Kylberg är nutritionist, amningsforskare och hjälpmamma i Amningshjälpen. Hon möter allt oftare inställningen ”Varför ska man amma?”

– Det är som om man inte upplever amning som lika viktigt. Som om man tänker ”Det där gäller inte oss, det gäller u-länderna”, säger hon. Flera av dem vi talar med håller med: synen på amning har förändrats. Amning är inte ett lika självklart val som det var för bara några år sedan. Ibland kan det rentav upplevas som provocerande.

LADDAD FRÅGA
Kristin Svensson, specialistbarnmorska i amning och en av författarna till Amningsboken, har funderat över varför det är så. Hon tror att den svenska rekommendationen om sex månaders helamning är en förklaring.

– En del ser rekommendationen som en lag, men det är ju ingen lag. Det är en rekommendation om folkhälsa som man kan likna med rekommendationerna om att man inte bör röka, att man bör motionera och äta sunt. Men amningsrekommendationen är så mycket mer laddad, för amning kan för många handla om kvinnlig förmåga, eller potens. Många förknippar förmågan att ge di med kvinnlighet, så man skulle kunna jämföra det med manlig potens som ju också kan vara någonting mycket känsligt: Duger jag eller inte?

Agnes Wold, docent i immunologi och mikrobiologi som ofta förekommer i amningsdebatten, tror också att rådet om sex månaders helamning påverkar.

– I och med det har ju amningshetsen fullständigt spårat ur. Amningslobbyn pratar om att man måste amma mer och mer, att alla måste amma till varje pris och att det inte spelar någon roll om du har blödande sår på bröstvårtorna… Då har det gått för långt, och det är väl det folk reagerar på.

Att amning är någonting laddat märks inte minst här, på Vi Föräldrars redaktion. Läsarreaktionerna är många och starka varje gång vi skriver, eller inte skriver, om ämnet, och detta oavsett om det handlar om amningsguider eller flaskmatarskola.Men att amning kan upplevas som något provocerande är inget nytt, enligt Elisabeth Kylbergs erfarenhet.

– Jag tror att det hänger ihop med hur vi för fram amningsbudskapet. Reaktionen ­”Ingen ska tala om för mig hur jag ska göra”, har nog alltid funnits när budskap prånglas på utan respekt för den som tar emot det, säger hon.

INTE TVINGA
Själv vill hon gärna tolka amningsrekommendationen som något som åligger samhället. Därmed blir den inte heller till något tvingande som den enskilda kvinnan vare sig måste eller ska.

– Om vi säger att amning är en rättighet och en möjlighet så tror jag inte att det skapar krav eller skuld. I stället blir det samhällets ansvar att informera om och stödja amning.

– Man ska kunna göra ett informerat val. Och när man har gjort det ska varken bvc eller någon annan tycka att det valet är fel.

Kristin Svensson håller med:

– De kvinnor som inte ammar – folk hoppar på dem, folk frågar varför de inte ammar… Man ska inte som mamma behöva hamna i försvarsställning för att man inte ammar, det är en privat angelägenhet! Och varför utgår man inte från att den här kvinnan som ger sitt barn nappflaska, hon har faktiskt slitit och kämpat för att få igång amningen? Det gör man inte, i stället utgår man från att hon inte vill sitt barns bästa…

IFRÅGASATT AMNINGSREKOMMENDATION
Förra året presenterades en enkätstudie som visade att den nya amningsrekommendationen bara tillämpades i 22 av 32 svenska barnhälsovårdsregioner. Ett av skälen var att man ansåg att rekommendationen ”var för u-länder”.

Lars Åke Hanson, barnläkare, professor emeritus i klinisk immunologi och författare till boken Immunobiology of Human Milk: How Breastfeeding Protects babies, känner igen det, liknande argument hörs då och då i debatten:

– Det finns någon sorts modernitet som jag uppfattar som ”Amning är inget nödvändigt, inte för oss här…”, men ur min synpunkt är det otroligt okunnigt att påstå något sådant. I själva verket är ju amning något mycket raffinerat, nämligen en packe signaler från mamma till barn som inte bara kan ge barnet högre IQ utan också ett skydd mot många infektioner, och det är ett skydd som i flera fall lever kvar några år efter avslutad amning, säger han.

Elisabeth Kylberg och Kristin Svensson håller med. Sett ur ett globalt perspektiv räddar amning livet på mer än sex miljoner barn om året, och enligt UNICEF skulle dubbelt så många kunna räddas om fler kvinnor ammade sina barn längre. Men detta innebär inte att amning bara har fördelar för barn i utvecklingsländer.

Diarréer och infektioner kan för barn i utvecklingsländer innebära livsfara. För barn i Sverige är den risken mycket liten, men det finns ändå mycket att vinna på det skydd amning ger – inte minst i form av färre sjukdagar och färre antibiotikakurer, menar många.

– Och så får de kanske allergi i stället, replikerar Agnes Wold och syftar på att vissa studier pekar på att risken för allergi kan öka vid amning.

Enligt henne finns det inte något som helst belägg för att sex månaders helamning skulle ha någon positiv medicinsk effekt i ett land som Sverige.Meningarna är med andra ord delade – och det är även synen på om den svenska amningsrekommendationen är ett hot mot ett jämlikt föräldraskap eller inte.

INGET HINDER FÖR JÄMLIKHET
Få barn ammas helt efter sex månaders ålder, och bör ju inte heller göra det. Därmed behöver inte amningen bli något hinder för att föräldrar delar lika på föräldraledigheten, menar Kristin Svensson, Elisabeth Kylberg och Lars Åke Hanson.

– Helamning och jämlikhet står inte i motsats till varandra, jämlikhet handlar om helt andra faktorer, säger till exempel Kristin Svensson.

Agnes Wolds uppfattning är en annan:
– Sex månaders helamning motverkar helt och hållet en rättvis uppdelning av föräldraledigheten mellan mamman och pappan. Ska du helamma i sex månader så kan det ta två tre månader innan barnet äter så pass att det räcker att du ammar morgon och kväll, menar hon.

Ulla-Kaisa Koivisto Hursti är nutritionist på Livsmedelsverket och, som ordförande för den nationella amningskommittén, ansvarig för de svenska amningsråden. Hon är lite förvånad över hur de har tolkats.

– Om allt funkar så behöver inte barnet annan mat än bröstmjölk före sex månader – egentligen är det ju bara det vi menar. Och samtidigt är det förstås så att om barnet visar intresse för att smaka annan mat tidigare så är inte det farligt. Dessutom ska man alltid göra en individuell bedömning, vilket jag hoppas att man gör, på bvc.

Men förklaringar som dessa spelar inte så stor roll alla gånger. Många nyblivna föräldrar känner sig pressade av rådet att helamma i sex månader, har Ulla-Kaisa Koivisto förstått.

– Förut, när rekommendationen sa att man skulle börja med smakportioner mellan fyra och sex månader, tolkade många det som att man absolut måste börja med mat vid fyra månader. Då blev det en slags stress över det i stället. Man ska nog se den nya rekommendationen som ett stöd för att det faktiskt är helt okej att enbart amma i sex månader.

Artikeln publicerades i Vi Föräldrar 6/2006

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler