Hur påverkar blöjbarn miljön?

Hur påverkar blöjbarn miljön?

Hur påverkar blöjbarn miljön?

Kan man vara miljövänlig med blöjbarn? Vi har tittat närmare på alternativen.

Under ett barns blöjperiod går det i genomsnitt åt 5 000 engångsblöjor (men uppgifter på allt mellan 4 000 och 8 000 stycken förekommer). Det betyder att det varje år förbrukas mer än 400 miljoner blöjor för barn i Sverige.

Det innebär i sin tur att blöjor utgör omkring 2 procent av svenskarnas hushållsavfall (men siffror på upp till 4 procent förekommer).

För den som vill skona miljön brukar man tala om tre huvudsakliga alternativ: tygblöjor, miljömärkta blöjor och/eller att sluta med blöja tidigt.

1: Tygblöjor
Frågan om vilka blöjor som är bäst för miljön brukar diskuteras då och då. Oftast kommer man fram till att tygblöjor är det bästa, under förutsättning att de används på rätt sätt. Men 2005 publicerade den brittiska miljömyndigheten Environment Agency en rapport med slutsatsen att det inte fanns någon tydlig skillnad i miljöpåverkan mellan tygblöjor och engångsblöjor.

Många engångsblöjeanvändare med dåligt miljösamvete drog en lättnadens suck. Andra hävdade att rapporten hade brister.

Och kanske var rapportens slutsatser förhastade, skriver BBC på sin miljösajt. Totalt sett verkar tygblöjor vara 10 procent mindre skadliga för miljön än engångsblöjor. Bland annat orsakar användande av engångsblöjor i 2,5 år 626 kilo koldioxid medan användande av tygblöjor under lika lång tid ”bara” producerar 559 kilo – en skillnad som motsvarar nära 300 mils bilkörning.

Den brittiska studien är en så kallad livscykelanalys där blöjornas miljöpåverkan har följts hela vägen från hur de tillverkas och används till hur de slängs.
– Sådana studier är alltid problematiska. De kan visa lite vad som helst beroende på hur man värderar olika faktorer, säger Frida Hök på Naturskyddsföreningen.

När Naturskyddsföreningen gjorde en egen studie år 2004 ansågs tygblöjan vara miljövänligast. Den uppfattningen håller Frida Hök fast vid.
– Men för att inte den positiva miljöeffekten ska försvinna är det viktigt att tvätta fulla maskiner och att låta blöjorna lufttorka. Om man tvättar dem en och en och torktumlar dem torra så försvinner effekten, och ju mer ”miljömärkt” man är – använder miljömärkt tvättmedel, grön el, energisnål tvättmaskin – desto större blir den, säger Frida Hök.

2: Miljömärkta blöjor
Miljömärkta engångsblöjor är det näst bästa blöj­alternativet, enligt Naturskyddsföreningen. När detta skrivs finns två miljömärkta engångsblöjor i Sverige: Coops egna blöja och blöjan Bambo.

Båda är Svanen-märkta, men Svanen-kriterierna har nyligen ändrats och vad detta kommer att innebära för de miljömärkta blöjorna är i skrivande stund oklart.
– Att kraven nu är tuffare kanske gör att Svanenmärkningen tilltalar fler producenter. I så fall kan vi få fler miljömärkta blöjor – men det kan också blir färre, eller lika många fast kanske helt andra blöjmärken, förklarar Ulla Sahlberg, handläggare på Svanen-märkningen.
– Min bestämda uppfattning är att de flesta blöjproducenter kan ansluta sig till Svanen-märkningen om de vill – men då måste de förstås byta råvaror och ändra produktionssätt.

3: Ingen blöja alls
I en del asiatiska länder är det vanligt att barn slutar med blöjor mycket tidigt – eller rentav inte använder blöjor alls.

Anna-Lena Hellström, uroterapeut och professor i omvårdnad vid Göteborgs universitet, har studerat barn och föräldrar i Vietnam. Där använder barnen inte blöjor. Istället pågår ständigt en kommunikation mellan föräldrar och barn.

Föräldrarna är nära sina barn hela tiden. De bär barnet och de sover med det. På så sätt lär de sig känna igen barnets signaler på att det behöver kissa. Med ungefär en och en halv timmes mellanrum håller de barnet över en skål eller utomhus och gör ett sssss-ljud samtidigt som de visslar. Samma ljud gör de om de ser ett barn kissa. På så vis uppstår en betingning – barnet kopplar samman ljudet med att kissa.

Metoden fungerar, säger Anna-Lena Hellström:
– En del av de barn vi har följt var torra redan vid 3 månaders ålder. Vid 9 månader var alla torra. Det kunde säkert hända en olycka ibland, men inte ofta .

Kan svenska föräldrar använda sig av metoden?
– Absolut! Förutsättningarna finns hos barnet från allra första början, men eftersom spädbarn inte har något verbalt språk och inte heller kan gå så kan de inte klara detta själva. De måste få föräldern att hjälpa till.

Men även om möjligheten finns så betyder inte det att alla ska göra så här, poängterar Anna-Lena Hellström.
– Det krävs mycket engagemang av föräldrarna. Det beror också på hur intresserade barn och föräldrar är, både av att kommunicera detta och av att göra något ihop – och jag tror också att barnets personlighet påverkar.

Här är Anna-Lena Hellströms tips till dig som vill pröva :

  • Låt barnet vara utan blöja ett tag.
  • Ha barnet nära dig själv. Bär mycket. Då har du en chans att lära känna barnets signaler för när det behöver kissa.
  • När barnet kissar: håll det över toaletten, en potta eller liknande, med barnets rygg mot din egen mage. När barnet kissar: gör sssss-ljudet.
  • Läs mer på sajten ecsweden.se $$$

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler