Varför skriker barnet? Ska man klippa naglarna? Och hur ofta ska man egentligen amma? Frågorna är många när det är dags att åka hem från BB. Och det är inte så konstigt. Att plötsligt stå där med en bebis – sin egen – i famnen är en helt ny och omvälvande situation. Många har kanske aldrig ens hållit i en bebis innan de själva får barn.

Egentligen är det inte så komplicerat. Det mesta handlar om att lära känna sin bebis, att lita på sitt omdöme och att göra som man tycker känns bäst. Att våga lita på magkänslan.Men några saker kan det vara bra att känna till.

1. Varför skriker barnet?
Skrik och gråt är det lilla barnets sätt att kommunicera. Det kluriga är att förstå vad barnet vill förmedla. I början handlar det ofta om två saker, mat och närhet. Antingen är bebisen hungrig eller så vill den vara nära. Eller så är det både och.

Oavsett vilket är bröstet nästan alltid den bästa förstahandsåtgärden (om barnet ammas). För bröstet mättar. Och bröstet ger lugn, närhet och trygghet.

En del barn kan ha lite magknip. Tarmsystemet ska igång och barnbecket – det sega, svarta bajs som består av slaggprodukter från fostertiden – ska ut. Även då är bröstet ofta det bästa. Maten hjälper tarmarna att komma igång, samtidigt som närheten och sugandet ger tröst.

Men tröst, lugn och trygghet kan man få på andra sätt än genom bröstet. För barn som inte ammas är det ofta bra att få vara nära; bli buren, vara i famnen, vyssjas. Om inte det räcker – kanske det är dags att flaskmata?

2. Hur ofta ska man amma?
Första dagen efter förlossningen är många barn trötta och sover mycket, men andra dagen brukar ätandet komma igång. Man brukar säga att ett barn behöver ammas minst fem gånger per dygn. I verkligheten blir det ofta mycket mer, kanske tio, femton eller till och med tjugo gånger per dygn.
Barnet säger till när det är dags. En del skriker, och då är det lätt att förstå. Andra signalerar inte lika tydligt. De kanske bara grymtar lite, suger på fingrarna eller ”hackar” med huvudet som en hungrig fågelunge.

Många barn nöjer sig med att amma varje, varannan eller kanske var tredje timme men får perioder när de vill suga oftare. Särskilt på eftermiddagen och kvällen vill en del suga så ofta som var tjugonde minut.
Det nyfödda barnets magsäck är liten. Även om barnet nyss har ätit sig mätt kan magsäcken vara tom igen efter mellan 20 och 40 minuter.

Och varje gång barnet suger hjälper det också till att få igång mammans mjölkproduktion. Att vara medveten om det kan underlätta när det känns som om man inte gör annat än att amma.

3. Är bajset normalt?
Under de första tre fyra dagarna är bebisens bajs svart eller grönsvart, segt och klibbigt som tjära. Det kallas för barnbeck och består av slaggprodukter som har samlats i tarmarna under fostertiden.

Barnbecket blir successivt ljusare i färgen. Efter fyra fem dagar brukar det ha ändrat färg och blivit gult som senap. En del tycker att det luktar som jäst bulldeg.

Ibland är bajset mer grönt än gult. Det kan vara ett tecken på att barnet inte har fått i sig tillräckligt av den feta, näringsrika mjölken som kommer sist. Pröva att låta barnet suga längre på ett och samma bröst.

4. Hur ofta ska man byta blöja?
Byt när blöjan är våt eller bajsig – men man behöver inte väcka ett barn för att byta. Man kan vänta tills barnet har vaknat. Hur ofta blöjorna behöver bytas varierar och beror delvis på hur mycket barnet äter. Ju mer mat desto mer bajs. En del bajsar efter varje måltid, andra bara en gång i veckan.

5. Ska de sova mycket – eller lite?
Bebisar sover bara, har en del hört. Och så får de en bebis som bara sover 20 minuter i taget – eller på sin höjd en hel timme i sträck, men bara om man är ute på vagn­promenad. Andra har svårt att få tiden att gå. Deras bebisar sover nästan jämt, och sömnen är snyggt uppdelad i långa sjok. Så olika kan det vara.

Föräldrar till barn som bara sover korta stunder kan behöva hjälp med markservicen. Annars bli det svårt att hinna äta själv och att duscha. Ibland, särskilt under natten och på förmiddagen, sover många bebisar långa stunder, kanske fem sex timmar i sträck. Det är helt i sin ordning, åtminstone så länge barnet ammar minst fem gånger per dygn.

6. Vilken kroppstemperatur är normal?
Bebisar har samma kroppstemperatur som vuxna – omkring 37 grader på morgonen och 37,5 grader på kvällen. En digital stjärttermometer är bra om du misstänker att din bebis är sjuk.

7. Ska babyn tvättas?
Bebisar blir inte smutsiga eller svettiga på samma sätt som vuxna, men de kan behöva tvättas en eller ett par gånger i veckan.

Ibland är det enklast att tvätta med en tvättlapp vid skötbordet, men många bebisar föredrar att bada – och det är inte så konstigt. Bad är inte lika avkylande som tvättning med tvättlapp.

Nyfödda barn kan ha fosterfett i armhålor och andra kroppsveck. Om det får ligga kvar i tjocka lager kan det härskna, irritera och orsaka små sår Men fettet behöver inte tvättas bort. Stryk ut det över huden i stället.

Kladdiga ögon beror ofta på trånga tårkanaler. Man kan tvätta med ljummet vatten från yttre ögonvrån och fortsätta inåt.

8. Ska man använda tvål?
Tvål och schampo behövs inte. Det räcker med vanligt vatten. Om det är svårt att få bort bajs eller barnbeck kan lite barn­olja fungera bra. Vill man ändå använda tvål bör man välja en mild och oparfymerad sort. Barnets hud är känslig. En mild tvål kan också användas i håret om det av någon anledning behöver tvättas mer noggrant.

9. Ska könsorganen tvättas?
Könsorganen tvättas som resten av kroppen, försiktigt och med bara vatten. Man ska inte dra undan förhuden på pojkar.

På flickor är det viktigt att tvätta fram­ifrån och bak. Man behöver inte tvätta mellan blygdläpparna utan bara på utsidan.

10. Behöver man någon salva?
Salva är ofta onödigt och kan dessutom vara en växtplats för bakterier. Bröstmjölk kan däremot göra susen om barnets hud är röd eller irriterad, tycker många. Bröstmjölk sägs vara ren, fet, bakteriedödande och läkande.

För att motverka, eller åtgärda, röd och irriterad hud är det bra att använda oparfymerat tvättmedel till barnets kläder och lakan. Det är också bra att då och då låta barnet lufta stjärten genom att ligga naken, utan blöja.

11. Ska naglarna klippas?
Nyfödda barns naglar kan visserligen vara både långa och vassa, och många barn river sig själva i ansiktet. Men klippas ska de inte, anser man numera, åtminstone inte under den första tiden. Hud och nagel sitter ihop på fingertoppen, och om nageln klipps kan det innebära en risk för infektioner. Istället kan man försiktigt riva av den yttersta, vita delen av nageln och sedan fila bort det vassa. Så småningom, efter omkring en månad, kan man börja klippa naglarna med en trubbig nagelsax.

12. Ska håret ­borstas?
Om babyn inte har mycket hår behöver man inte borsta det. Om man vill borsta håret är det allra bästa att använda en mjuk babyborste som inte sliter på det nya håret.

13. När kan man bada babyn?
Egentligen kan man bada babyn direkt – men det är onödigt under de två första dagarna, om inte barnet är kladdigt av barnbeck eller blod.

Många barn njuter av att bada. De slappnar av, blir lugna och alldeles mjuka i kroppen.
Man kan göra badet extra mysigt genom att se till att barnet är mätt och belåtet, dämpa belysningen, ha det lugnt och tyst, eller kanske sätta på en skiva med musik som barnet hörde när det låg i mammas mage.

Om barnet har känslig hud är det bra att inte bada oftare än två gånger i veckan. Vattnet bör vara omkring 37 grader varmt. Mät med en badtermometer.

14. Hur lyfter man barnet?
Ett litet barns huvud är tungt. Därför behöver barnet stöd för nacken. Barnet kan visserligen verka stadigt korta stunder, men plötsligt och när man minst anar det faller huvudet ner. Då är det bra att ha en hand eller en arm som stöd.

När man ska lyfta upp ett barn som ligger på rygg är det ofta lättast att sticka in sina händer under barnets armhålor och låta händerna löpa uppåt längs barnets nacke.

15. Hur gör man med naveln?
Under de första två till tre veckorna genomgår navelstumpen en naturlig förruttnelse­process. Så småningom börjar den lukta illa, och det är ett tecken på att den snart kommer att lossna helt. Det bästa är att låta naveln vara ifred. Det enda man kan tänka på är att försiktigt torka bort fukt med en bomullspinne efter badet.

16. Vad är det för utslag?
Nästan alla nyfödda barn har milier, små vita prickar med fosterfett, på näsan och ibland även på pojkars penis. De brukar försvinna av sig själva efter ett par veckor.

Många får också erythema toxicum neonatorum, ett slags nyföddhetsutslag som ser ut som små finnar med vita prickar i mitten. De brukar ibland kallas hormonplitor. Även de brukar försvinna efter ett par veckor.

Röda prickar och fosterfett är ett tecken på ett kraftfullt försvar hos det nyfödda barnet, har forskare upptäckt. Prickarna – och fosterfettet – ökar hudens förmåga att motstå bakterieangrepp.

17. Varför är babyn gul?
Många nyfödda är lätt gulfärgade under dagarna efter födseln. En del ser nästan solbrända ut. Det kallas för nyföddhetsgulsot, är oftast ofarligt och beror på ett färgämne i de röda blodkropparna.

Att amma och att vistas i dagsljus gör det lättare för barnets lever att bryta ner färgämnet. Om huden är mycket gul kan barnet bli väldigt trött och inte vilja amma. Då kan det behöva ljusbehandling på sjukhus. Rådfråga i så fall barnmorska, bvc eller läkare.

18. Vad behöver man för kläder?
En body och varmt på fötterna är det viktigaste, tycker de barnmorskor vi har talat med. Förr rekommenderades omlottröjor som knyts på magen. Bebisar hatar att få tröjor dragna över huvudet, sas det. Om det ligger någon sanning i det påståendet vet man inte, men nu för tiden är de flesta babykläder bra.

De flesta föräldrar väljer body – tröja och trosor i ett, som praktiskt knäpps i grenen. Små barn har ofta kalla fötter, så om det inte är mitt i sommaren kan det vara bra att hålla fötterna varma – antingen med gosiga sockor (som tyvärr lätt ramlar av) eller med hela sparkdräkter (som tyvärr snabbt blir urväxta).

Har man ett normalstort barn kan man hoppa över de minsta storlekarna och gå direkt på storlek 62. Då är plagget stort i början, men i gengäld räcker det längre.

19. Hur varmt ska det vara?
Body, sparkdräkt, fleeceset, overall, åkpåse, fårskinn, sufflett … Förmodligen är det vanligare att vi klär våra barn för varmt än tvärtom.

Känn på babyns rygg, mellan skulder­bladen. Är det varmt där är babyn varm. Då behövs inte mer kläder eller filtar.

20. Ska bebisen ha mössa?
Visserligen går en stor del av kroppsvärmen ut genom huvudet, men normalstora bebisar behöver ingen mössa inomhus – om man inte bor väldigt dragigt och kallt.

Men utomhus är det mössa på som gäller, oavsett vilket väder det är ute. Mössa skyddar mot såväl kyla som skadlig sol.

Källor: Chefsbarnmorska Kersti Dahlberg på Karolinska sjukhuset i Solna utanför Stockholm har hjälpt till att svara på frågorna. Några uppgifter är hämtade från foldern Värt att veta om nyfödda barn, amning, och kvinnans kropp efter förlossningen från Karolinska sjukhuset. Svaren gäller för normalutvecklade och normalfriska barn samt under förutsättning att amningen fungerar som den ska.
 
Artikeln är publicerad i Vi Föräldrar Första Året nr 6, 2010.