Bruksanvisning för nyblivna föräldrar

Förlossningen är avklarad. Och där är man, med en ny liten människa som ska tas omhand – men hur?

Varför skriker barnet? Ska man klippa naglarna? Och hur ofta ska man egentligen amma? Frågorna är ofta många när det är dags att åka hem från BB. Plötsligt står man ju där med en bebis – sin egen! – i famnen. Men hur gör man? 


Egentligen är det inte så komplicerat*. Det mesta handlar om att lära känna sin bebis och att göra som man tycker känns bäst. Att våga lita på sin magkänsla. Men några saker kan det vara bra att känna till.

 

1. Varför skriker bebisen?

Skrik och gråt är det lilla barnets sätt att kommunicera. Det kan vara klurigt att förstå vad bebisen vill, men i början handlar det ofta om två saker: mat och närhet. Antingen är bebisen hungrig, eller så vill den vara nära. Eller så är det både och.

Om barnet ammas är bröstet ofta en bra förstahandsåtgärd. Bröstet mättar, ger lugn, närhet och trygghet på en och samma gång. Men tröst, lugn och närhet kan man få på andra sätt också. För barn som inte ammas är det bra att få bli buren, vara i famnen, vyssjas – och kanske är det dags för mer mat?

En del barn kan ha lite magknip i början. Tarmsystemet ska komma igång, och barnbecket (det sega, svarta bajs som består av slaggprodukter från fostertiden) ska ut. Även då är mat ofta det bästa. Maten hjälper tarmsystemet att komma igång, samtidigt som närheten ger tröst.

 

2. Hur ofta ska man amma?

Efter den första amingen på förlossningen är många barn trötta och sover mycket, men andra eller tredje dagen brukar ätandet komma igång.

Man brukar säga att ett nyfött barn behöver ammas minst sex till åtta gånger per dygn. I verkligheten blir det ofta mycket mer, kanske tio, femton, tjugo gånger per dygn – eller ännu mer.

Barnet säger till när det är dags. En del bebisar skriker. Då är det lätt att förstå, men då har barnet förmodligen också hunnit vara hungrigt en stund. Tidiga tecken på hunger kan vara att bebisen gapar eller smackar med munnen, grymtar, för händerna till munnen, suger på fingrarna eller "hackar" med huvudet mot föräldraaxeln som en hungrig fågelunge.

Många barn nöjer sig med att amma varje, varannan eller kanske var tredje timme, men får perioder när de vill suga oftare, särskilt på eftermiddagar och kvällar.  Det nyfödda barnets magsäck är liten. Även om bebisen nyss har ätit sig ordentligt mätt kan den vilja amma igen redan efter 20 minuter.

En sak är bra att veta: Varje gång barnet ammar hjälper det också till att få igång mammans mjölkproduktion. Vet man det kanske man kan se amningsstunderna som tillfällen att göra mer mjölk. Då behöver det kanske inte kännas så tungt, om man tycker att man inte gör annat än att amma.

Även vid flaskmatning är det bra att låta barnet styra. Ibland kanske flaskan tar slut i ett nafs, andra gånger kanske bebisen inte orkar allt.

 

3. Måste man ta emot besök?

Föräldrar och svärföräldrar, fastrar och morbröder, syskon och kompisar… Ibland är det många som vill komma och titta på den nyfödda bebisen. En del nyblivna föräldrar älskar det. De gillar att ha huset fullt med folk, välkomnar alla in i bebisbubblan. Andra tycker att det blir jobbigt.

Självklart måste man inte. Man gör som man vill. Det är ju du och din nya lilla familj som är viktigast just nu. Om besök inte känns jättekul: Be de bebisnyfikna att vänta ett tag. Ge er själva den tid ni behöver.

När man väl känner sig redo att ta emot besök kan man, om man vill, be gästerna ta med sig mat eller fika.

 

4. Är bajset normalt?

Under de första tre, fyra dagarna är bebisens bajs svart eller grönsvart, segt och klibbigt som tjära. Det kallas för barnbeck och består av slaggprodukter som har samlats i tarmarna under fostertiden.

Barnbecket blir successivt ljusare i färgen. Efter fyra fem dagar kan det ha ändrat färg och blivit gult som senap. En del tycker att det luktar som jäst bulldeg. Ibland är bajset mer grönt än gult.

 

5. Hur ofta ska man byta blöja?

Byt när blöjan är våt eller bajsig – men man behöver inte väcka bebisen för att byta.

Hur ofta blöjorna behöver bytas varierar och beror delvis på hur mycket barnet äter. Ju mer mat desto mer bajs – och en del bajsar efter varje måltid, andra bara en gång i veckan.

 

6. Hur mycket – eller lite – ska bebisar sova?

Bebisar gör inget annat än sover, har en del föräldrar hört. Och så får de en bebis som bara sover 20 minuter i taget, eller på sin höjd en timme i sträck. Men bara om den får ligga i famnen. Eller bara om man är ute på vagnpromenad.

Andra föräldrar har svårt att få tiden att gå. Deras bebisar sover nästan jämt, och sömnen är snyggt uppdelad i långa sjok.

Så olika kan det vara.

Föräldrar till barn som bara sover korta stunder kan behöva avlastning och hjälp med markservicen – det kan vara svårt att hinna duscha eller äta annars. En bärsjal eller bärsele kan underlätta tillvaron. Då får man händerna fria och kan göra annat samtidigt som bebisen är nära.

Ibland, och särskilt under natten och på förmiddagen, sover många bebisar långa stunder i sträck. Det är helt i sin ordning, åtminstone så länge barnet ammar minst sex gånger per dygn.

 

Fler frågor och svar under annonsen




7. Vad är normal kroppstemperatur?

Bebisar har samma kroppstemperatur som vuxna – omkring 37 grader på morgonen och 37,5 grader på kvällen. En febertermometer kan vara bra att ha tillhands om du misstänker att din bebis är sjuk.

 

8. Ska bebisen tvättas?

Nyfödda bebisar blir i regel inte smutsiga eller svettiga på samma sätt som vuxna, men de kan behöva tvättas en eller ett par gånger i veckan.

Ibland är det enklast att tvätta med en tvättlapp vid skötbordet, men många bebisar föredrar att bada. Bad är inte lika avkylande som tvättning med tvättlapp.

Nyfödda bebisar kan ha fosterfett i armhålor och andra kroppsveck. Om det får ligga kvar i tjocka lager kan det härskna, irritera och orsaka små sår Men fettet behöver inte tvättas bort, man kan stryka ut det över huden i stället.

Kladdiga ögon beror ofta på trånga tårkanaler. Man kan tvätta med ljummet vatten från yttre ögonvrån och inåt.

9. Ska man använda tvål?

Tvål och schampo behövs inte. Det räcker med vanligt vatten. Om det är svårt att få bort bajs eller barnbeck kan lite barn­olja fungera bra.

Om man så småningom vill använda tvål är det bra att välja en mild och oparfymerad sort, eftersom barns hud är känslig.

Om håret av någon anledning behöver tvättas mer noggrant kan man använda en mild tvål även där.

10. Ska könsorganen tvättas?

Könsorganen tvättas som resten av kroppen, försiktigt och med bara vatten.

Man ska inte dra undan förhuden på pojkar.

På flickor är det viktigt att tvätta fram­ifrån och bak. Man behöver ofta inte tvätta mellan blygdläpparna, utan bara på utsidan.

11. Behöver man salva?

Salva är ofta onödigt. För att motverka, eller åtgärda, röd eller irriterad hud är det bra att använda skonsamt och oparfymerat tvättmedel till bebisens kläder och lakan.

En del tycker det är bra att då och då låta barnet ligga naken, utan blöja. Det kan göra huden mindre känslig. En del tycker att lite bröstmjölk fungerar bra mot röd eller irriterad bebishud, andra märker ingen effekt alls.

Om du tror att ditt barn behöver salva, rådfråga på bvc eller BB.

 

Fler frågor och svar under annonsen



12. Ska bebisens naglar klippas?

Nyfödda barns naglar kan visserligen vara både långa och vassa, och många barn river sig själva i ansiktet. Men naglarna ska inte klippas den första tiden. Hud och nagel sitter ihop på fingertoppen, och klippta naglar kan innebära en infektionsrisk. Istället kan man försiktigt riva av den yttersta, vita delen av nageln och/eller fila bort det vassa.

Så småningom – kanske efter ungefär en månad – kan man börja klippa naglarna med en trubbig nagelsax.

13. Ska håret ­borstas?

Om bebisen inte har så mycket hår behöver man inte borsta det.

Om man vill borsta håret är det bra att använda en mjuk babyborste som inte sliter på det håret.

14. När kan man bada bebisen?

Egentligen kan man bada direkt, men om bebisen inte är kladdig av barnbeck eller blod kan man vänta någon vecka.

Många barn njuter av att bada. De slappnar av, blir lugna och alldeles mjuka i kroppen.

Man kan göra badet extra mysigt genom att se till att bebisen är mätt och belåten, dämpa belysningen, ha det lugnt och tyst eller kanske sätta på musik som barnet hörde när det låg i mammas mage. Vattnet bör vara omkring 37 grader varmt. Mät gärna med en badtermometer.

15. Hur lyfter man en bebis?

Ett nyfött barns huvud är tungt och barnet behöver stöd för nacken. Huvudet kan visserligen verka stadigt korta stunder, men plötsligt och när man minst anar det faller det ner. Då är det bra att ha en föräldrahand eller -arm som stöd.

När man ska lyfta upp en bebis som ligger på rygg kan man sticka in sina händer under barnets armhålor och låta händerna löpa uppåt längs barnets nacke. Man kan också sticka in den ena handen under barnet nacke och huvud och den andra under barnets stjärt.

16. Hur gör man med naveln?

Under de första sju till tio dagarna genomgår navelstumpen en naturlig förruttnelse­process. Så småningom börjar den lukta illa. Det är ett tecken på att den snart kommer att lossna helt.

Det bästa är att låta naveln vara ifred. Det enda man kan tänka på är att försiktigt torka bort fukt med en bomullspinne efter badet. Fråga på bvc om du känner dig osäker.

17. Vad har bebisen för utslag?

Nästan alla nyfödda har milier, små vita prickar med fosterfett på näsan. Pojkar har det ibland också på penis. Prickarna brukar försvinna av sig själva inom ett par veckor.

Många bebisar får erythema toxicum neonatorum, ett slags nyföddhetsutslag som ser ut som små finnar med vita prickar i mitten. De brukar ibland kallas hormonplitor eller nyföddhetsprickar, och även de brukar försvinna efter ett par veckor.

En del barn föds med så kallat storkbett. Det är en ansamling av vidgade blodkärl som visar sig som ett kilformat, rödaktigt märkt i pannan, och ofta också i nacken och på ögonlocken. Storkbett bleknar med tiden och har ofta försvunnit helt när barnet är omkring 1 år.

Elds- eller portvinsmärke är en kärlmissbildning som visar sig som en ljus- eller mörkröd fläck på huden. Den kan numera behandlas bort med laserutrustning på hudklinik.

Mongolfläckar kan se ut somblåmärken, oftast på ryggen eller skinkorna hos nyfödda barn med mörkare hudfärg. Fläckarna minskar efter hand och försvinner vanligen av sig själva.

Smultronmärke, hemangiom, blir ofta inte synligt förrän några veckor efter förlossningen. Barnet kan ha ett eller flera märken som kan se ut som mörkröda, ibland rödlila, lite bulliga knutor. Hemangiom som ligger djupare kan vara nästan hudfärgade eller blåaktiga. Märket är ofarligt och försvinner av sig självt, oftast under förskoleåldern. Sitter märket vid ögonen, munnen eller i underlivet bör barnet bedömas av en hudspecialist.

Skorv är gulvita fjäll i hårbotten. Många bebisar får skorv, men det brukar inte ställa till problem. Vill man ändå ta bort skorv kan man smörja in hårbotten med barnolja på kvällen. Nästa dag kan man antingen försiktigt kamma eller skrapa bort skorven och sedan tvätta bort oljan, eller börja med att tvätta bort oljan och sedan försiktigt gnugga hårbotten torr med en handduk. Om inte det hjälper finns flera knep, fråga på bvc eller ett apotek. Annars har skorv ofta försvunnit av sig självt i början av andra levnadsåret.

 

18. Varför är bebisen gul?

En del nyfödda är lätt gulfärgade under de närmaste dagarna efter födseln. Några kan nästan se solbrända ut. De har något som kallas för nyföddhetsgulsot. Det är oftast ofarligt och beror på ett färgämne i de röda blodkropparna.

Att amma och vistas i dagsljus gör det lättare för barnets lever att bryta ner färgämnet. Om huden är mycket gul kan barnet bli väldigt trött. Kanske det inte vill amma. Rådfråga i så fall barnmorska, bvc eller läkare – det kan behövas ljusbehandling på sjukhus.

19. Vilka kläder behöver bebisen?

Vilka kläder som behövs är till stor del en smaksak, men en body och något varmt på fötterna (det sistnämnda särskilt om det inte är mitt i varma sommaren) är viktigast, tycker många sjuksköterskor på bvc.

Har man ett normalstort barn kan man hoppa över de minsta storlekarna och gå direkt på storlek 62. Plaggen kan då vara lite stora i början, men räcker längre.


20. Hur varmt ska det vara?

Body, sparkdräkt och, när det är kallt, fleeceset, overall, åkpåse, fårskinn, sufflett  också… Förmodligen är det vanligare att vi klär våra barn för varmt än tvärtom. Om det är kallt ute, tänk på att öppna barnets kläder när du till exempel går in i en affär. I varm sommarsol är det bra om vagnen får stå i skuggan.

En del barn kan bli röda i ansiktet eller börja skrika om de är för varma. Man kan också känna på bebisen, till exempel på ryggen, mellan skulderbladen. Är det varmt där är bebisen varm. Då behövs inte mer kläder eller filtar.

21. Måste bebisen ha mössa?

Normalstora bebisar behöver inte mössa inomhus om man inte bor väldigt dragigt och kallt. Men utomhus är det mössa på som gäller, oavsett väder. Mössa skyddar både mot kyla och sol.

* Fast ibland, till exempel om man har drabbats av nedstämdhet, kan det vara väldigt komplicerat. Nedstämdhet och depression förekommer bland både nyblivna mammor och pappor.

Svaren gäller normalutvecklade och friska barn.

 

Texten är hämtad från Vi Föräldrars stora bok om barn.
 

Se även

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler